Behövs kosttillskott?

Lästid: 8-10 min
Behövs kosttillskott?

Vad säger världsmästaren Bruce Ames om kosttillskott?

Det är vanligt att man får höra att kosttillskott inte behövs, punkt. Stämmer det? Kosttillskott kommer aldrig att ersätta varierad kost men att säga att ”Om du äter allsidigt behöver du inte kosttillskott” är att förenkla. Per Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi, beskriver det oerhört väl när han citerar en av vår tids giganter inom biokemin Bruce Ames:  

”Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som C. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att [för låga nivåer av essentiella näringsämnen] spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.”

Bruce Ames är professor i biokemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, USA och är även så kallad Senior Scientist vid Children's Hospital Oakland Research Institute. Han är även medlem av det prestigefyllda National Academy of Science i USA. Bruce Ames har erhållit U.S. National Medal of Science samt att hans över 450 vetenskapliga publikationer har resulterat i han varit nummer 23 i listan över de hundra mest citerade forskarna i världen (alla vetenskaper inkluderat) i över en tioårsperiod. Bruce Ames är en världens mest ansedda forskare när det gäller biokemi och molekylärbiologi och det är troligtvis bättre att lita på honom än på många andra när han rekommenderar kosttillskott till hela befolkningen. 

Dr. Mark Hyman är chef för berömda Cleveland Clinic i USA, rådgivare för Clinton Foundations hälsofrågor, med i World Economic Forums globala hälsofrågor, vinnare av Linus Pauling Award samt medicinsk redaktör för The Huffington Post. Han säger så här om kosttillskott

"Du behöver inte kosttillskott ENDAST om du äter vilda, färska, hela, ekologiska, icke-genetiskt modifierade livsmedel som odlas lokalt i fina mineral- och näringsrika jordar, och som inte transporteras över stora avstånd och lagras i flera månader innan de konsumeras… om du arbetar utomhus, bara andas frisk icke-förorenad luft, endast dricker rent vatten, sover nio timmar per natt, rör på kroppen varje dag och är befriad från kronisk stress och inte exponeras för miljögifter.” 

Det är få personer som kan säga att de känner igen sig i Mark Hymans beskrivning. Kosttillskott ska dock givetvis vara av absolut högsta kvalitet eftersom kosttillskott av dålig kvalitet gör mer skada än nytta. Det finns ett studier som hävdar att kosttillskott saknar verkan eller till och med är skadliga. Dessa studier har inte sällan omfattat kosttillskott av låg kvalitet och / eller alldeles för höga eller låga doser. Det finns inga studier vad vi känner till som visar på skador eller låg verkan från högkvalitetstillskott som tas i korrekt dos. Frågan huruvida kosttillskott behövs eller inte, är inte svart eller vit utan beror på mängder av olika faktorer som kön, ålder, huruvida man tränar eller inte, sjukdomshistoria, kosthållning, om man är gravid, ammar, geografisk vistelse, exponering för fria radikaler och gifter, tarmhälsan, stressnivå  för att att nämna några faktorer. Här är några anledningar till att kosttillskott behövs. 

1. Vi äter inte så allsidigt som vi tror

Även om man anser att man äter allsidigt visar en undersökning som Sifo har gjort, att 70 procent av svenskarna anser att de äter allsidigt men endast cirka 30 procent av oss verkligen äter 500 gram frukt och grönt per dag som exempelvis Livsmedelsverket rekommenderar. Endast sju procent äter fisk tre gånger per vecka vilket även rekommenderas av Livsmedelsverket. Siffrorna tyder på det som de flesta troligtvis vet: vi tycker att vi äter allsidigt men vi gör inte det i praktiken. 

2. Att äta allsidigt verkar inte räcka

Det finns även studier som visar att personer som verkligen en allsidig kost inte får i sig tillräckliga nivåer av viktiga vitaminer och mineraler. I den vetenskapliga tidskriften Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006 publicerades en studie där man studerade idrottare, motionärer och stillasittande personer som alla åt en allsidig kost. Inte en enda av de studerade fick i sig tillräckliga nivåer av vitaminer eller mineraler. (Misner 2006). 

