Greatlife News 4: Köttallergi – Lactobacillus plantarum – Restless legs – Immunförsvar/cancer

Greatlife News 4: Köttallergi – Lactobacillus plantarum – Restless legs – Immunförsvar/cancer

Allergisk mot kött?

Det har varit känt sedan 2009 att fästingbett kan orsaka köttallergi, den så kallade alpha-gal-allergin. Det är en form av kolhydrat som finns i kött, oligosackariden galaktos-alfa-1,3-galaktos (alfa-gal) som skapar en IgE-medierad överkänslighetsreaktion. IgG-antikroppar mot alfa-gal är det som leder till avstötning av organtransplantation mellan däggdjur och människa sker. När en fästing biter kan man bli exponerad för alfa-gal och därmed producera IgE mot alfa-gal. Ny forskning visar att även vissa typer av kvalster kan orsaka köttallergi. En person som lider av köttallergi får ofta symptom efter 2–7 timmar efter intag av nötkött, fläskkött, lammkött eller viltkött (ej fågel) och inte direkt vilket annars är vanligt vid födoämnesallergi. [1]

Lactobacillus plantarum minskar stress, oro och inflammation

En dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie visar att Lactobacillus plantarum minskar stress och oro och att 12 veckors intag av probiotika-stammen även bidrar till bättre minne och kognitiva funktioner. Forskarna såg att intag av Lactobacillus plantarum i 12 veckor bidrog till inflammationsmolekylerna IFN-γ och TNF-α minskade. De antiinflammatoriska egenskaper bidrar till hälsoförbättringar. [2]

Restless legs – inte bara magnesium, järn, vitamin B12 och folsyra

Restless legs (Willis–Ekboms sjukdom) är en sjukdom som drabbar upp till 15 % av befolkning, ofta kvinnor. Symptomen är myrkrypningar och ryckningar men även domningar i benen. Benen kan även bli kalla eller varma och man kan drabbas av sömnbesvär på grund av smärta. Man upplever ofta att problemen förvärras av att sitta stilla lång tid. Restless legs behandlas ur ett näringsperspektiv med magnesium, järn, vitamin B12 och folsyra men forskning visar att även selen är mycket viktigt och att de hjälper mot Restless legs. [3]

Nobelpriset i medicin 2018 – immunförsvaret och cancer

2018 års nobelpris i fysiologi (medicin) delas mellan James P Allison och Tasuku Honju för deras forskning gällande utveckling av immunterapier mot cancer. Forskningen har lett fram till en ny typ av cancerbehandling som blockerar de proteiner som bromsar upp T-lymfocyter (vita blodkroppar som utgör en del av immunförsvaret.) Det leder i sin tur till att skapa ett starkt immunsvar mot cancerceller. Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet säger även att följande näringsämnen bidrar till immunsystemets normala funktion: A-vitamin, C-vitamin, D-vitamin, folsyra, järn, koppar, selen, vitamin B12, vitamin B6 och zink. [4]

Referenser

[1] Lindsey P. Stoltz, Leslie M. Cristiano, Ashley P.G. Dowling, Jeffrey M. Wilson, Thomas A.E. Platts-Mills, Russell S. Traister. Could chiggers be contributing to the prevalence of galactose-alpha-1,3-galactose sensitization and mammalian meat allergy? The Journal of Allergy and Clinical Immunology: In Practice. 2018 Jul 24. pii: S2213-2198(18)30449-5. 

[2] Lew LC, Hor YY, Yusoff NAA, Choi SB, Yusoff MSB, Roslan NS et al. Probiotic Lactobacillus plantarum P8 alleviated stress and anxiety while enhancing memory and cognition in stressed adults: A randomised, double-blind, placebo-controlled study. Clin Nutr. 2018 Sep 19. pii: S0261-5614(18)32448-8. 

[3] Rahimdel AG, Ayatollahi P, Zeinali A, Mehrabanian N, Mellat-Ardekani A. The effect of selenium administration on restless leg syndrome treatment. Iran Red Crescent Med J. 2012 Jan;14(1):14-9. Epub 2012 Jan 1.

[4] The Nobel Prize in Physiology or Medicine 2018. NobelPrize.org. Nobel Media AB 2018. Wed. 17 Oct 2018. <https://www.nobelprize.org/prizes/medicine/2018/summary/>