Facebook Pixel

Alzheimers – näring och livsstil vid kognitiva sjukdomar

Alzheimers – näring och livsstil vid kognitiva sjukdomar

Kontakta vår kundtjänst på info@greatlife.se för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa för att förbättra hälsan. Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Våra protokoll riktar sig endast till vuxna. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Alzheimer

Alzheimer är en sjukdom som påverkar hjärnan så att olika hjärnrelaterade funktioner som exempelvis minne, språk, förmågan att planera försämras allvarligt över tid. Även känslouttryck påverkas negativt av sjukdomen och personer med Alzheimer kan utveckla svåra beteendeförändringar. Alzheimer är alltså en kognitiv sjukdom där den kognitiva förmågan, det vill säga den tankemässig förmågan, riskerar att bli svårt nedsatt med tiden. Även om hela storhjärnan påverkas så att nervceller dör och förtvinar är det framförallt hjärnvävnaden i hjäss- och tinningloberna som påverkas hos personer som lider av Alzheimer. Det talas inte lika mycket om Alzheimer som om många andra sjukdomar, men Alzheimer är den tredje största dödsorsaken i USA.  

Alzheimer är, förutom att vara en mycket svår sjukdom för den sjuke och för anhöriga, en extremt kostsam sjukdom för samhället. År 2015 var sjukvårdskostnaderna för Alzheimerpatienter i USA över 220 miljarder USD. Enligt Socialstyrelsens senaste rapport kostade alla demenssjukdomar 63 miljarder kronor år 2012 i Sverige. Det är en ökning med drygt 25 miljarder kronor sedan år 2000 och tyvärr fortsätter demenssjukdomar vara en av de stora orsakerna till ohälsa och sjukvårdskostnader i världen. 

Demens

Demens är ett samlingsnamn för många olika symtom som uppstår vid olika kognitiva, även kallat neurodegenerativ, sjukdomar, varav en är Alzheimer. De vanligaste symtomen på demens är försämrat minne och språk samt försämrad tidsuppfattning, planeringsförmåga och orienteringsförmåga. Demens kan även leda till oro, svåra beteendeförändringar och nedstämdhet. Demens kräver inte sällan stöd från omgivningen eftersom personer med demens kan få svårt att klara sin vardag utan hjälp.

Cirka 60 procent av all demens antas Alzheimers stå för. Andra primärdegenerativa sjukdomar än Alzheimer samt strypt syretillförsel till hjärnan och vissa sekundära sjukdomar som HIV, syfilis, långvarigt alkoholmissbruk och exponering för vissa gifter står för de övriga 40 procenten av demensstatistiken. 

Plack i hjärnan

Det finns ett protein som heter beta-amyloid. Beta-amyloid ansamlas i hjärnan och bildar plack i nervcellerna vilket gör att de inte fungerar som de ska. Beta-amyloid-plack är, tillsammans med andra faktorer, involverat i Alzheimer. En speciell form, beta-amyloid 42, antas vara speciellt skadlig när det gäller just Alzheimer. 

Beta-amyloid produceras från APP (Amyloid precursor protein) och det är problem med APP som kanske är det egentliga problemet när det gäller Alzheimer och plackbildning än placken i sig. 

Hjärnforskaren, Dr. Dale Bredesen, är en av världens största auktoriteter på neurogenerativa sjukdomar, bland annat Alzheimer. Han har forskat på dessa typer av sjukdomar i tre decennier, publicerat 230 peer-reviewed forskningsartiklar i flera erkända vetenskapliga tidskrifter och publicerat fyra böcker på området. Dr. Bredesen menar att ansamlingen av plack i hjärnan inte är den egentliga orsaken till Alzheimer. Han menar att plackansmalingen är ett symtom på underliggande problem. Alzheimer beror framförallt på många olika livsstilsfaktorer som tillsammans ökar risken för Alzheimer enligt Dr. Bredesen. Att försöka få bort plack utan att försöka förbättra de underliggande problemen kommer inte att ge tillfredsställande resultat enligt honom. En viktig faktor vid Alzheimer, enligt Dr. Bredesen, är hur väl olika signalvägar i hjärnan fungerar och enligt honom, har sjukvården misslyckats när det gäller Alzheimer eftersom att man letar efter en orsak och även bara behandlar symtom medan Alzheimer egentligen är en multifaktoriell sjukdom där man måste se orsakerna, inte symtomen. 

Alzheimer beror framförallt på många olika livsstilsfaktorer

Typ I, II, III, IIII, IV, V & VI Alzheimer

Det finns sex typer av Alzheimer enligt Dr. Bredesen. Med det menar han att delar av etiologin (orsaken) till Alzheimer kan härledas av olika typer av faktorer även om Alzheimer klassificeras som en sjukdom inom vården. 

