Är mättat fett farligt?


I slutet av 1950-talet presenterade forskaren Ancel Keys hypotesen att mättat fett orsakar hjärtsjukdomar, närmare bestämt kranskärlssjukdom (även kallat kärlkramp eller hjärtinfarkt) och senare att mättat fett höjer kolesterolet. Stämde hans forskning eller har den givit upphov till en av de värsta missförstånden inom kost, hälsa och fett i modern tid?

Det är inte mättat fett eller kolesterol som är orsaken till hjärt-kärlbesvär utan snarare ett antal faktorer i den moderna västerländska dieten: överdriven konsumtion av vegetabiliska enkel- men framförallt fleromättade fettsyror, härdade fetter, transfettsyror, raffinerade kolhydrater och  tillsatt fruktsocker i kombination med mineralbrister (framförallt magnesium och jod) vitaminbrister (framförallt C-vitamin), brister på antioxidanter (framförallt selen och E-vitamin) och brist på antimikrobiella fettsyror som finns i mättat fett. Fel kost och brister på näringsämnen leder till plack vilket med tiden leder till hjärt-kärlbesvär.  Vid undersökning av fett i blodproppar har man funnit att endast ungefär 26% är mättat fett medan resten utgörs av omättade fetter av vilka hälften är fleromättade fetter. 

 

 

Är verkligen mättat fett så skadligt som det sägs?
Oskadat (inte för hårt stekt, upphettat eller kemiskt behandlat) mättat fett är viktiga för kroppen av följande anledningar:

  1. Mättat fett utgör minst 50% av cellmembranen. Mättat fett ger dem nödvändig struktur och skydd
  2. Mättat fett är vitalt för benhälsan. För att kalcium ska kunna inkorporeras i benen effektivt behövs mättat fett
  3. Mättat fett sänker lipoprotein(a) vilket är ett ämne som kan öka risk för hjärt-kärlproblem.
  4. Mättat fett har en positiv inverkan på immunförsvaret
  5. Mättat fett behövs för att kroppen ska kunna använda essentiella fettsyror effektivt. Förlängda omega-3-fettsyror bibehålls bättre i vävnader när kosten är rik på mättat fett.
  6. Mättade fettsyror med 18 kolatomer och 16 kolatomer föredras av hjärtat vilket är anledningen till att fettet runt hjärtat är mycket mättat. Hjärtat använder denna fettreserv vid stressituationer.
  7. Korta och mediumlånga mättade fettsyror har viktiga antimikrobiella egenskaper.


Modersmjölk
Modersmjölk innehåller en högre andel kolesterol än de flesta andra livsmedel. Vidare kommer nästan 50% av modersmjölkens kaloriinnehåll från fett, varav en stor del utgörs av mättat fett. Både kolesterol och mättat fett är essentiella för barns tillväxt i allmänhet och för hjärnans tillväxt i synnerhet. Är det troligt att evolutionen under miljontals års har skapat ett ämne med en sådan viktig funktion för barns tillväxt som samtidigt skulle vara så farligt som Lipidhypotesen påstår? Det är tydligt att Ancel Keys Lipidhypotes inte stämmer, dels ur ett statistiskt perspektiv men även utifrån ett evolutionärt perspektiv. Det finns givetvis fetter som är mindre bra för oss och för att förstå vilka fetter som är bra och vilka som är dåliga behöver vi titta närmare på fetters kemi.
 

Fetters kemi
Fett består av fettsyror med långa kedjor av kol- och väteatomer bundna till varandra med en karboxylgrupp (COOH) i ena änden och en omega-grupp (CH3) i andra änden. Fett delas normalt in i mättat, enkelomättat och fleromättat fett. Mättade fettsyror har maximalt bundna väteatomer till varje kolatom och har därför inga dubbelbindningar längs kolkedjan. Enkelomättade har en dubbelbindning mellan två kolatomer och fleromättade har två eller flera dubbelbindningar längs kolkedjan. Emellertid delas fetter inte bara in beroende på deras mättnadsgrad utan även på fettsyrornas längd. Korta fettsyror har fyra till sex kolatomer och de är alltid mättade. Korta mättade fettsyror har antimikrobiella egenskaper, det vill säga de skyddar oss från bakterier, virus och svamp i matsmältningskanalen. De behöver inte gallsalter för nedbrytning utan tas upp direkt vilket gör att de inte skapar fetma i samma utsträckning som fleromättade fetter. Mediumlånga fettsyror eller mellanlånga fettsyror (Medium Chain Triglycerides - MCT) har åtta till tolv kolatomer och finns mest i smör och kokosfett. Dessa fettsyror har, precis som korta fettsyror, antimikrobiella egenskaper. Laurinsyra och kaprylsyra är två mellanlånga fettsyror med många hälsobringande egenskaper. Långa fettsyror har 14-18 kolatomer och kan antingen vara mättade, enkelomättade eller fleromättade. Mycket långa fettsyror har 20-24 kolatomer i sin kolkedja och är normalt mycket omättade i sin karaktär. De viktiga omega-3 fettsyrorna EPA (eikosapentaensyra) och DHA (Dokosahexaensyra) har 20 kolatomer in sin kolkedja.

