20 % rabatt på Magnesium, Zink, B-vitaminer & Blue blockers – Rabattkod SLEEP20

Soja – inte att rekommendera

Lästid: 3-4 min
Soja – inte att rekommendera
Soja är inget hälsolivsmedel som många fortfarande tror. I Asien har det traditionellt inte varit vanligt att äta icke-fermenterad soja. Många vegetarianer i västvärlden kan konsumera över 200 gram ren soja per dag men icke-fermenterad soja kan eventuellt leda till hormonella besvär och soja innehåller även många antinäringsämnena som förhindrar upptaget av näringsämnen eller riskerar att skapa tarmbesvär. Försöksdjur uppfödda på sojaproteinisolat utvecklar förstorade organ, speciellt bukspotts- och sköldkörteln, samt ökade depositionen av fettsyror i levern. Tillverkningen av sojaprotein skapar en ohälsosam produkt som ingen bör äta. För personer som söker proteintillskott rekommenderar vi istället Hampaprotein från Holistic. Den består bara av ekologiska, malda hampafrön och inget annat. Det är ett lättsmält vegetabiliskt protein med alla essentiella aminosyror.

Läs vår andra artikel om soja här.

Soja är inget hälsolivsmedel

Soja har länge kommunicerats ut som ett hälsolivsmedel och speciellt vegetarianer har använt soja som proteinkälla. Även en del modersmjölksersättningsprodukter innehåller sojaprotein. Är soja verkligen det hälsolivsmedel som det påstås? Sanningen är att soja inte är en lämplig ersättning varken för annat vegetabiliskt protein eller för animaliskt protein. Sojabönan innehåller stora kvantiteter av naturliga gifter eller så kallade ”anti-näringsämnen” exempelvis fytinsyra, lektiner och enzymhämmande ämnen.

Näringsfysiologen och forskaren. Kaayla Daniel, som har forskat på soja under många år och även skrivit en bok om soja, The Whole Soy Story, lyfter fram tusentals studier som kopplar intag av sojaprodukter till näringsbrist, matsmältningsbesvär, immunförsvarsbesvär, sköldkörtelbesvär och besvär i reproduktionsorganen. Två forskare som arbetar på FDA i USA (motsvarande livsmedelsverket i Sverige), Daniel Sheehan och Daniel Doerge, båda seniora toxikologer, motsatte sig kraftigt att soja skulle erhålla hälsopåståenden. De skrev i sitt memorandum:

”Vi motsätter oss hälsopåståenden om soja eftersom det finns rikligt med bevis på att vissa isoflavonoider som finns i soja är giftiga för östrogenkänslig vävnad samt för sköldkörteln…givet att en kvinnas eget östrogen är en signifikant faktor för...är det inte att rekommendera att soja är hälsosamt…allmänheten kommer att utsättas för en potentiell risk från soja utan adekvat varning och information”.

Soja östrogen

Soja innehåller isoflavonoiderna genistein och daidzein vilka är två fytoöstrogener som liknar mänskligt östrogen. De kan eventuellt riskera att blockera östrogena effekten, störa hormonella funktioner och leda till besvär med infertiliteten. Om man dricker två glas sojamjölk per dag under en månad får man i sig tillräckligt med fytoöstrogener för att påverka menstruationscykeln negativt. I USA innehåller cirka 20% av bröstmjölksersättningen soja vilket med stor sannolikhet skadar barnets reproduktionsförmåga.

Men i Asien då?

I Asien använder man ofta hela sojabönan utan att separera fett och protein, man fermenterar den vilket minskar antinutrienter och man äter betydligt mindre mängder än den gängse bilden av det asiatiska köket. En stor studie uppskattade det dagliga sojaintaget till cirka 7-8 gram per dag där en del är fermenterad soja. Många vegetarianer i västvärlden, däremot, konsumerar cirka 220 gram ren soja per dag. [10]. Fermenterad soja som alltså intas i små mängder i det asiatiska köket har inte samma skadliga effekt på kroppen som sojaproteinisolat, sojamjölk, sojabönsolja, sojakött, tofu och andra icke-fermenterade sojaprodukter. Exempel på fermenterad soja är: tempeh, miso, natto och sojasås.