Det är alltså många som tror att de äter allsidigt men egentligen inte gör det och även dem som äter allsidigt får inte i sig tillräckliga nivåer av näringsämnen. 

3. Rekommenderat dagligt intag är lägre än optimalt intag 

Referensnivåerna för dagligt intag av vitaminer och mineraler är dessutom mycket låga. De är satta för att undvika bristsjukdomar men inte för att kroppen ska fungera optimalt och det är stor skillnad. Exempelvis är det rekommenderade dagliga intaget av C-vitamin enligt Nordiska Näringsrekommendationerna för kvinnor 25–50 år, 95 mg per dag. Det är alltså den dos man behöver få i sig varje dag för att undvika bristsjukdomen skörbjugg. Den dosen är, enligt oss, absolut för låg för att C-vitamin ska kunna genomföra övriga viktiga funktioner i kroppen. C-vitamin gör nämligen oerhört mycket mer än bara förhindrar skörbjugg enligt den EU-myndighet har till uppgift att ge råd till Europeiska unionens lagstiftare i frågor om livsmedelssäkerhet, Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa: European Food Safety Authority). De skriver att:

  • Vitamin C bidrar till immunsystemets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion under och efter intensiv fysisk träning.
  • Vitamin C bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
  • Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för blodkärlens normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för benstommens normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för broskets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för tandköttets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för hudens normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för tändernas normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal energiomsättning.
  • Vitamin C bidrar till nervsystemets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal psykologisk funktion.
  • Vitamin C bidrar till att återbilda den reducerade formen av vitamin E.
  • Vitamin C ökar järnupptaget.

4. Mängden vitaminer och mineraler har minskat i våra jordar och våra livsmedel 

Mindre mineraler i grönsaker och frukt

Växterna suger upp den näring som finns i jorden. Med införsel av konstgödsel återför man kalium, kväve och fosfor vilket i längden innebär att övriga mineraler lakas ur med tiden. Man säger att jorden armas ut. Detta innebär att grönsaker och frukter från konstgödslad åkermark med tiden kommer att ha ett betydligt lägre mineralinnehåll än grönsaker och frukter som inte konstgödslas. Thomas D. gjorde en studie som publicerades i Nutrition and Health om hur mineralstatusen i olika grödor har försämrats under åren 1940–1999 och resultaten var skrämmande. Några av våra absolut viktigaste mineraler hade minskat oroväckande mycket: Kalium -16%, Magnesium - 24%, Järn -27%, Kalcium -46%, Natrium -49%, Zink -59%, Koppar -76%. Trots tillförsel av konstgödsel hade alltså även kalium minskat. Grödor från konstgödslad mark har lägre näringsinnehåll. Dessvärre kommer majoriteten av våra livsmedel från konstgödslat jordbruk vilket innebär att man får i sig lägre halter av mineraler än vad man behöver.

Mindre mineraler i svenska åkerjordar

När Sveriges Lantbruksuniversitet med forskaren Kirchmann H, et al gjorde analyser av långtidsförsök med höstvete som sträcker sig tillbaka till 1960-talet upptäckte forskarna ett kraftigt minskat innehåll av bland annat mineraler som järn, koppar, zink i åkerjorden. (Kirchmann H et al. 2009)

Mindre näringsämnen i frukter och grönsaker

En av de mest citerade studierna på området är den gjord av Donald Davis och hans team av forskare från University of Texas (UT) vid Austin Department of Chemistry and Biochemistry. Den publicerades i december 2004 i Journal of American College of Nutrition. Forskarna tittade på näringsmässig data från amerikanska Department of Agriculture från både 1950 och 1999 för 43 olika grönsaker och frukter. Den fann att mängden protein, kalcium, fosfor, järn, riboflavin (vitamin B2) och vitamin C hade minskat rejält sedan 1950. Davis och hans kollegor menar att det minskande näringsinnehållet till övervägande det beror på jordbruksmetoder som är avsedda att förbättra egenskaper (storlek, tillväxt, pestresistens) men tyvärr på bekostnad av näringsinnehållet. (David et al. 2004)