Faran med fleromättade fettsyror
Det är politiskt korrekt att säga att fleromättade fetter är hälsosamma och mättade fetter är skadliga för hälsan. Resultatet har blivit ett skift i fettkonsumtionen. Vid förra sekelskiftet bestod fettet mestadels av smör, ister, talg, kokosfett och små mängder olivolja. Idag består fettintaget mest av fleromättade växtoljor från soja, majs, solros och rapsolja. Upp till 30% av kalorierna i den moderna västerländska dieten kommer från fleromättade fetter, vilket har visat sig vara kopplat till ett flertal hälsobesvär som exempelvis cancer, immunförsvarsproblem, fetma, matsmältningsbesvär, tillväxtproblem, inlärningsbesvär samt lever- och lungskador. Transfettsyror från härdade växtoljor är speciellt farliga. En anledning till att fleromättade fettsyror ger upphov till hälsobesvär är att de tenderar att oxidera eller bli härskna vid upphettning, exponering för syre och fukt. Härskna fetter har fria radikaler vilka attackerar cellmembraner och röda blodkroppar och leder till DNA/RNA-skador vilket triggar ohälsosamma mutationer i vävnader. Forskning visar att fria radikaler leder till snabbare åldrande, cancer och autoimmuna sjukdomar bland annat.

För mycket omega-6 och för lite omega-3
Även om den essentiella omega-6 fettsyran behövs, ger den moderna västerländska dieten för stora mängder av omega-6 i förhållande till den essentiella omega-3 fettsyran. Kvoten bör vara ungefär 2:1, dvs 2 delar omega-6 och en del omega-3 med cirka 4-5% av totala kaloriintaget för båda tillsammans. Idag är förhållandet cirka 20:1 vilket leder till en obalans som påverkar produktionen av prostaglandiner vilket kan leda till ökad tendens till inflammationer, blodpropp, högt blodtryck, irritation i matsmältningskanalen försämrat immunförsvar bland annat. Bristen på omega-3 har även visat sig vara associerat med astma, hjärtbesvär och inlärningsbesvär. Fleromättade växtoljor innehåller mycket lite omega-3 i förhållande till omega-6. Dessvärre har även den kommersiella jordbrukshållningen även reducerat omega-3 i ägg, fisk och kött som normalt innehåller mycket omega-3 i förhållande till omega-6. Exempelvis innehåller ekologiska ägg från höns som fått äta sin naturliga föda (insekter och gröna blad/växtdelar) ungefär 1 till 1 av omega-6 till omega-3 medan kommersiella vanliga ägg kan innehålla upp till 19 gånger så mycket omega-6 som omega-3. Linfröolja är ingen god källa till omega-3 då endast 1-5% av förstadieformen ALA (Alfa-Linolen-Syra) som finns i linfröolja endast omvandlas till de för kroppen lättupptagliga omega-3-formerna EPA och DHA.

Hur kan det komma sig att mättat fett fått ett sådant dåligt rykte? - Svaret: Lipidhypotesen
Hypotesen, som blev känd som Lipidhypotesen skulle komma att få enormt genomslag i media. Ancel Keys fortsatte att studera korrelationen med mellan fetter och hjärt-kärlproblem. Hans mest berömda studie, ”Seven Countries Study” påbörjades år 1958 och pågick ända till 1970. Studien omfattade mer än 12 000 män i åldern 40-59 år i 16 olika områden i sju olika länder. Ancel Keys och hans kollegor kom fram till att länder med hög konsumtion av mättat fett hade hög andel hjärtsjukdomar. Var det verkligen så?


