Järn

Järn

Järn som inte ger magtarmbesvär

Järn är ett livsviktigt mineral eftersom det transporterar syre i blodet till alla kroppens celler. Det mesta järnet i kroppen är bundet till de röda blodkropparnas hemoglobin. Lättare brist på järn kan ge trötthet och hjärtklappning och svårare brist kan ge besvär med bland annat slemhinnorna i munnen och tungan men även besvär med huden och naglarna samt sköldkörteln. Några livsviktiga funktioner som järn bidrar till är normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin. Järn bidrar även till normal syretransport i kroppen och till normal energiomsättning. Dessutom bidrar järn till immunsystemets normala funktion och till att minska trötthet och utmattning. Produkterna Blood Builder och Iron Response har studerats i en klinisk studie som är publicerad i Journal of the American College of Nutrition. Studien visar att dessa produkter ökar hemoglobinnivåer, serum-ferritin-nivåer och totala järndepåer utan några som helst tecken på negativa biverkningar för mage- och tarm som annars normalt är förknippat med intag av järntillskott. Blood builder och Iron Response är de bästa järntillskotten vi har funnit på marknaden. Läs mer om järn.

Kontakta vår kundtjänst på info@greatlife.se för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa vid olika hälsobesvär.

  1. Iron Response järntillskott

    Iron Response är ett järntillskott som även innehålle...

    389 kr
  2. Blood Builder
    Blood Builder , 30 tabletter eller 90 tabletter

    Blood Builder® (Järnkomplex) är ett kosttillskott baserat p&...

    As low as 309 kr

Olika typer av järn 

Järn finns i vegetabilier och i animaliska livsmedel. Hemjärn finns i animalier och upptaget av hemjärn är högre än icke-hemjärn. Däremot kan man öka upptaget av icke-hemjärn med tillskott av C-vitamin och även genom att inte äta vegetabilier som inte innehåller fytinsyra (finns i sädesslagens skal, ärtor, bönor och frön) och undvika exempelvis te, kaffe och vin som hämmat upptaget av järn.  

Järnvärde 

Järnvärdet är ett mått på järnkoncentrationen i blodserum eller plasma och referensvärdet är cirka 10–30 µmol/liter. Varken för låga värden om cirka 5–10 µmol/liter eller för höga värden om cirka 40–50 µmol/liter är bra. Järn används för att binda syre till blodpigmentet hemoglobin som sedan transporteras till all kroppens vävnader. Järn binds även till ett färgämne i muskelcellerna som kallas myoglobin. Järnet är där en förutsättning för normal funktion av skelettmuskulatur och hjärtats muskler. Järn behövs även för att celler ska kunna dela sig och växa normalt och för immunförsvaret. Järn har alltså fler funktioner än att bara transportera syre via hemoglobinet. Man kan ha ett lågt järnvärde men samtidigt bra Hb-värde (Hemoglobinvärde) och järnbrist behöver inte innebära anemi (dvs nedsatt förmåga hos blodet att ta upp syre på grund av brist på röda blodkroppar). Dock kommer icke-behandlad järnbrist att leda till lågt Hb med tiden. Järnbristanemi betyder egentligen lågt hemoglobin. Förr fick läkarna lära sig termen järnbristanemi vilket är kan vara något vilseledande eftersom järnbrist inte initialt behöver betyda lågt Hb. Järnbristanemi kan bero på fler olika orsaker och inte bara brist på järn. Det kan bero på leversvikt, njursvikt, brist på folat, vitamin B-12, sickelcellanemi bland annat. Dessutom finns det olika typer av anemi. Järn transporteras och lagras med hjälp av olika ämnen: 

  • Hemoglobin: järnrikt protein i de röda blodkropparna. 

  • Ferritin: järndepåer för lagring av järn i cellen. 

  • Transferrin: återvinner järn till benmärgen och lymfkörtlarna, dvs de organ som bildar blod. 

Blodvärde (Hb) 

Blodvärdet eller hemoglobinvärdet brukar man kalla koncentrationen hemoglobin i blodet. Hemoglobinvärde är ett mått på koncentrationen av det järnrika protein hemoglobin i de röda blodkropparna (erytrocyter). Hemoglobin binder till och transporterar syre från lungorna till alla kroppens celler via de röda blodkropparna. Cirka 97 % av torrvikten av en blodcell utgörs av hemoglobin. Lågt blodvärde kallas anemi och det betyder helt enkelt att man inte har tillräckligt med friska blodceller och att cellerna inte får tillräckligt med syre vilket kan leda till abnorm trötthet och andningsbesvär beroende på vilken grad av anemi man har. Hemoglobinvärdet mäts i vanliga fall i gram per liter och normala Hb-värden för en man är cirka 130–170 g/liter, 120–150 g/liter för en kvinna, 110–160 g/liter för barn och 110–120 g/liter för gravida. Att mannens Hb är högre än kvinnans är för att män har robustare kroppsbyggnad och utvecklar mer muskler än kvinnor. 