Mindre mineraler i alla världens jordar

Professor John Crawford är en internationellt erkänd forskare inom jord, växtnäring och mikroorganismer. Han skriver på bloggen World Economic Forum:

”En grov beräkning av den grad av förstöring av [mat]jorden som pågår i dag tyder på att vi har matjord kvar för cirka 60 år. Ungefär 40 procent av den jord som används för jordbruk runt om i världen klassas som antingen förstörd eller allvarligt försämrad. Det senare innebär att 70 procent av matjorden [...] är borta. Odlingsmetoder som stjäl kol från jorden och gör jorden mindre robust samt mer näringsfattig...Även den välskötta jordbruksmarken i Europa håller på att gå förlorad i en ohållbar takt.” 

4. Tarmfloran är obalanserad

Det är inte ovanligt med obalanser i tarmfloran vilket i sin tur leder till besvär med upptag av näringsämnen. Besvär i matsmältningsapparaten som IBS, inflammatoriska besvär i tarmkanalen, kronisk förstoppning, refluxsjukdom med sura uppstötningar eller diffusa subkliniska mag- och tarmåkommor är vanligt och det verkar som om förekomsten ökar. Det innebär att upptaget av viktiga vitaminer och mineraler är nedsatt. Det leder i sin tur till ett ökat krav på högre nivåer av vitaminer och mineraler.

5. Exponering för gifter

Idag utsätts vi för mer gifter än någonsin under människans historia. Det finns mycket forskning som beskriver att enskilda gifter och kombinationen av olika gifter, den så kallade cocktail-effekten kan vara nyckelkomponenter i sjukdomar. Enligt Lavezzi AM,  et al är gifter och hormonstörande ämnen kan påverka hälsan mycket negativt. Eventuellt kan de rekommendera nivåer av viktiga vitaminer och mineraler vara för lågt satta för att hjälpa kroppen med avgiftningen. (Lavezzi AM, et al. 2023). 

6. Vissa situationer kräver högre näringsintag

I vissa fall eller situationer kan ett ökat behov av näringsintag vara nödvändigt. När livsmedlen har en bristande näringsprofil, eller om man är utsatt för gifter och upplever problem med tarmfloran, kan behovet vara större än vad man kanske tror.

Personer som tränar regelbundet behöver extra näringsämnen

Det är inte ovanligt att när man börjar träna efter ett tags uppehåll bli förkyld. Typiskt, man hade ju precis börjat komma igång så kommer en förkylning smygande med följden att man måste göra uppehåll i träningen, man blir bättre och börjar träna igen så kommer förkylningen igen efter några veckors eller någon månads träning. När man tränar uthållighetsträning belastas kroppen hårt eftersom det under träning bildas mängder av fria radikaler.

Lester Packer, forskare i University of California, Berkeley, USA, har forskat länge på hur antioxidanter minimerar skador från fria radikaler. Han säger i en artikel i Journal of Sports Science att ”Det föreligger en delikat balans mellan fria radikaler och antioxidanter i biologiska system och båda behövs för att konvertera mat till energi. Dock kan träning, precis som sjukdom tippa över balansen mot överdriven produktion av fria radikaler” Fria radikale är molekyler som saknar en elektron. Under träning kan syreanvändningen öka mellan 10 till 20 gånger jämfört med vila och då bildas enorma mängder fria syreradikaler. En viss mängd är bra men det kan även överbelasta kroppens antioxidativa försvar om man har för lite antioxidanter. Det kan leda till skador på cellerna. Både studier på djur och människor har visat att fria radikaler framkallade av träning dramatiskt ökar oxidationen i cellerna. Framförallt oxidation av DNA kan leda till allvarliga långtidseffekter som för tidigt åldrande och ökad risk för sjukdomar. (Packer, L. 1997)

Det är ingen slump om du blir förkyld efter några veckors träning. Du har troligtvis för lite antioxidanter i kroppen. Ska du sluta träna? Givetvis inte, kosttillskott är en billig försäkring mot skador från fria radikaler. Lester Packer har funnit att antioxidanter kan förebygga skador från fria radikaler på cell- och DNA-nivå på grund av träning.