Uteslöt data
Om Keys teori hade stämt borde rimligtvis områden med höga kolesterolvärden ha en hög andel dödsfall i hjärtsjukdom och vice versa. Vid en analys av samtlig data visade det sig att så inte var fallet. Det var nämligen så att Ancel Keys hade uteslutit data som motsade hans teori. Exempelvis hade Korfu-gruppen till och med något lägre kolesterolvärden än Kreta-gruppen men trots detta sju gånger så hög dödlighet i kranskärlsjukdomar. Man fann att områden med ungefär samma kolesterolvärden i Italien, Slovenien och Finland hade helt olika dödlighet i hjärtsjukdomar. ”Seven Countries Study” visade sig nämligen bygga på ett antal grundläggande felaktigheter gällande observationsurvalet. Statistikern Russell H. Smith sade bland annat följande om studien:

 

”… utvärderingsmetoden av observationerna var mycket inkonsekvent och tvivelaktig. En noggrann undersökning av dödstalen och relationen mellan kost och antalet döda visar stora inkonsekvenser och motsägelser… Det är nästan ofattbart att ”The Seven Countries Study” utfördes med en sådan brist på vetenskaplig metod. Det är också förstummande hur NHLBI (National Heart Lung and Blood Institute)/AHA (American Heart Association) ignorerade sådant slarv i sina många entusiastiska recensioner av studien… Sammanfattningsvis kan relationen mellan kost och hjärtsjukdomar för ”The Seven Countries Study” inte tas på allvar av objektiva och kritiska forskare."

The Seven Countries Study” har genom åren blivit ordentligt kritiserad och förkastad men dessvärre har media inte släppt taget om de felaktiga resultaten. Andra studier följde men kunde inte visa att mättat fett och kolesterol skulle vara farligt.


"MONICA"
Världshälsoorganisationen (WHO), valde i sin MONICA-studie (Monitoring of Trends and Determinants in Cardiovascular Diseases) att undersöka samma samband som Ancel Keys gjorde. Man inkluderade emellertid 21 länder istället för sju länder denna gång. MONICA-studien visade ungefär samma sak som ”The Seven Countries Study” borde ha gjort om inte Keys hade fuskat med data, det vill säga, både hög och låg dödlighet i hjärtsjukdomar förekom i områden med hög kolesterolhalt bland befolkningen. Om man tog hänsyn alla observationer i både ”The Seven Countries Study-studien” och ”MONICA-studien” kunde sambandet mellan höga kolesterolvärden, alltså intag av mättade fetter, och hjärtsjukdomar således ifrågasättas.


Farminghamstudien
Farmingham Heart Study citeras ibland bevis på att lipidhypotesen skulle vara korrekt. Dock visar studieresultaten på helt andra slutsatser. Farminghamstudien började år 1948 och involverade 6000 personer från staden Farmingham i Massachusetts. Två grupper jämfördes med femårsintervall. De som konsumerade lite kolesterol och lite mättat fett och de som konsumerade mycket kolesterol och mycket mättat fett. Efter 40 år kom man fram till att de personer som åt mest kolesterol och mest mättat fett åt mest kalorier men vägde minst, hade lägre blodkolesterol (du läste rätt) och hade något mindre risk för framtida hjärtbesvär än de som åt lite kolesterol och lite mättat fett.


Studie i Storbritannien
I en stor brittisk studie som involverade flera tusen personer bad man hälften att minska andelen mättat fett och kolesterol, sluta röka och öka andelen omättade fetter som växtoljor och margariner. Efter ett år hade denna grupp ökat dödligheten med 100% jämfört med den grupp som fortsatte att äta mättade fetter och kolesterol (trots att dessa fortsatte att röka). Emellertid fanns en stark lobbyorganisation som förespråkade fleromättade fetter vilket ledde till att forskningsledaren valde att skriva ”Implikationen för Storbritanniens hälsopolitik är att detta förebyggande program eventuellt kan vara effektivt…” vilket alltså inte var sant. Kritiken har dock kommit i efterhand.


