Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil. Våra artiklar och tips ska inte användas för att ställa diagnos eller behandla sjukdomar. Våra artiklar och tips är endast råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård.
Vad är Coronavirus & COVID-19?
Viruset SARS-CoV-2 (Severe acute respiratory syndrome coronavirus 2) orsakar en luftvägssjukdom som kallas COVID-19 (Coronavirus disease 2019). Viruset som upptäcktes först i staden Wuhan i centrala Kina i slutet av 2019, har spridit sig snabbt och förekommer idag i Europa, Mellanöstern, Asien, Afrika, Australien samt i Nord- och Sydamerika. SARS-CoV-2 kallas i media för Coronavirus.
Vad är symtomen för Coronavirus & COVID-19?
Mer än 80 % av de personer som drabbas av COVID-19 upplever milda symtom. De vanligaste symtomen på COVID-19 är feber, torrhosta, trötthet, slem när man hostar, andnöd, halsont, huvudvärk, muskelsmärta och frossa. Bara 2–10 % av patienterna med COVID-19 upplever besvär med mage och tarm som diarré, magsmärtor och kräkningar. Rinnande näsa är inte ett symtom på COVID-19. De personer som upplever svårare besvär och de som hittills har avlidit till följd av COVID-19 är normalt över 60 år gamla och komorbiditet, det vill säga närvaron av en eller flera andra sjukdomar förutom COVID-19, förekommer bland dessa personer.
Hur många har dött av Coronavirus & COVID-19?
När denna artikel skrivs i början av mars är det cirka 4 % av de konstaterat smittade som har dött av viruset men den sanna dödligheten kan vara betydligt lägre. De personer som har dött på grund av att de smittats av COVID-19 är äldre personer med existerande hälsobesvär som hjärtsjuka, astma eller diabetes enligt New Scientist. Det svårt att veta den exakta dödligheten eftersom antalet smittade förmodligen är betydligt fler än de som har konstaterats vara smittade med test. Det innebär att den verkliga dödligheten är lägre och COVID-19 har, med stor sannolikhet, betydligt lägre dödlighet än cirka 4 %. Det inneboende räknefelet på grund av ett stort mörkertal som bär på smitta gäller emellertid för alla virussjukdomar. Dessutom dör man normalt inte av själva virussjukdomen utan av andra följdsjukdomar; det är en anledning till att Folkhälsomyndigheten skriver “antal döda inom 30 dagar från en laboratorieverifierad säsongsinfluensa” i sin statistik.
Hur lång inkubationstid har Coronaviruset?
Inkubationstiden, det vill säga den tid som förflyter mellan smittotillfället och den tidpunkt då sjukdomen bryter ut, är cirka 2-14 dagar med ett genomsnitt på cirka fem dagar för coronaviruset. Den långa inkubationstiden är en orsak till att viruset kunna spridas så snabbt över världen. Den vanliga influensan har kortare inkubationstid (1–3 dagar) vilket gör att man stannar hemma och inte hinner smitta lika många som vid infektioner med längre inkubationstid.
Vad skiljer Corona från vanliga influensavirus?
Den vanliga så kallade säsongsinfluensan återkommer regelbundet varje vinter till Sverige. Säsongsinfluensan är egentligen olika varianter av de vanliga influensavirustyperna A och B som alltid cirkulerar runt jorden. De kalla månaderna i Sverige är det fler som insjuknar i influensa i jämförelse med sommarmånaderna. En anledning till att fler insjuknar under vintern är att luften är kallare och torrare under vintermånaderna vilket i sin tur innebär att viruspartiklarna stannar längre i luften innan de faller till marken. Vi befinner oss även mer inomhus och använder kommunala transportmedel i högre grad under vintermånaderna vilket ökar risken för smittspridning. En annan intressant iakttagelse är att vi har som lägst nivåer av D-vitamin i februari månad. D-vitamin bidrar till ett normalt immunförsvar och just immunförsvaret är en av av flera parametrar som avgör hur sjuka vi blir av säsongsinfluensan.