Den finske forskaren Tommi J. Vasankari från Turku Universitet i Finland gav en grupp uthållighetsatleter antingen placebo eller ett tillskott av antioxidanter (E-vitamin, C-vitamin och CoQ10) dagligen under fyra veckor. Gruppen som fick antioxidanter ökade den antioxidativa förmågan i LDL med 30–40 procent, både före och efter träning. (Vasankari, T. J., et al. 1997)

Det är ingen slump och om du tränar och vill vara på den säkra sidan rekommenderar vi ett komplett vitamin- och mineraltillskott som innehåller antioxidanter samt eventuellt tillskott av CoQ10. Låt det dock gå cirka 2–3 timmar mellan träningstillfället och det tillfälle du tar extra antioxidanter via kosttillskott. Det är viktigt. 

Kvinnor som försöker bli gravid eller är gravida behöver extra näringsämnen

En kvinna i fertil ålder som vill bli gravid behöver, trots att hon håller en god kosthållning, tillskott av folsyra vilket är ett vattenlösligt vitamin som ibland kallas vitamin B9. Det ingår i en grupp av totalt åtta B-vitaminer i det så kallade B-vitaminkomplexet. Folsyra och folat används synonymt men folsyra används mest i tillskott eller vid berikning av livsmedel men finns däremot inte i mat vilket den naturliga formen folat gör.

Wald NJ et al. beskriver i American Journal of Public Health att folat är ett viktigt ämne för att undvika att barn föds med neuralrörsdefekter (ryggmärgsbrock). Brist på folat kan leda till neuralrörsdefekter hos fostret. (Wald NJ et al American Journal of Public Health. 2009). Folat finns rikligt i bland annat lever och jäst. Om man planerar att bli gravid bör man ta tillskott av folsyra eller folat 3–6 månader innan man blir gravid. Emellertid bör man inte ta enskilda B-vitaminer under lång tid eftersom hela gruppen av åtta b-vitaminer fungerar som ett komplex. Det är därför bättre att ta en multivitaminmineral speciellt utformad för den som vill bli gravid eller är gravid. Den innehåller alla B-vitamineran och många andra viktiga vitaminer och mineraler för den som vill bli gravid eller är gravid. 

Summers, B. L et al. beskriver i Clinical and Experimental Research att tillskott av zink under graviditeten minskar risk för asymmetrisk tillväxt av fostret. (Summers, B. L et al. Clinical and Experimental Research. 2009). 

En forskningsgrupp från University of Kansas ledd av John Colombo har visat att barn till kvinnor som har haft högre halt av den viktigaste formen av omega-3 fettsyran DHA under graviditeteten, har bättre uppmärksamhetsförmåga upp till två års ålder och utvecklas snabbare upp till sex månader än barn vars mödrar har lägre halter av DHA i blodet under graviditeten. (Colombo J et al. Child Development. 2004). Uppmärksamhetsförmågan anses vara en viktig komponent i intelligensutvecklingen under ungdomsåren. DHA spelar en viktig roll vid hjärnans utveckling för foster och växande barn. Fet fisk innehåller EPA och DHA (omega-3 fettsyror), emellertid avråds gravida kvinnor från att äta fisk alltför ofta på grund av miljögifterna. 