Mest citerade studien
Den mest citerade studien som förespråkar en diet med lite mättat fett är The Lipid Research Clinics Coronary Primary Prevention Trial (LRC-CPPT). Man testade dock inte hur en kost rik på mättat fett och kolesterol påverkar utan hur kolesterolsänkande mediciner påverkar kranskärlsjukdom. Alla studieobjekt fick således en diet med lite mättat fett och lite kolesterol. Kontrollgruppen fick kolesterolsänkande droger. De som fick kolesterolsänkande droger fick en 24% reduktion i kranskärlsjukdom jämfört med placebogruppen. När oberoende forskare på senare tid har tittat på studieresultaten fann man dock inga statistiskt signifikanta skillnader i kranskärlsjukdom mellan de båda grupperna. Emellertid såg man en ökad dödlighet från cancer, stroke och självmord från gruppen som fick kolesterolsänkande droger.


Men Japan då?
Ancel Keys som inkluderade Japan i sin studie var övertygad att det var det låga kolesterolvärdena som gav Japan dess mycket låga dödlighetstal i hjärtsjukdomar. Med hänvisning till Ancel Keys fynd har det hävdats att japaner som flyttar till USA, följer amerikansk diet och därmed höjer sitt kolesterolvärde, drabbas av hjärtinfarkt enligt samma frekvens som amerikaner vilket skulle visa att det finns ett klart samband mellan kolesterol och hjärtsjukdomar. Emellertid visade Sir Michael Gideon Marmot, professor i Epidemiologi och Nationell hälsa vid University College London, att japaner som flyttade till USA och höll fast vid sina traditioner men åt fet amerikansk mat hade hälften så hög dödlighet som japaner som övergick till den amerikanska stressiga livsstilen men åt den magra japanska maten. Återigen kunde man ifrågasätta sambandet mellan höga kolesterolvärden, det vill säga intag av mättade fetter, och hjärtsjukdomar.


Borde blivit bättre med åren
När internmedicinaren Paul Dudley White försökte introducera den tyska elektrokardiografen (EKG), med vars hjälp man kunde kontrollera hjärtats hälsa, på 1920-talet i USA rådde hans kollegor på Harvard-universiteten honom att rikta in sig på en mer lönsam del av medicin eftersom hjärtproblem relaterat till åderförkalkning var så ovanligt på den tiden. Detta trots att dieten inte bestod av kolesterolsänkande fetter. Räknat från år 1910 till år 1970 har andelen mättat fett från animalier i den amerikanska dieten minskat från drygt 80% till drygt 60% och konsumtionen av rent smör från drygt 8 kg till mindre än 2 kg. Kolesterolintaget via föda har ökat med endast 1%. Samtidigt har intaget av vegetabiliska fetter i form av margarin, matfetter och andra raffinerade oljor ökat med cirka 400% under samma tidsperiod. Det minskade intaget av mättade fetter till förmån för fleromättade vegetabiliska fetter borde innebära att hjärtsjukdomar skulle minska över tiden. Under de kommande 40 åren steg risken för hjärtsjukdomar och kom att bli den vanligaste dödsorsaken i USA i mitten av 1900-talet.  Idag härleds ungefär 40% av alla döda till hjärtsjukdomar. Dessa fakta går starkt emot hypotesen om att mättade fetter orsakar hjärtsjukdom.

Senaste studien
Sedan ungefär år 1990 har lågfettsdieter med mycket kolhydrat förespråkats som universalmedlet mot fetma. Mer och mer forskning pekar dock på det motsatta och den fetmaepidemi som vi ser stödjer inte heller högkolhydratsmodellen. Den slutliga spiken i kistan för att mycket kolhydrater och lite fett skulle vara nyttigt är den så kallade Women's Health Initiative (WHI) Dietary Modification Trial som omfattar otroliga 49 000 kvinnor som följts under åtta år. Studien påbörjades 1993 när fett ansågs vara farligt och orsaken till hjärtkärlbesvär och vissa cancerformer. Med hjälp av donationer från National Heart, Lung, and Blood Institute i USA kunde forskargruppen studera kvinnor i åldrarna 50 till 79 år. Nästan 20 000 av kvinnorna skulle följa en lågfettsdiet och reducera fettintaget från cirka 38 % av totalt kaloriintag till 20 %. Resterande antalet kvinnor följde sin vanliga diet. Efter åtta år undersökte forskarna hur många kvinnor som hade utvecklat bröstcancer, tjocktarmscancer, hjärtbesvär. Stroke, viktökning, kolesterolnivåer bland annat. Resultaten som publicerades i Journal of American Medical Association visade inga som helst fördelar för lågfettsdieten varken för cancer, hjärtkärlbesvär eller vikt i jämförelse med dem som åt mer fett. Studiens begränsningar kan sägas vara att åtta kan vara för kort tid, att kvinnorna var för gamla för att förändringar i kosten skulle påverka sjukdomsbilden eller att kvinnorna verkligen inte reducerade fettintaget tillräckligt. Emellertid talar merparten för att lågfettsdiet inte förbättrar cancer, hjärtkärlbesvär eller viktrelaterade besvär. Märk väl att WHI är den mest påkostade studien om kost och hälsa som någonsin har gjorts hittills. Den kostade flera hundratals miljoner dollar och omfattade några av världens bästa nutritionister. Uppföljande stora studier visar på samma resultat vilket är anledningen till att  U.S. Institute of Medicine and the U.S. Dietary Guidelines Committee, har slutat rekommendera lågfettsdiet. Som med allt…det handlar mer om kvalitet än om mängd.