Proteinet hemoglobin finns i de röda blodkropparna och det sköter blodets förmåga att transportera syre till alla celler. Lågt blodvärde kan leda till kraftlöshet och trötthet och kallas alltså för anemi. Blodvärdet kan öka onormalt av flera orsaker. Vid uttorkning koncentreras blodet och blodvärdet höjs. Om man vistas på hög höjd, där syrehalten är lägre, kommer kroppen att öka nybildningen av blodkroppar så att blodvärdet stiger. Rökare har ofta högre blodvärde beroende på att den kolmonoxid de dagligen får i sig blockerar en del hemoglobin vilket kroppen kompenserar genom att bilda fler blodkroppar så att den effektiva mängden hemoglobin blir normal. Man kan också ha en rubbning i benmärgen så att den hela tiden producerar för mycket röda blodkroppar (s.k. polycytemia vera). 

Blodvärdet kan sjunka av flera orsaker. Om man drabbas av en leukemi kan den tränga undan nybildningen av röda blodkroppar. Det finns också läkemedel och gifter som kan hämma benmärgsfunktionen, liksom kraftiga och utbredda inflammationer även kan göra. Bildningen av röda blodkroppar stimuleras av hormonet ery­tropoeitin som bildas i njuren, och därför kan man även få ett lågt blodvärde vid njursvikt. Om man ofta drabbas av blödningar (kraftiga menstruationsblödningar eller blödningar till tarmen) kan man successivt utarma järndepåerna i kroppen och få ett lägre blodvärde. För bildnin­gen av röda blodkroppar behövs bl.a. järn och kobalamin (vitamin B12), folsyra varför en brist på någon av dessa kan orsaka ett lågt blodvärde.

Ferritin

Ferritin, även kallat järndepå, är ett protein som innehåller järn. Ferritin är den huvudsakliga form av järn som förvaras inne i cellen. Själva ferritin-provet mäter dock den lilla mängd ferritin som cellen släpper och som cirkulerar i blodet. Ferritinvärdet stiger normalt med ökad ålder. Höga ferritinvärden ses bland annat vid levernekros (leverceller dör) eller långt gången hemokromatos (för mycket järn tas upp och kroppen inte kan göra sig av med överskottsjärn.) Ferritin kan öka på grund av inflammation vilket kan leda till att man får falska höga värden. Transferrinreceptor kan då vara ett bättre prov. Det är receptorer som finns på ytan på förstadiet till mogna röda blodkroppar. Vid järnbrist kommer antalet receptorer att öka eftersom kroppen försöker motverka järnbristen genom ett bättre upptag. Lågt ferritin beror nästan alltid på avsaknad av järn.

Kosttillskotten Iron Response och Blood Builder

Iron Response och Blood Builder innehåller flera mikronäringsämnen som är viktiga för en bra blodbild: järn bidrar till normal bildning av röda blodkroppar och hemoglobin samt till normal syretransport i kroppen och till immunsystemets normala funktion. Järn, vitamin B12, folsyra och C-vitamin bidrar till att minska trötthet och utmattning. Folsyra bidrar till normal blodbildning. Hos en frisk person kommer en majoritet av det järn som tas upp att gå till hemoglobinet i de röda blodkropparna. Därefter lagras det mesta som ferritin. En liten del av järnet används för att bilda andra proteiner och enzymer. Intag av Iron Response eller Blood Builder kommer att öka plasmajärn och normalt går även Ferritin upp när man tar Iron Response eller Blood Builder. Om Ferritin inte går upp trots intag av järn kan det bero på hypotyreos. Ferritinnivåer korrelerar med sköldkörtelns funktion. För att tillverka sköldkörtelhormoner, tyreoperoxidas krävs järn. Forskning visar att ferritin minskar signifikant hos patienter som har hypotyreos i jämförelse med dem med en normalt fungerande sköldkörtel. 

Inte tillräckligt med järn

Om man får i sig mindre järn än vad man gör av med och järnbalansen blir negativ leder det till:  

  1. Järndepåerna töms vilket innebär att Ferritin sjunker medan transferrinreceptor ökar eftersom kroppen försöker kompensera för järnförlusten.

  2. Bildning av röda blodkroppar med järnbrist. Laboratorieprov för S-Fe, dvs järn bundet till transferrin sjunker men transferrin ökar eftersom kroppen försöker öka transporten av järn mellan mjälte och benmärgen. Högt transferrinvärde behöver inte bara bero på järnbrist utan kan även bero på tillskott av östrogen. Låga transferrinvärden beror inte sällan på inflammation, leverskada och/eller för högt intag av järn. Transferrinmättnaden sjunker däremot eftersom andelen transferrin som är mättat med järn minskar.  

  3. Anemi uppstår och den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna minskar. Det provet heter MCV vilket står för Medelcellvolym 

Varför får man järnbrist?

Normalt beror det på att man får i sig för lite järn, att kroppen inte tar upp järn som det ska, inte sällan  beror järnbrist på sjukdomar som celiaki (glutenintolerans) eller inflammatoriska sjukdomar i tunntarmen. Även graviditet ställer högre krav på järnintag. 

Egenvårdsprotokoll och hälsoråd

Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.