Linfröolja, Chiafrön och växtoljor brukar ibland marknadsföras som goda omega-3 källor. Det stämmer inte eftersom frön och växtoljor innehåller en fettsyra vid namn ALA (alfa-linolen-syra) som visserligen är en omega-3 fettsyra. ALA måste dock omvandlas till EPA och sedan DHA för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig omega-3 fettsyran fullt ut. Omvandlingsgraden från ALA till EPA och DHA är mellan 0–9% vilket innebär att man i praktiken måste hälla i sig linfröolja, chiafrön eller liknande för att komma upp i relevanta nivåer av omega-3. Det är inte nyttigt att äta de mängder frön som behövs för att erhålla tillräckliga nivåer av omega-3 i form av DHA. Frön innehåller dessutom omega-6 vilket vi får för mycket av med dagens kosthållning. Med andra ord, mycket av fisken som säljs innehåller tungmetaller. Frön, nötter och växtoljor inte är goda källor till omega-3. Det är således en god idé att ta tillskott av fiskolja om du planerar att bli eller är gravid. Järn är en mineral som gravida ofta lider brist på och som är svår att erhålla tillräckliga nivåer av enbart genom kosten.

Kontakta vår kundtjänst på [email protected] för ett kostnadsfritt protokoll för den som vill bli gravid eller som är gravid.

Kvinnor som ammar behöver extra näringsämnen

Det finns studier som pekar på att barn som ammas har bättre kognitiva förmågor än barn som föds upp på modersmjölkersättning vilket man antar beror på innehållet av den essentiella omega 3-fettsyran DHA i modersmjölk. Dr Bruce Holub, professor emeritus på Human Health and Nutritional Sciences, University of Guelf, och även tidigare högsta chef för Nutrition Society of Canada säger: 

“Tillskott av 200 mg DHA per dag i fyra månader efter förlossningen resulterade i högre cirkulerande nivåer av DHA i blodets plasmafosfolipider och högre poäng på Bayley Psykomotorisk Development Index vid 30 månaders ålder.” 

Det bekräftas även av Colombo J et al i American Journal of Clinical Nutrition år 2013. 

Lauritzen L et al. har i den vetenskapliga tidskriften Lipids konstaterat en positiv korrelation vid höga halter av DHA i modersmjölken och visuell utveckling hos fullgångna spädbarn samt optimerad aktivitet hos nyfödda barn. (Lauritzen L et al. Lipids 2004.)

En norsk studie gjord av Helland IB et al. som publiderades i Pediatrics år 2003 visade att kvinnor som fick tillskott med 1183 mg DHA och 803 mg EPA per dag under en 3 månadersperiod efter förlossningen, samt från vecka 18 av graviditeten, gav upphov till barn som vid fyra års ålder hade en mer gynnsam psykisk utveckling baserat på IQ-tester. (Helland IB et al. Pediatrics. 2003) 

Benisek, Shabert, and Skornik rapporterade år 2000 att gravida och ammande kvinnor i USA konsumerar i genomsnitt 54 mg DHA per dag. (Benisek et al. Obstetr. and Gynecol. 2000).

Richard C et al. skriver i den vetenskapliga tidskriften Adv Nutr att en expertpanel från Society for the Study of Fatty Acids and Lipids rekommenderar att gravida och ammande kvinnor bör konsumera 300 mg DHA per dag. Nivån av DHA i bröstmjölk står i rak proportion till DHA i moderns kosthållning. (Richard et al. Adv Nutr. 2016). Det kan alltså vara klokt att ta extra tillskott av DHA både som gravid och som ammande. Om du frågar din barnmorska, vän, väninna, läkare om du bör ta tillskott av omega-3 när du ammar och de avråder, fråga dem varför? Du kommer troligtvis inte att få ett tydligt svar. 

Det finns bra multivitaminmineraler för dem som ammar. Kontakta vår kundtjänst på [email protected] för ett kostnadsfritt protokoll för den som ammar.

Äldre behöver extra näring

Personer över 70 år kan behöva tillskott av kalcium och D-vitamin. Det styrks av Bischoff-Ferrari et al. Journal of Bone and Mineral Research 2004. D-vitamin och kalcium behövs för att minska risken för olika typer av benfrakturer vilket äldre personer lättare drabbas av.