Dr. Bredesen beskriver i sin forskning att typ I Alzheimer beror på systemisk inflammation i kroppen som även drabbar hjärnan. I en intervju säger han: 

“[Typ I Alzheimer drabbar] ofta en 60-årig person som har pågående systemisk inflammation och därför också riskerar hjärt-kärlsjukdom. Som ni vet finns det cirka 80 miljoner amerikaner som har metaboliskt syndrom. Det är en stor drivkraft för kognitiv nedgång. Epidemiologerna har visat oss detta i flera år.” 

Metabolt syndrom är ett samlingsnamn för högt blodtryck, blodsockerbesvär, diabetes typ 2, låg andel HDL men högt triglycerider och de är kopplade till inflammationer i hela kroppen.  

Typ II Alzheimer handlar mer om brister och låga värden på viktiga ämnen i kroppen enligt Dr. Bredesen: brist på D-vitamin och Vitamin B12, lågt testosteron, lågt pregnenolon, lågt progesteron, lågt östrogen, låga sköldkörtelhormonvärden för att nämna några. Övriga former av Alzheimer handlar om besvär med blodsockret, gifter (framförallt vissa metaller, lösningsmedel och gifter från mögel), vaskulära besvär och trauma mot hjärnan.  

Oavsett vilken form av Alzheimer man talar om menar Dr. Bredesen att sjukdomen är multifaktoriell och påverkas av flera olika underliggande faktorer som i kombination kan öka risken för att utveckla Alzheimer. Flera mediciner mot Alzheimer som tar bort plack misslyckas med att förbättra Alzheimer (de riskerar att förvärra Alzheimer för vissa) just på grund av att medicinerna inte förändrar de underliggande problemen som lett till plackbildningen enligt Dr. Bredesen. Den här artikeln skrivs i september 2020. Dr. Bredesen kommer att publicera ny och spännande forskning i januari 2021 som kan förändra bilden på Alzheimer och andra neurodegenerativa sjukdomar radikalt. 

Riskfaktorer för Alzheimer

Det finns flera riskfaktor för Alzheimer enligt vården: kronisk inflammation, högt blodtryck, diabetes, ärftlighet och rökning för att nämna några. Dessutom antas bärare av ApoE4-genen ha ökad risk för utveckla Alzheimer. Det finns även andra besvär än de som nämnts ovan, exempelvis läckande tarm, som forskningen börjat associera med kognitiva sjukdomar. Dr. Bredesen säger: 

“Att ha en läckande tarm kommer att vara skadligt över tiden. Det kan leda till Alzheimers, det kan leda till Systemisk lupus erythematosus (SLE), det kan leda till reumatoid artrit, men [oavsett vad det leder till] kommer du att försämras på något sätt av en kroniskt läckande tarm.”

Professor Alessio Fasano forskar inom gastroenterologi, det vill säga sjukdomar i mag- och tarmkanalen gallvägar, lever och bukspottkörtel. Han menar att det som skapar läckande tarm även kan skapa en läckande blod-hjärnbarriär som annars hindrar gifter, droger och andra skadliga ämnen att gå från blodet till hjärnans nervceller.

Candida vid Alzheimer

I en intervju beskriver Dr. Bredesen ett spännande experiment på gnagare med helt intakta och välfungerande blod-hjärnbarriärer. De skyddar nervcellerna i hjärnan från att exponeras för gifter eller andra skadliga ämnen. I studien injicerade forskarna candida-svamp i blodet på gnagarna. Till deras förvåning tog sig candidan förbi blod-hjärnbarriären och nådde hjärnans nervceller. Hjärnan reagerade på candidan och man kunde se samma förändringar i hjärnan som vid de tidigaste förändringarna man kan se vid Alzheimer. Det är emellertid för tidigt att uttala sig om associationen mellan candida och neurodegenerativa sjukdomar. Mer forskning behövs på området. 

Trauma mot skallen vid Alzheimer

Forskare vid University of Virginia School of Medicine i USA menar att även mild hjärnskakning kan orsaka allvarliga och långvariga försämringar av hjärnans förmåga att avgifta toxiner. Forskarna säger att hjärnans reducerade förmåga att rensa ut gifter kan leda till Alzheimer, demens och andra neurodegenerativa sjukdomar. 

Näring och livsstilsförändringar vid Alzheimers

Näring och livsstilsförändringar

Positronemissionstomografi (PET-scan) och MRI (Magnetresonanstomografi) på hjärnan är en form av avbildning av hjärnan som ger bilder från vilka man kan avläsa hur väl hjärnan mår. 

Dr. Bredesen ser förbättringar i hjärnan med både PET och MRI för Alzheimerpatienter efter att livsstilsförändringar har gjorts. Det är kliniska bevis för att livsstil påverkar Alzheimer i positiv riktning. Det finns spännande forskning om näring och neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer. Forskning visar exempelvis att omega-3 driver ut Beta-amyloid-plack från hjärnan. Forskning visar även att ett för högt intag av omega-6, som bland annat finns i sädesslag, förvärrar risken för plackansamling av beta-amyloid 42 – den värsta formen av plack.  