Många negativa effekter av soja

Värst av antinäringsämnena i soja är en enzymhämmare kallad BBI som blockerar verkan av enzymet trypsin och andra enzymer nödvändiga för proteinnedbrytning. BBI och andra enzymhämmande ämnen deaktiveras inte fullständigt under vanlig tillagning. De kan åstadkomma allvarliga magbesvär, reducerad proteinnedbrytning och kroniska besvär när det gäller upptaget aminosyror. Hos försöksdjur förorsakar en diet med höga halter av trypsininhibitorer förstoring av och patologiska, alltså negativa tillstånd i bukspottkörteln. [1] 

Sojabönor innehåller även hemagglutininer, en koaguleringsfrämjande substans som förorsakar att röda blodkroppar klumpar ihop sig. Trypsininhibitorer och hemagglutininer är tillväxthämmare. Råttor uppfödda på dessa antinutrienter växer inte normalt. Soja innehåller även goitrogener vilka är ämnen som belastar sköldkörteln. Sojabönor innehåller vidare rikligt med fytinsyra, som finns i kliet eller skalet på alla fröer. Det är ett ämne som blockerar upptaget av essentiella mineraler i tarmsystemet, exempelvis kalcium, magnesium, koppar, järn och speciellt zink. Det finns bokstavligen hundratals artiklar om de negativa effekterna av fytinsyra i den gängse vetenskapliga litteraturen och flera forskare är oroliga över de allvarliga negativa effekterna som soja har på hälsan. Vetenskapsmän är i allmänhet överens om att en diet baserad på spannmål och baljväxter med högt innehåll av fytater (fytinsyra) bidrar till den vittomfattande mineralbrist man ser i länder i tredje världen.[2] Sojabönor har en av de högsta fytinsyranivåerna av någon baljväxt eller spannmål som har undersökts.[3]

Soja till djur och människor

I utfodringsexperiment ökade användningen av sojaproteinisolat behoven av vitaminerna E, K, D och B12 och skapade bristsymptom på kalcium, magnesium, mangan, molybden, koppar, järn och zink.[7] Försöksdjur uppfödda på sojaproteinisolat utvecklar förstorade organ, speciellt bukspotts- och sköldkörteln, samt ökade depositionen av fettsyror i levern. [8] Likväl används sojaproteinisolat och texturerat vegetabiliskt protein i stor utsträckning i skolluncherna, kommersiella bakverk, dietdrycker och snabbmatsprodukter. De främjas kraftigt i tredje världens länder och bildar basen i många mathjälpsprogram. Trots klena resultat i djuruppfödningsförsök har sojaindustrin sponsrat ett antal undersökningar avsedda att visa att sojaproteinprodukter kan användas i människans kost som en ersättning för traditionella livsmedel. Ett exempel är Nutritional Quality of Soy Bean Protein Isolates: Studies in Children of Preschool Age, sponsrad av Ralston Purina Company.[9] En grupp centralamerikanska barn som led av undernäring blev först stabiliserade och fickl bättre hälsa genom få att äta inhemsk mat, inklusive kött och mejeriprodukter. Därefter ersattes dessa traditionella livsmedel med en dryck gjord på sojaproteinisolat och socker under en tvåveckorsperiod. Allt kväve som intogs och allt kväve som utsöndrades mättes, barnen vägdes nakna varje morgon, och alla exkrementer och eventuella uppkastningar samlades in för analyser. Forskarna fann att barnen behöll kväve och att deras tillväxt var ”adekvat”, så experimentet förklarades vara en framgång. Om barnen faktiskt blev friska på en sådan kost, eller skulle kunna förblivit det över en lång period, är en annan sak. Forskarna noterade att barnen kräktes mer än vanligt, att över hälften periodvis led av måttliga diarréer, att några fick luftvägsinfektioner och utvecklade hudutslag samt feber. Det bör noteras att forskarna inte vågade använda sojaprodukter för att hjälpa barnen återhämta sig från undernäringen, utan valde att komplettera sojasockerblandningen med näringsämnen som i stort sett är frånvarande i sojaprodukter, i synnerhet A-vitamin, D-vitamin, vitamin-B12, järn, jod och zink.