Även om coronaviruset sprids snabbt, återhämtar sig trots allt de allra flesta bra trots frånvaro av vaccin. Det innebär att vi vet att ett bra immunförsvar kan hantera coronaviruset för de allra flesta och om man inte har andra svåra sjukdomar är sannolikheten alltså stor att man klarar sig bra trots att man smittats av coronaviruset. På så sätt liknar coronaviruset en vanlig säsongsinfluensa, eftersom friska personer som drabbas av en säsongsinfluensa normalt klarar sig bra.
I Sverige har man haft totalt 1 279 laboratoriebekräftade fall av av det nya Coronaviruset fram till och med 18 mars 2020. Det motsvarar 13 fall per 100 000 invånare. Det kan jämföras med 134 fall per 100 000 invånare för influensan säsong 2018–2109, det vill säga cirka 10 gånger fler fall av vanlig säsongsinfluensa. Däremot är coronasäsongen inte över så siffrorna kan inte jämföras med rättvisa.
Har vi immunitet mot Coronavirus?
Ytmolekylerna på vanliga influensavirus förändras normalt något mellan säsongerna vilket innebär att man kan drabbas år efter år av olika typer av influensavirus även om de är av samma typ. Kroppen kan däremot ha viss typ av immunitet mot olika säsongsvirus som återkommer. Så är dock inte fallet med det nya Coronaviruset. Det är ett, för kroppen, helt nytt virus och ingen människa har sedan tidigare antikroppar mot det nya Coronaviruset. Det, tillsammans med den långa inkubationstiden, gör att viruset sprids snabbt över världen.
Forskning på SARS, ett annat coronavirus, som också upptäcktes först i Kina och som 2003–2004 orsakade en epidemi, visar att personer som infekterats av viruset och återhämtat sig hade antikroppar i tillräcklig nivå för att skydda sig mot en ny infektion i cirka två år efter infektionstillfället. År tre efter att de infekterats sjönk däremot antikropparna rejält och därmed även immuniteten mot SARS-viruset.
Hur stor är dödligheten för vanlig influensa?
När det gäller den vanliga säsongsinfluensan skriver Folkhälsomyndigheten att under säsongen 2018–2019 avled 3,7 % av de med en laboratorieverifierad influensadiagnos inom 30 dagar (451 döda av 12 195 verifierade fall). Motsvarande siffror för säsongen
2016–2017 var 5,6 % (734 döda av totalt 13 087) och för säsongen 2015–2016 var siffran 2, 9 % (255 av 8 915). Folkhälsomyndigheten skriver vidare att 85 % av alla dödsfall relaterade till säsongsinfluensan 2018–2019 inträffade i åldersgruppen 65 år och äldre. Emellertid är det som sagt mycket svårt med exakt statistik för för både dödlighet och dödstal för olika influensor. Den vanligaste orsaken till att man dör av en säsongsinfluensa är faktiskt inte virusinfektionen i sig utan en efterföljande bakteriell lunginflammation och i andra hand hjärtinfarkt eller hjärtsvikt.
Har vi rätt siffror för Corona?
Forskaren och professorn John P. A. Ioannidis från det berömda Stanford-universitetet i USA är en av världens mest berömda epidemiologer. Han menar att vi i dagsläget behöver betydligt bättre och mer tillförlitlig information för att säga hur många som faktiskt smittats av SARS-CoV-2. Det kan vara så många som 3 gånger så många eller 300 gånger så många enligt Ioannidis. Han menar vidare att dödligheten som presenteras kan vara rejält snedvriden och oroa både makthavare och befolkningen i onödan. Det är fler som är smittade än vad vi vet om och de allra flesta blir inte speciellt sjuka. Dödligheten i det nya coronaviruset är alltså betydligt lägre enligt Ioannidis. De som testas positiva är dessutom normalt dem med värst symtom vilket innebär att dödligheten troligtvis är högre bland dem som testats positiva än för populationen i stort.