 Vad ska man göra?
Det bästa sättet att behandla hjärtbesvär är inte att undvika mättat fett utan istället konsumera animaliskt mättat fett rikt på vitamin B6 och B12, att se till att sköldkörteln fungerar väl, undvika vitamin- och mineralbrister vilket annars leder till att kärlen är mer benägna att skadas och samla plack, inkludera mättade fetter med antimikrobiella egenskaper och minimera raffinerade kolhydrater, vegetabiliska fleromättade fetter, speciellt om de hettas upp.  

Slutsats
Lipidhypotesen eller ”Seven Countries Study” förändrade hela den västerländska synen på fett med följd att intaget av icke-mättade vegetabiliska oljor ökat med 400% mellan 1910 och 1970. Priset har blivit en kraftig ökning av hjärtrelaterade besvär. Idag är 40% av alla dödsfall relaterade till hjärtsjukdomar. Att mättat fett skulle vara farligt är ett av de större missförstånden inom kost och hälsa i modern tid.


 



Artikeln är bland annat baserad på en artikel skriven av Mary Enig, PhD, and Sally Fallon: "The truth about saturated fats"



Castelli, William, Arch Int Med, Jul 1992, 152:7:1371-1372

Hubert H, et al, Circulation, 1983, 67:968; Smith, R and E R Pinckney, Diet, Blood Cholesterol and Coronary Heart Disease: A Critical Review of the Literature, Vol 2, 1991, Vector Enterprises, Sherman Oaks, CA

Portillo, M P, et al, Int J Obes Relat Metab Disord, Oct 1998, 22(10):947-9; Dulloo, A G, et al, Metabolism, Feb 1995, 44(2):273-9

Kabara, J J, The Pharmacological Effects of Lipids, The American Oil Chemists' Society, Champaign, IL, 1978, 1-14; Cohen, L A, et al, J Natl Cancer Inst ,1986, 77:43

Rose G, et al, Lancet, 1983, 1:1062-1065

"The Lipid Research Clinics Coronary Primary Prevention Trial Results. I. Reduction in Incidence of Coronary Heart Disease," JAMA, 1984, 251:359

Kronmal, R, JAMA, April 12, 1985, 253:14:2091

Nutr Week, Mar 22, 1991, 21:12:2-3

Lasserre, M, et al, Lipids, 1985, 20:4:227

A general review of citations for problems with polyunsaturate consumption is found in Pinckney, Edward R, MD, and Cathey Pinckney, The Cholesterol Controversy, 1973, Sherbourne Press, Los Angeles, 127-131; Research indicating the correlation of polyunsaturates with learning problems is found in Harmon, D, et al, J Am Geriatrics Soc, 1976, 24:1: 292-8; Meerson, Z, et al, Bull Exp Bio Med, 1983, 96:9:70-71;Regarding weight gain, levels of linoleic acid in adipose tissues reflect the amount of linoleic acid in the diet. Valero, et al, Ann NutrMetabolism, Nov/Dec 1990, 34:6:323-327; Felton, C V, et al, Lancet, 1994, 344:1195-96

Pinckney, Edward R, MD, and Cathey Pinckney, The Cholesterol Controversy, 1973, Sherbourne Press, Los Angeles, 130; Enig, Mary G, Ph D, et al, Fed Proc, July 1978, 37:9:2215-2220

Machlin, I J, and A Bendich, FASEB Journal, 1987, 1:441-445

Kinsella, John E, Food Technology, October 1988, 134 ; Lasserre, M, et al, Lipids, 1985, 20:4:227