D-vitamin är ett fettlösligt vitamin (egentligen en grupp av prohormoner) som finns i två huvudsakliga former: D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolekalciferol), där D3 är den för kroppen mest lättupptagliga formen. D-vitamin behövs för att kroppen ska erhålla korrekt balans mellan kalcium och fosfat. Balansen är viktig för bildandet av benvävnad och korrekt funktion av nervsystemet. D-vitamin bidrar även till ett normalt immunförsvar. D-vitamin bildas främst när solens ultravioletta strålar når kolesterol i huden. Applicering av solskyddsfaktor 8 reducerar D-vitaminproduktionen med 95 %. Vidare är solljuset i Norden endast tillräckligt starkt under sommarhalvåret för att kunna bilda D-vitamin. Det är svårt att få tillräckliga nivåer av D-vitamin under vinterhalvåret utan hjälp av kosttillskott

Kalcium är ett mineral som behövs för bildning av tänder, ben, blodkoagulering och nervfunktion bland annat. Brist på kalcium kan ge svaga ben, förstoppning, besvär med sömnen, nedsatt produktion av magsyra, menstruationssmärtor och tandskador. För att kalcium ska tas upp korrekt krävs det tillräckliga nivåer av magsyra samt D-vitamin och C-vitamin. Det finns även bra multivitaminmineraler för kvinnor som är äldre än 55 år och detsamma för män som är äldre än 55 år. 

Vegetarianer, veganer eller frukterianer behöver extra näringsämnen

Personer som äter vegetarisk kost eller vegankost ligger i riskgruppen att få i sig för lite zink, järn, vitamin B12, jod och kalcium enligt forskning publicerad av Neufingerl N, et al. i Nutrients. 2021. Nivån av näringsbrist beror på hur strikt man är i sin kosthållning. Frukterian och veganer får ofta större och svårare brister. Zinkbrist kan lätt uppstå på grund av det höga innehållet av fytinsyra i en normal vegetarisk kosthållning och låga nivåer av zink i den vegetariska kosthållningen.

Brist på omega 3 i viktiga formerna EPA och DHA vanligt bland vegetarianer och veganer. ALA kan erhållas via frön och nötter men omvandlingsgraden till de kroppen lättupptagliga formerna EPA och DHA är 0–9%. De vegetabiliska formerna av DHA är inte tillräckligt bra enligt oss. 

D3-vitamin är svårt att erhålla som icke-vegetarian under de svenska vintermånaderna. Strikt vegetarianer har ännu svårare att erhålla tillräckliga nivåer av vitamin D3 under dessa månader. 

Personer som röker eller utsätts för gifter behöver extra näringsämnen

Forskning pekar på att rökare har betydligt lägre nivåer av C-vitamin i blodet oavsett hur bra de än äter, oberoende av kön, ålder, vikt, etnicitet och alkoholkonsumtion. (Schectman, G. et al. American Journal of Public Health 1989). Det är givetvis inte kontroversiellt eftersom C-vitamin är en antioxidant och cigaretter, oavsett om de ger upphov till aktiv eller passiv rök, innehåller mängder av fria radikaler som förbrukar kroppens antioxidanter. Även personer som utsätts för gifter via luften i stordsmiljöer eller industrimiljöer borde behöva extra tillskott av antioxidanter. 

Personer med magtarmbesvär behöver extra näringsämnen

Personer som lider av besvär i mag-tarmkanalen har normalt problem med att smälta och ta upp näringsämnen. Det finns forskning som pekar på att kosttillskott är en säker och effektiv långtidsbehandling av svåra och lätta tarmbesvär. (Borody TJ,  et al. Journal of Clinical Gastroe. 2003), (Shen J. et al. Inflam. Bowel Dis.. 2014). Det finns även forskning som visar att nyttig probiotika har gynnsam effekt på flera typer av mag- och tarmbesvär. (Gionchetti P. et al. Gastroent. 2003).