Det finns i dagsläget endast ett fall där man har relativt sett säker statistik gällande Coronaviruset från en sluten population. Det är från kryssningsfartyget Diamond Princess vars alla passagerare hamnade i karantän efter man fann corona-smittade passagerare ombord på skeppet. Det fanns totalt 3 711 personer på skeppet och 634 personer (17 %) konstaterades vara smittade av det nya Coronaviruset. Av 634 smittade hade 328 inga symtom. Av dem med symtom var dödligheten 1,9 % men av alla smittade var dödligheten endast 0,91 %. De som var över 70 år på skeppet var mest sårbara för coronaviruset. Genomsnittsåldern på skeppet hög vilket innebär att om man extrapolerar siffran till den vanliga populationen skulle dödligheten alltså troligtvis bli betydligt lägre än 1 %. Ioannidis har extrapolerat dödligheten till den åldersstruktur som USA har och kommit fram till att dödligheten bland de smittade av det nya coronaviruset skulle vara cirka 0,125–0,625 %. Tyvärr var antalet personer på skeppet dock så litet vilket gör det svårt att uttala sig med säkerhet vad dödligheten för det nya coronaviruset egentligen är.
Finns det andra coronavirus?
Coronavirus är en stor familj av virus som förekommer regelbundet i samhället. Vissa coronavirus skapar milda förkylningssymtom medan andra coronavirus skapar svårare besvär. En del coronavirus skapar endast besvär hos specifika djur och normalt smittar de inte mellan djur och människa. Smitta av coronavirus mellan djur och människor har dock skett några få gånger med MERS (Middle East Respiratory Syndrome) som upptäcktes först i Saudiarabien 2012 och SARS (Severe Acute Respiratory Syndrome) som upptäcktes först i Guangdongprovinsen i södra Kina 2002. Både MERS och SARS är alltså också coronavirus som var mer allvarliga än vanliga coronavirus.
Varför dog så många i Italien men så få i Sydkorea?
Italien har en överrepresentation av antalet döda om man jämför med Sydkorea. Enligt läkaren och infektionsspecialisten Kent Sepkowitz från Memorial Sloan Kettering i New York City beror det på att en större andel av den italienska befolkningen (28,6 %), jämfört med Sydkorea (18,5 %), är 60 år och äldre. 90 % av av dödsfallen i Italien uppstod bland de som var 70 år eller äldre. I Sydkorea var det betydligt fler yngre som smittades, endast 20 % av de smittade i Sydkorea var över 60 år.
Nästa anledning till skillnaden i dödlighet är kön. Det är ungefär lika många kvinnor som män som smittas men däremot verkar det vara fler män som dör i jämförelse med kvinnor. Det var fler kvinnor relativt sett som smittades av Coronaviruset i Sydkorea.
Slutligen verkar rökvanor påverka dödligheten. 24 % av italienarna röker. Motsvarande siffra för Sydkorea är 27 %. Däremot är det 28 % av männen och 20 % av kvinnorna som röker i Italien. I Sydkorea är d50 % av alla rökare män medan endast 5 % kvinnor.
Dr. Sepkowitz skriver att Sydkorea hade ett utbrott bland unga, icke-rökande kvinnor medan Italien tyvärr fick ett coronautbrott bland äldre varav flera var rökare. En annan faktor kan vara att de sydkoreanska Covid-testerna var betydligt känsligare än de italienska. Med samma test kanske antalet smittade i Italien skulle vara betydligt högre och då skulle dödligheten minska rent statistiskt även om dödstalet är detsamma.
Påverkar vår genetik smitt-frekvensen?
Man vet att ålder, kön och underliggande hälsobesvär är några av de faktorer som påverkar svårighetsgraden av COVID-19 men det finns forskning som även tyder på att gener kan påverka hur sjuk man blir av coronaviruset.
Det finns en gen som heter ACE2 som interagerar med virus. Olika typer av virus, bland annat coronavirus, tränger in i celler genom att fästa till en ACE2-receptor på cellens yta. Väl inne i cellen förökar sig cellen. Det finns många ACE2-receptor på cellerna i just luftvägarna vilket gör dem extra känsliga för virus. 95 % av befolkningen i Asien har visat sig bära på den huvudsakliga genvarianten för ACE2. Motsvarande siffra för Europa är endast 65 %. Om man bär på den huvudsakliga genvarianten för ACE2 har man fler ACE2-receptorer genom vilka coronaviruset kan ta sig in till cellen och föröka sig. Det behövs emellertid mer forskning för att bekräfta kopplingen mellan ACE2-genen och COVID-19.
