Huvudorsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar

Magnesiumbrist – folkhälsokris och en av huvudorsakerna till hjärt- och kärlsjukdomar?

Magnesium är den fjärde mest vanliga katjonen (positivt laddad jon) i kroppen och den andra mest vanliga katjonen intracellulärt efter kalium. En genomsnittsperson innehåller cirka 25 gram magnesium varav 90 % finns i muskler och skelett. Endast 1 % av allt magnesium finns utanför cellerna och då mest i röda blodkroppar och blodserum. Tyvärr reflekteras inte intracellulärt magnesium i serum eller i blodet vilket leder till att de flesta fall av magnesiumbrist förblir odiagnostiserade. Forskare skriver att kroniska sjukdomar, jordbruksmark med minskat innehåll av magnesium samt den höga tillgängligheten till processad mat leder till att den stora majoriteten av befolkningen lider risk för magnesiumbrist. De skriver vidare att under evolutionen har vi fått i oss cirka 600 mg magnesium per dag vilket är betydligt högre än idag och att vår metabolism är bäst anpassad för ett högre magnesiumintag. Idag är intaget i genomsnitt 4 mg magnesium per kilogram kroppsvikt och dag vilket innebär att en person som väger 70 kg får i sig 280 mg magnesium. Forskarna skriver vidare att flera studier har visat att minst 300 mg måste tas som tillskott får ett få signifikant ökade magnesiumnivåer. Slutligen skriver de att magnesiumbrist ökar risken för flera hjärt- och kärlsjukdomar samt att hälsokostnader och lidandet inte går att räkna och att det bör anses som en folkhälsokris. [1]

Brist på selen vanligare bland personer med hjärtsvikt och hjärtinfarkt

Hjärtsvikt innebär att hjärtat inte klarar av att pumpa runt blodet i kroppen tillräckligt effektivt. Hjärtinfarkt innebär däremot att kranskärlen kring hjärtat får syrebrist, på grund av blodpropp, vilket leder till att hjärtmuskelceller dör. Akut hjärtinfarkt är den enskilt vanligaste dödsorsaken hos både män och kvinnor. Selen är ett spårämne som ingår i flera olika enzymsystem i kroppen bland annat glutationperoxidas som skyddar mot så kallade fria radikaler på DNA-nivå. Selen är även viktigt för att bilda sköldkörtelhormoner. Det finns även forskning som visar på ett samband mellan upprepade missfall och selenbrist. Selen fungerar alltså som en viktig antioxidant men tyvärr har Sverige tillsammans med Danmark, Nya Zeeland, nordöstra Kina och centrala Sibirien selenfattiga jordar. Forskning visar att selenbrist är vanligt förekommande hos patienter med hjärtsvikt och hjärtinfarkt samt att kroniska besvär med sköldkörtelhormonerna är mer vanligt hos hjärtinfarktpatienter. Selen är som sagt viktigt för att bilda sköldkörtelhormoner och verkar motverka den oxidativa stress som är förekommande vid hjärtsvikt och hjärtinfarkt. [2]

Forskning visar att D-vitamin är en kraftfull antioxidant som minskar inflammation

Forskning visar att 25-dihydroxyvitamin D och dess aktiva hormon 1,25-dihydroxyvitamin D är essentiella för flera viktiga funktioner i kroppen inklusive att minska inflammation och oxidativ stress inuti cellen. D-vitamin påverkar även mitokondrierna positivt och förhindrar för tidigt åldrande. Forskarna skriver att brist på D-vitamin försvårar mitokondriernas funktioner och ökar oxidativ stress och även ökar systemisk inflammation, det vill säga, inflammation i hela kroppen. De säger vidare att brist på D-vitamin ökar och försvåra flera åldersrelaterade sjukdomar och metaboliska sjukdomar som fetma, insulinresistens, diabetes typ 2, högt blodtryck men även förlossningskomplikationer, minnesbesvär, osteoporos och autoimmuna sjukdomar. Forskarna menar att adekvata nivåer av D-vitamin leder till minskad risk för dessa sjukdomar och att åldrandet fortlöper bättre. [3]

Autism och miljögifter

Forskare har funnit en koppling mellan exponering för miljögifter tre månader innan graviditeten, under graviditeten och under barnets första år med så kallad autismspektrumstörning i vilken bland annat autism och Aspergers syndrom ingår. Forskarna såg en ökad risk för autismspektrumstörning vid exponering för flera miljögifter, bland annat glyfosat. Störst risk att få barn med autismspektrumstörning förelåg vid exponering under graviditeten samt om barnet exponerades för miljögifter under dess första levnadsår. Studien omfattade 38 331 deltagare och är den till dags dato största studie som gjorts på kopplingen mellan miljögifter och autismspektrumstörning. Studien bekräftar annan forskning som visar att miljögifter påverkar nervsystemets utveckling. [4] Innate Response och MegaFood testar sina kosttillskott fria för fler bekämpningsmedel och kemikalier än USDA Organics och svenska KRAV. Innate Response och MegaFood är dessutom de enda kosttillskott i världen som är certifierat 100 % fria från glyfosat, även kallat RoundUp.

Om författaren

---

MSc. Patrick Wahlberg

Patrick har en magisterexamen från Handelshögskolan i Stockholm inom Accounting and Managerial Finance. Han har jobbat inom hälsa under många år och har bland annat tagit fram flera näringsprogram tillsammans med en professor i hjärtkirurgi. Han är också författare till hälsoboken PXP – Ditt bästa jag och satt under flera år i redaktionen för Näringsmedicinsk Tidskrift, numera Hälsa & Funktionsmedicin. Läs mer om författaren.

---