Personer som lever på nordliga breddgrader under vintermånaderna behöver extra näringsämnen

Illustrerad Vetenskap publicerade i septembernumret 2010 en artikel om att D-vitamin är nyckeln till kroppens immunförsvar. Vad artikeln även skrev var att majoriteten av Sveriges befolkning lider brist på D-vitamin under vinterhalvåret vilket inte är bra eftersom forskare världen över finner tungt vägande bevis på samband mellan D-vitaminbrist och risk för ohälsa. (Cashman KD et al. Am J Clin Nutr. 2016).

När solens strålar träffar hudenunder sommarhalvåret bildas D-vitamin. Solen är dock för svag från september till april för att kunna bilda D-vitamin. Varningar för solens ljus kan vara en av de orsaker som har lett till att vi upplever en märkbar ökning av D-vitaminbrist hos befolkningen. Applicering av solskyddsfaktor 8 reducerar exempelvis kroppens D-vitaminproduktion med 95 %. Ett sätt att inte bränna sig när man solar, förutom att sola med förnuft, är att se till att man har tillräckligt med antioxidanter i kroppen och därmed även i hudcellerna. Tillskott av D-vitamin rekommenderas till alla under vinterhalvåret. Uppenbarligen räcker inte den kosthållning vi har eftersom en majoritet av svenskarna lider av D-vitaminbrist på vintern. Om man inte får upp sina D-vitaminnivåer trots att man tar tillskott av vitamin D3 kan man även behöva tillskott av magnesium. Enzymet som aktiverar D-vitamin i kroppen är nämligen beroende av magnesium för att fungera korrekt. Därför kan det vara svårt att upprätthålla normala D-vitaminnivåer trots tillskott av D-vitamin om magnesiumnivåerna är otillräckliga. 

Kosttillskott verkar vara viktigare än man kan tro

Vi tror att vi äter allsidigt men gör egentligen inte det, även om vi äter allsidigt finns det risk att vi inte får i oss tillräckligt med näringsämnen, våra jordar är utarmade, tarmobalanser är inte ovanligt och vi exponeras dessutom för betydligt mer gifter än någonsin förr. Dessutom är det rekommenderade dagliga intaget satt till “den mängd av ett givet näringsämne som en genomsnittlig, frisk, vuxen person behöver för att undvika bristsjukdomar.” 

Idag handlar kosttillskott inte om att undvika bristsjukdomar utan om att optimera hälsan, bidra till tarmarnas hälsa, klara av den stress som livet innebär, optimera idrottsliga prestationer, se till graviditeten blir bra eller att ens ammande barn får tillräckligt med omega-3, reducera skador från cigaretter, bilavgaser och andra fria radikaler eller bara som en billig försäkring mot livsmedel med för låga nivåer av vitaminer och mineraler. Vi har mängder av solskenshistorier från personer som blivit hjälpta av våra kosttillskott och hälsoprotokoll.

Kontakta oss på [email protected] om du vill ha ett sådant.

Författare & granskare

Vetenskapliga referenser och källor

Visa referenser

Livsmedelsverket. Riksmaten vuxna 2010-11. Livsmedels- och näringsintag bland vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket, 2012. ISBN 978 91 7714 216 4.

Misner B. J Int Soc Sports Nutr. 2006 Jun 5;3(1):51-5. doi: 10.1186/1550-2783-3-1-51. PMID: 18500963; PMCID: PMC2129155.

En sammanfattning av de nordiska näringsrekommendationerna, NNR 2023. Referensvärden för energi och näringsämnen. Livsmedelsverket, Uppsala september 2023 ISBN: 978-91-7714-282-9

European Commission. Food and Feed Information Portal. Health Claims. https://ec.europa.eu/food/food-feed-portal/screen/health-claims/eu-register 

Thomas D. Nutr Health. 2003;17(2):85-115. doi: 10.1177/026010600301700201. PMID: 14653505.

Kirchmann H, Mattsson L, Eriksson J. Environ Geochem Health. 2009 Oct;31(5):561-71. doi: 10.1007/s10653-009-9251-8. PMID: 19263225.