Drabbar COVID-19 barn, vuxna och/eller djur?
En klar majoritet av alla smittade med COVID-19 är vuxna. Enligt världshälsoorganisationen (WHO) är lite drygt 2 % av de smittade under 20 år per 2020-03-01. Coronaviruset sprids mellan människor och det är idag oklart om husdjur kan smitta människor men man rekommenderar ändå att tvätta händerna efter kontakt med husdjur eftersom det även motverkar risken att smittas av E-coli och Salmonella enligt Världshälsoorganisationen.
Varifrån kommer SARS-CoV-2 / Coronaviruset?
Enligt CDC (Centers for Disease Control and Prevention), det vill säga USA:s nationella folkhälsomyndighet, kommer coronaviruset troligtvis ursprungligen från fladdermöss som smittat reptiler, exempelvis ormar. Det nya coronaviruset stämmer även genetiskt med muterat coronavirus från myrkott som i sin tur smittats av muterat coronavirus hos fladdermöss. Det samma gäller både SARS och MERS som muterats hos fladdermöss för att sedan smitta kameler (MERS) eller sibetkatt (SARS). I dessa muterades coronavirusen ytterligare och kunde därefter smitta människor.
Hur smittar Coronaviruset
Coronavirus smittar primärt via små droppar som kommer från nysningar, hostningar, beröring eller vanligt samtal, alltså kontaktsmitta eller via luften. Om man befinner sig inom 2–3 meter från en smittad person kan man riskera att smittas av coronavirus. Ju längre tid men befinner sig nära en smittad person, desto större risk att smittas. Coronavirus kan även smitta via avföring vad man tror idag. Coronavirus kan smitta genom att man tar på en yta som har viruset på sig eller genom att man går igenom luft med aerosoler, det vill säga små små finfördelade partiklar i luften som bär på smittan.
Hur länge överlever Coronavirus på ytor eller i vätska?
En smittad person som nyser i handen och som därefter tar i exempelvis ett handtag, brev eller annan yta kommer att föra över coronaviruset till ytan. Det samma gäller om en personer nyser rakt ut i luften och droppar med coronavirus hamnar på en yta. Det är inte helt säkert hur länge coronavirus överlever på ytor. Det beror på vilket material ytan är samt omgivningens temperatur och luftfuktighet.
Man fann RNA från SARS-viruset (en annan typ coronavirus) i avloppsvatten från två sjukhus i Peking som behandlade patienter med SARS. Provtagningar visade att SARS-viruset som man fann i avloppsvattnet smittade även efter 14 dagar i en temperatur på 4°C men endast i 2 dagar vid en temperatur på 20°C.
SARS-virus kan leva upp till 14 dagar och kan smitta fullt upp till fem dagar vid temperaturer om 22–25°C och 40–50 % relativ luftfuktighet. Därefter minskar virusets effektivitet gradvis. Vid en temperatur om 38°C and 80–90 % relativ luftfuktighet minskar SARS-virusets livskraft redan efter 24 timmar. Även MERS (en annan typ coronavirus) är livskraftigt vid lägre temperaturer och lägre luftfuktighet. Det gäller de flesta virus. Det är en anledning till att fler virussmittor sker under vintern än under sommaren. En annan anledning är att vi spenderar mer tid inomhus under vintern.
Det finns ingen exakt data för hur länge det nya coronaviruset överlever på olika ytor men man vet från tidigare studier att både MERS och SARS som förekommer på ytor kan smitta längre än en vecka i rumstemperatur. På material som koppar och stål överlever MERS och SARS inte länge medan överlevnaden däremot är längre på material som kartong, papper och plast. Det bästa är att behandla ytor med desinfektion som snabbt gör virus av flera olika slag helt infektiva.
