Krom vid PCOS, & IVF - Zink för luftvägarna - jod för IQ

Lästid: 3-4 min

Krom och infertilitet bland kvinnor med PCOS

Forskning visar att tillskott av krom är behjälpligt för infertila kvinnor som lider av PCOS (Polycystic ovary syndrome) och som planerar IVF. I en randomiserad studie fick en grupp 200 μg (mikrogram) krom per dag medan en annan grupp fick verkningslöst placebo under åtta veckor. Forskarna mätte inflammationsmarkörer och tittade på genuttryck för insulin, fetter och inflammation. De kvinnor som fick tillskott av krom hade signifikant lägre hs-CRP i jämförelse med dem som fick placebo. Hs-CRP ett protein som ökar i blodet vid inflammation och bakterieinfektion. Hs-CRP kan ses som en inflammationsmarkör och man bör ha värden mindre än 1,0 mg/L. Sammantaget visar studien att infertila kvinnor med PCOS, som ska genomgå IVF, har nytta av kromtillskott under åtta veckor för att sänka hs-CRP och förbättra genuttrycket av vissa gener som kodar för glukosmetabolismen. Krom är normalt känt för att bidra till normal omsättning av makronäringsämnen (protein, fett och kolhydrater) och till att bibehålla normala blodsockernivåer. [1] GTF Krom finner du i sortimentet för MegaFood.

Spårmineraler (spårämnen) viktiga för benhälsan

I den vetenskapliga tidskriften Biological Trace Element Research skriver man att ben (skelett) är en metaboliskt aktiv vävnad som påverkas av kosttillskott och förändringar gällande näringsstatus. Ben består av cirka 35% protein, mest kollagen och resterande cirka 65 % är mineraler. Dessa är huvudsakligen kalcium och fosfor. Förutom mineraler som kalcium, fosfor och magnesium, som har välkända roller i benhälsan, påverkar spårämnen som bor, järn, zink, koppar och selen också benmetabolism. Antingen sker denna påverkan indirekt genom att påverka regleringen av mineraler eller så sker den direkt genom att påverka bencellerna. Mjölk ger inte starka ben, det är en grupp av flera olika vitaminer, mineraler och spårämnen som tillsammans gör det. Bone Health Multivitamin innehåller de mesta som behövs för att bibehålla en normal benvävnad. [2]

Mild brist på jod under graviditeten påverkar barnets IQ

Forskning publicerad i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism visar att även mild brist på jod under graviditeten påverkar barnets intelligenskvot (IQ). Forskarna undersökte drygt 6000 kvinnor och deras barn. De exkluderade kvinnor som fött barn tidigare, behandlats för ökad fertilitet, mediciner som påverkar sköldkörteln och kvinnor med någon form av sjukdom i sköldkörteln. IQ-tester för barn upp till åtta års ålder genomfördes. Forskarna skriver i sin sammanfattning att hjärnan hos foster påverkas av mild moderat jodbrist, särskilt under första trimestern. [3]

Brist på zink försämrar lungfunktionen och ökar inflammation i luftvägarna

Damm som kommer från uppfödning av gris har visat sig vara en signifikant orsakt till luftvägsinflammation och lungsjukdom. Forskare i USA har observerat att bönder med KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom) som också har ett minskat zinkintag, har försämrad lungfunktion. Forskarna valde därför att genomföra studier på möss som antingen fick tillskott av zink eller inte. Därefter exponerades mössen för dammextrakt dagligen under tre veckor vilket ledde till att flera inflammatoriska molekyler i lungvävnaden ökade. De möss som fått extra zink uppvisade färre inflammationsmolekyler och inflammation i luftvägarna förekom i högre grad bland de möss som hade zinkbrist. Forskarnas slutsats är att zinkbrist som är relativt vanligt bland jordbrukare kan spela en viktig roll vid lungbesvär och dess koppling till exponering för damm. [4]

Om författaren

MSc. Patrick Wahlberg

Patrick har en magisterexamen från Handelshögskolan i Stockholm inom Accounting and Managerial Finance. Han har jobbat inom hälsa under många år och har bland annat tagit fram flera näringsprogram tillsammans med en professor i hjärtkirurgi. Han är också författare till hälsoboken PXP – Ditt bästa jag och satt under flera år i redaktionen för Näringsmedicinsk Tidskrift, numera Hälsa & Funktionsmedicin. Läs mer om författaren.