Davis DR, Epp MD, Riordan HD. J Am Coll Nutr. 2004 Dec;23(6):669-82. doi: 10.1080/07315724.2004.10719409. PMID: 15637215.

Crawford J. World Economi Forum. What if soil runs out? Dec 14, 2012. https://www.weforum.org/agenda/2012/12/what-if-soil-runs-out/ 

Lavezzi AM, Ramos-Molina B. Int J Environ Res Public Health. 2023 May 9;20(10):5764. doi: 10.3390/ijerph20105764. PMID: 37239493; PMCID: PMC10218044.

Packer L. J Sports Sci. 1997 Jun;15(3):353-63. doi: 10.1080/026404197367362. PMID: 9232561.

Vasankari TJ, Kujala UM, Vasankari TM, Vuorimaa T, Ahotupa M. Am J Clin Nutr. 1997 Apr;65(4):1052-6. doi: 10.1093/ajcn/65.4.1052. PMID: 9094892.

Wald NJ, Law MR, Morris JK, Wald DS. American Journal of Public Health. 2004;94(5): 861-865.

De-Regil LM, Pena-Rosas JP, Fernandez-Gaxiola AC, Rayco-Solon P. Cochrane Database of Systematic Reviews. 2015;12: CD007950.

Molloy AM, Kirke PN, Troendle JF, Burke H, Sutton M, Brody LC, Scott JM, Mills JL. Pediatr. 2009;123(3):917-923.

Lucock M. Molecular Genetics and Metabolism. 2000;71(1-2):121-138.

Summers, B. L., Rofe, A. M., & Coyle, P. Alc.: Clinical and Experimental Research. 2009, 33(1), 144-151.

Colombo J, Kannass KN, Shaddy DJ, Kundurthi S, Maikranz JM, Anderson CJ, Blaga OM, Carlson SE. Child Development. 2004;75(4):1254-67.

Helland IB, Smith L, Saarem K, Saugstad OD, Drevon CA. Pediatrics. 2003 Jan;111(1):e39-44. doi: 10.1542/peds.111.1.e39. PMID: 12509593.

Colombo J, Carlson SE, Cheatham CL, Shaddy DJ, Kerling EH, Thodosoff JM, Gustafson KM, Brez C, Kannass KN. American Journal of Clinical Nutrition. 2013;98(2):403S-412S.

Lauritzen L, Jørgensen MH, Olsen SF, Straarup EM, Michaelsen KF. Lipids. 2004;39(2):195-206.

Benisek, D., Shabert, J., & Skornik, S. (2000). Obstetr. and Gynecol., 95(4), DOI: 10.1016/S0029-7844(00)00762-6.

Richard C, Calder PC. Adv Nutr. 2016 Nov 15;7(6):1139-1141. doi: 10.3945/an.116.012963. PMID: 28140331; PMCID: PMC5105042.

Bischoff-Ferrari, H. A., Dawson-Hughes, B., & Willett, W. C. (2004). Journal of Bone and Mineral Research, 19(3), 433-441.

Neufingerl N, Eilander A. Nutrients. 2021 Dec 23;14(1):29. doi: 10.3390/nu14010029. PMID: 35010904; PMCID: PMC8746448.

Borody TJ, Warren EF, Leis SM, Surace R, Ashman O, Siarakas S. Journal of Clinical Gastroe. 2003 Jul;37(1):42-7.

Shen J, Zuo ZX, Mao AP. Inflam. Bowel Dise.. 2014;20(1):21-35.

Matsuoka K, Kanai T. Seminars in Immunopathology. 2015 Jul;37(1):47-55.

Gionchetti P, Rizzello F, Helwig U, Venturi A, Lammers KM, Brigidi P, Vitali B, Poggioli G, Miglioli M, Campieri M. Gastroent. 2003 Apr;124(5):1202-9.

Cashman KD, Dowling KG, Škrabáková Z, Gonzalez-Gross M, Valtueña J, De Henauw S et al. Am J Clin Nutr. 2016 Apr;103(4):1033-44.