Risken att smittas av Coronavirus från kontaminerade ytor, paket, brev är troligtvis låg om dessa har transporterats under flera dagar. Handtag, ledstänger, strömbrytare, och kundvagnar är troligtvis större smittspridare av coronaviruset. Virus kan överleva på pengar men man vet inte hur länge just coronaviruset överlever på sedlar eller mynt.
Vaccin eller medicin mot Corona-viruset?
Läkemedelsvärlden skriver i sin artikel ”Vaccin mot coronaviruset tidigast om fem år” att ett vaccin som genomgått alla nödvändiga studier och blivit klart och godkänt av de svenska myndigheterna kommer att ta minst fem år. Pharmaceutical Technology skriver å andra sidan att de kommer att börja producera COVID-19 vaccin inom 10 veckor från att denna artikel skrivs i början av mars. Vaccinet bygger på ett Infectious Bronchitis Virus-vaccin för hönsfåglar. Flera olika mediciner utvecklas även för att bekämpa coronaviruset och i Kina har den första antivirala medicinen mot Coronaviruset godkänts. Även HIV-mediciner testas mot Coronaviruset. Som svensk får man nog vänta på mediciner och ännu känner man inte till alla biverkningar som dessa mediciner för med sig. Antibiotika hjälper mot bakterier; eftersom coronaviruset är just ett virus hjälper alltså antibiotika inte mot coronavirus. Det arbetas febrilt på att ta fram vacciner och den senaste uppdateringen är per den 19 mars 2020 att man provar vaccin på frivilliga försökspersoner. Det återstår att se vad dessa resultat leder till.
Xi'an Jiaotong universitetssjukhus som är ett C9 League-universitet i Xi'an, Kina har officiellt gått ut med intravenöst C-vitamin som behandlingsprotokoll för Coronavirus. C-vitamin bidrar till ett normalt immunförsvar men den större randomiserade kliniska prövning som påbörjades i mitten av februari på ZhiYong Peng, Zhongnan Hospital i Kina där man undersöker intravenöst C-vitamin för behandling av COVID-19 kommer att presentera sina slutliga resultat först i slutet av september 2020.
Hjälper mask eller munskydd mot Corona-viruset?
Vanliga operationsmasker eller munskydd som konsumenter kan köpa hjälper inte mot coronaviruset vad man vet idag. Däremot verkar masker som har KN95-standarden, det vill säga masker som filtrerar bort 95 % av alla partiklar med en diameter om 0,3 mikrometer, minska smittorisken. För svenskar, som inte arbetar inom vården, är maskbärande troligtvis inte den första åtgärden man bör vidta.
Coronavirus – vad göra?
-
Tvätta händerna ofta och noggrant. Tvätta alltid händerna direkt när du kommit hem eller till jobbet. Tvättiden bör vara cirka 30 sekunder för en riktigt effektiv tvätt. Detta råd är det första och viktigaste råd som Världshälsoorganisationen och sjukvården i alla länder ger.
-
Täck näsa och mun om du måste nysa eller hosta och kasta pappret omedelbart i papperskorg.
-
Rör inte ansiktet, näsa, mun eller ögon om du inte måste. Om du måste röra ansiktet, tvätta händerna innan du gör det.
-
Undvik kommunala transporter som tunnelbana och buss.
-
Undvik cigarettrök.
-
Håll avstånd till personer som hostar eller nyser (2–3 meter enligt New Scientist).
-
Om man blir sjuk bör man isolera sig hemma så gott det går i minst 14 dagar.