Horrobin, D F, Reviews in Pure and Applied Pharmacological Sciences, Vol 4, 1983, Freund Publishing House, 339-383; Devlin, T M, ed, Textbook of Biochemistry, 2nd Ed, 1982, Wiley Medical, 429-430; Fallon, Sally, and Mary G Enig, PhD, "Tripping Lightly Down the Prostaglandin Pathways," Price-Pottenger Nutrition Foundation Health Journal, 1996, 20:3:5-8

Okuyama, H, et al, Prog Lipid Res, 1997, 35:4:409-457

Simopoulos, A P, and Norman Salem, Am J Clin Nutr, 1992, 55:411-4

Watkins, B A, et al, "Importance of Vitamin E in Bone Formation and in Chrondrocyte Function" Purdue University, Lafayette, IN, AOCS Proceedings, 1996; Watkins, B A, and M F Seifert, "Food Lipids and Bone Health," Food Lipids and Health, R E McDonald and D B Min, eds, p 101, Marcel Dekker, Inc, New York, NY, 1996

Dahlen, G H, et al, J Intern Med, Nov 1998, 244(5):417-24; Khosla, P, and K C Hayes, J Am Coll Nutr, 1996, 15:325-339; Clevidence, B A, et al, Arterioscler Thromb Vasc Biol, 1997, 17:1657-1661

Kabara, J J, The Pharmacological Effects of Lipids, The American Oil Chemists Society, Champaign, IL, 1978, 1-14; Cohen, L A, et al, J Natl Cancer Inst, 1986, 77:43

Garg, M L, et al, FASEB Journal, 1988, 2:4:A852; Oliart Ros, R M, et al, "Meeting Abstracts," AOCS Proceedings, May 1998, 7, Chicago, IL

Lawson, L D and F Kummerow, Lipids, 1979, 14:501-503; Garg, M L, Lipids, Apr 1989, 24(4):334-9

Felton, C V, et al, Lancet, 1994, 344:1195

Prentice RL, Caan B, Chlebowski RT, et al. Low-fat dietary pattern and risk of invasive breast cancer: the Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA. 2006; 295:629-42.

Beresford SA, Johnson KC, Ritenbaugh C, et al. Low-fat dietary pattern and risk of colorectal cancer: the Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA. 2006; 295:643-54.

Howard BV, Van Horn L, Hsia J, et al. Low-fat dietary pattern and risk of cardiovascular disease: the Women's Health Initiative Randomized Controlled Dietary Modification Trial. JAMA. 2006; 295:655-66.

Howard BV, Manson JE, Stefanick ML, et al. Low-fat dietary pattern and weight change over 7 years: the Women's Health Initiative Dietary Modification Trial. JAMA. 2006; 295:39-49.

Michels KB, Willett WC. The women's health initiative: will it resolve the issues? Recent Results in Cancer Research. 1996; 140:295-305.

Prentice RL, Sheppard L. Dietary fat and cancer: consistency of the epidemiologic data, and disease prevention that may follow from a practical reduction in fat consumption. Cancer Causes and Control. 1990; 1:81-97; discussion 99-109.

Prentice RL, Sheppard L. Dietary fat and cancer: rejoinder and discussion of research strategies. Cancer Causes and Control. 1991; 2:53-8.

Willett WC, Stampfer MJ. Dietary fat and cancer: another view? Cancer Causes and Control. 1990; 1:103-109.

Multiple risk factor intervention trial. Risk factor changes and mortality results. Multiple Risk Factor Intervention Trial Research Group. JAMA. 1982; 248:1465-77.

Willett W. Nutritional epidemiology. New York: Oxford University Press, 1998.


Fallon, Sally, and Mary G Enig, PhD, "Diet and Heart Disease—Not What You Think," Consumers' Research, July 1996, 15-19


 

 

   

 

 







Prenumerera på Greatlife News


I lagom längd och lagom ofta får du som prenumererar på vårt nyhetsbrev en blandning av artiklar, forskning, studier och bra erbjudanden. Direkt i din inkorg, utan att det kostar dig något.

Fyll i namn och e-postadress i formuläret nedan för att börja den kostnadsfria prenumerationen.




Relaterade produkter


Rek. pris: 99:-

99:-

79:-

 

Kokosfett Cocosa Ekologiskt

500 ml, Soma Nordic

Kokosfett som är hälsosamt samt smak- och luktfritt. Cocosa Pure Ekologiskt kokosfett pressas ur torkat kokosnötkött och...