Låga nivåer av Vitamin B12 i serum är associerat med neurodegenerativa sjukdomar och kognitiva försämringingar även om det finns forskning som inte finner denna association. Vad som är säkert är att näringsbrist inte är bra vid demenssjukdomar. 

Metylering av DNA involverat i Alzheimer. Vitamin B12 kan förändra DNA-metyleringen och kan därför rent teoretiskt, indirekt påverka Alzheimer. Forskare skriver i den vetenskapliga tidskriften Advances in Nutrition att: 

“Näring kan växa till att bli ett förebyggande och till och med terapeutiskt alternativ vid behandling av Alzheimer, särskilt om det kombineras med andra interventioner, hjärnövningar och fysisk aktivitet.”

Dr. Bredesen protokoll för personer med Alzheimer handlar om att minska inflammationer, minska metabola besvär, minska exponeringen för gifter, optimera hormonnivåerna i kroppen, ägna sig åt fysisk aktivitet och förbättra mitokondriefunktionen för att reparera hjärnceller. Han menar att man måste optimera kosten och sömnen, minska stressen och ägna sig åt fysisk aktivitet samt även träna hjärnan för att behandla Alzheimer. Dessutom behöver man göra det tidigt då Alzheimer egentligen kan börja 20 år innan man får diagnosen. Man ska alltså ta bort det som skapar plack och det som skadar nervceller. Han säger i en intervju: 

“En av de mest intressanta sakerna för mig som forskare är att vi alltid har fått höra att det inte finns något som kommer att förhindra, vända eller fördröja den kognitiva nedgången av Alzheimer. Ingenting kan vara längre ifrån sanningen...Vi börjar med det du äter. Återigen lärde jag mig på läkarprogrammet att det du äter har väldigt lite att göra med Alzheimer. Det är helt fel. Det har mycket att göra med Alzheimer och metaboliskt syndrom, insulinresistens, typ två-diabetes, läckande tarm – alla dessa saker har att göra med som kroniska komplexa sjukdomar i vårt samhälle.”

Dr. Bredesen säger vidare i samma intervju:

“Se till att du inte har för lågt D-vitamin eller för högt homocystein...En av de saker som kom ut ur denna [forskning] är hur otroligt vanlig kolinbrist är i vårt samhälle. Vi borde få runt 550 milligram kolin varje dag....Du kan få det från saker som ägg, lever och att ta citikolin, vilket vi rekommenderar om du inte får tillräckligt. Dessa saker är helt kritiska.” [Flera av våra multivitaminer innehåller kolin. Se under Ingredienser & Dosering.]

Blått ljus, sömn & Alzheimer

Dr. Bredesen menar dessutom att den höga andelen blått ljus inte är bra för hjärnan. Blått ljus stör sömnen och forskare från University of California, Berkeley i USA säger att en persons sömnkvalitet relativt säkert kan säga när och hur snabbt Alzheimer kommer att utvecklas. Våra UVEX med vår speciallins blockerar 99 % av UV-strålning och 98 % av blått ljus upp till 540 nanometer, det vill säga även blått ljus från skärmar, mobiltelefoner, TV, lampor och lysrör. Det är de bästa blåblockerande glasögon vi har stött på.

Dr. Bredesen rekommenderar livsstilsförändringar

Mediciner vid Alzheimer

Varför rekommenderar Dr. Bredesen livsstilsförändringar först och främst? 

“Det beror på att det fungerar. Som forskare och som läkare har jag genomgått så många misslyckanden. Jag som neurolog och mina neurologiska kollegor har sett det ena läkemedlet efter det andra misslyckas. De misslyckas med att se hur vi utvecklades, vad våra kroppar utvecklades för att göra...många av oss försöker leva på ett sätt som vår art inte var utformad för att leva. Det är det som dödar oss. Så jag håller helt med Paleo-principerna. Du måste hedra vad din kropp gjordes för att göra. Vi kunde inte vifta på armarna och flyga, och vi kunde inte heller äta stora mängder socker. Vi är inte evolutionärt utformade för att göra det.”

Alzheimer är en mycket svår och oerhört komplicerad sjukdom. En sak är dock säkert, även om livsstilsförändringar kanske inte botar en långt gången sjukdom, kommer en hälsosam livsstil att öka, inte bara oddsen att bli frisk, utan även livskvaliteten på vägen. 

Författare


MSc. Patrick Wahlberg

MSc. Patrick Wahlberg

Författare till hälsoboken PXP – Ditt bästa jag. Tidigare medlem i redaktionen för Näringsmedicinsk Tidskrift.

 

Vetenskapliga referenser och källor

Visa referenser