Coronavirus – immunförsvaret
Ett bra immunförsvar är viktigt för att kroppen ska kunna motverka virus. Förkylningsvirus kan exempelvis ligga i kroppen och vänta på att immunförsvaret blir svagare. Vitaminer och mineraler skyddar inte mot coronavirus men följande vitaminer och mineraler bidrar till immunförsvarets normala funktion:
-
A-vitamin (finns i alla multivitaminmineraler)
-
C-vitamin
-
D-vitamin
-
Vitamin B6 (Pyridoxin)
-
Folat
-
Vitamin B12
-
Järn
-
Zink
-
Selen
Den här artikeln skrevs 2020-03-04 och på morgonen samma datum finns det 93 210 diagnosticerade COVID-19-fall och 3203 registrerade dödsfall. Det innebär en letalitet (CFR – Case Fatality Rate på engelska) på cirka 3,4 %. [Uppdatering på eftermiddagen 2020-03-19: 227 764 diagnosticerade COVID-19-fall och 9307 registrerade dödsfall. Det innebär en letalitet på cirka 4 %. Hur stort mörkertalet av antalet smittade är, är omöjligt att veta men dödligheten är lägre än vad siffrorna visar i dagsläget. Det är endast med facit i handen som vi kan veta säkert. Vad som är säkert är att coronaviruset sprids enormt snabbt över hela världen.
Om författaren
Referenser
Yeo C, Kaushal S, Yeo D. Enteric involvement of coronaviruses: is faecal-oral transmission of SARS-CoV-2 possible? Lancet Gastroenterol Hepatol. 2020 Feb 19. pii: S2468-1253(20)30048-0.
Coronavirus: What you need to know to prepare for a covid-19 pandemic. New Scientist 2020-02-27
Wang XW Li J Guo T et al. Concentration and detection of SARS coronavirus in sewage from Xiao Tang Shan Hospital and the 309th Hospital of the Chinese People's Liberation Army. Water Sci Technol. 2005; 52: 213-221.
John P.A. Ioannidis. A fiasco in the making? As the coronavirus pandemic takes hold, we are making decisions without reliable data. STAT. March 17, 2020.
Tina Hesman Saey. Cruise ship outbreak helps pin down how deadly the new coronavirus is. ScienceNews. March 12, 2020
Timothy W Russell, Joel Hellewell, Christopher I Jarvis et al. Estimating the infection and case fatality ratio for COVID-19 using age-adjusted data from the outbreak on the Diamond Princess cruise ship. medRxiv and bioRxiv, MArch 09 2020.
Wu LP, Wang NC, Chang YH, Tian XY, Na DY, Zhang LY et al. Duration of antibody responses after severe acute respiratory syndrome. Emerg Infect Dis. 2007 Oct;13(10):1562-4.
Chan KH Peiris JS Lam SY Poon LL Yuen KY Seto WH. The effects of temperature and relative humidity on the viability of the SARS coronavirus. Adv Virol. 2011; 2011734690.
Kent Sepkowitz, Why South Korea has so few coronavirus deaths while Italy has so many. CNN Opinion. March 17, 2020.
Coronavirus disease 2019 (COVID-19) Situation Report – 41, 1 March 2020. WHO.
Influensasäsongen. 2017-2018. Folkhälsomyndigheten.
Vitamin C Infusion for the Treatment of Severe 2019-nCoV Infected Pneumonia: a Prospective Randomized Clinical Trial. ZhiYong Peng, Zhongnan Hospital. 14 February 2020.
Cao, Y., Li, L., Feng, Z. et al. Comparative genetic analysis of the novel coronavirus (2019-nCoV/SARS-CoV-2) receptor ACE2 in different populations. Cell Discov 6, 11 (2020).
Xu, H., Zhong, L., Deng, J. et al. High expression of ACE2 receptor of 2019-nCoV on the epithelial cells of oral mucosa. Int J Oral Sci 12, 8 (2020).
上海市2019冠状病毒病综合救治专家共识. 上海市医学会 3/3 [Expertkonsensus om omfattande behandling av coronavirussjukdom i Shanghai 2019. Shanghai Medical Association 3/3]
Report of the WHO-China Joint Mission on Coronavirus Disease 2019 (COVID-19). 16-24 February 2020.
”Vaccin mot coronaviruset tidigast om fem år”. Läkemedelsvärlden 2020-02-27.
Coronavirus treatment: Vaccines/drugs in the pipeline for Covid-19. Clinical Trials Arena 2020-03-02.
Coronavirus: A timeline of how the deadly Covid-19 outbreak is evolving. Pharmaceutical Technology. 2020-03-02.
Coronavirus Cases: Worldometer.