Så tillverkas sojaprotein

Tillverkning av sojaproteinisolat sker i livsmedelsfabriker där sojabönor först blandas med en alkalisk lösning för att avlägsna fibrerna. Därefter kondenseras och separeras dem genom syrabad och, slutligen, neutraliseras sojabadet i en alkalisk lösning. Genom att syratvätten sker i aluminiumtankar läcker höga nivåer av aluminium ut i sojamassan. Den kvarvarande massan spraytorkas vid höga temperaturer för att producera ett högvärdigt proteinpulver. Slutligen varmpressas sojabönan under hög temperatur och högt tryck. Mycket av innehållet i trypsininhibitorerna kan avlägsnas genom högtemperaturprocesser, men inte allt. Innehållet av trypsininhibitorer i sojaproteinisolat kan variera så mycket som fem gånger. [4] Emellertid har högtemperaturprocesser den dåliga effekten att de förändrar andra proteiner i sojan så att de i stort sett blir ineffektiva. [5] Det är skälet till varför djur som uppföds på soja behöver lysintillskott för normal tillväxt. Nitriter, vilka är eventuellt är sjukdomsframkallande, bildas även under spraytorkning. Dessutom bildas ett gift kallat lysinoalanin under den alkaliska processen vid framställning av sojaprotein [6].

Om du vill leva hälsosamt

Soja, såvida den inte är fermenterad och intas i små mängder, är inte att rekommendera som livsmedel över huvud taget och du gör bäst i att helt undvika det om du vill bibehålla en god hälsa. För dig som behöver ett veganprotein rekommenderar vi istället Vegan Protein från Innate Response. Det är ett hypoallergent ärtproteinpulver av högsta kvalitet med en komplett profil av alla essentiella aminosyror. Det är ej kontaminerat av tillväxthormon (rbst/bGH), anabola steroider eller antibiotika och är dessutom fritt från GMO, gluten, mjölkprodukter, soja och majs. 

Egenvårdsprotokoll

Kontakta vår kundtjänst på [email protected] för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa för få en stark och frisk kropp samt för att optimera mage och tarm.  

Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Våra protokoll riktar sig endast till vuxna. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Källor & vetenskapliga referenser

[1] Rackis, Joseph J. et al. Qualification of Plant Foods in Human Nutrition, vol. 35, 1985.

[2] Van Rensburg et al. American Journal of Clinical Nutrition 47:729-734, April 1988

[2] Harland, B.F. et al. Journal of the American Dietetic Association 88:1562-1566, December 1988.

[3] 16. El Tiney, A.H. Journal of Food Composition and Analysis (1989) 2:6778.

[4] Rackis, Joseph J. et al., "The USDA trypsin inhibitor study", ibid.

[5] Wallace, G.M. Journal of Science and Food Agriculture 22:526-535, October 1971.

[6] Rackis, et al., ibid., p. 22; "Evaluation of the Health Aspects of Soy Protein Isolates as Food Ingredients", prepared for FDA by Life Sciences Research Office, Federation of American Societies for Experimental Biology (9650 Rockville Pike, Bethesda, MD 20014), USA, Contract No. FDA 223-75-2004, 1979.

[7] Rackis, Joseph, J. Journal of the American Oil Chemists' Society 51:161A-170A, January 1974.

[8]Rackis, Joseph J. et al. Qualification of Plant Foods in Human Nutrition, vol. 35, 1985.

[9] Torum, Benjamin. Soy Protein and Human Nutrition, Harold L Wilcke et al. (eds), Academic Press, New York, 1979.

[10] Nagata C, Takatsuka N, Kurisu Y, Shimizu H; J Nutr 1998, 128:209-13.

Artikeln bygger på en artikel skriven av Sally Fallon och Mary G. Enig, PhD som publicerats på Holistics hemsida.

Författare & granskare