Facebook Pixel

Järn, järnvärde, ferritin & hemoglobin – allt du behöver veta

Lästid: 4-5 min
Järn, järnvärde, ferritin & hemoglobin – allt du behöver veta

Järnvärde

Järnvärdet är ett mått på järnkoncentrationen i blodserum eller plasma och referensvärdet är cirka 10–30 μmol/liter. Varken för låga värden om cirka 5–10 μmol/liter eller för höga värden om cirka 40–50 μmol/liter är bra. Järn används för att binda syre till blodpigmentet hemoglobin som sedan transporteras till all kroppens vävnader. Järn binds även till ett färgämne i muskelcellerna som kallas myoglobin. Järnet är där en förutsättning för normal funktion av skelettmuskulatur och hjärtats muskler. Järn behövs även för att celler ska kunna dela sig och växa normalt och för immunförsvaret. Järn har alltså fler funktioner än att bara transportera syre via hemoglobinet. Man kan ha ett lågt järnvärde men samtidigt bra Hb-värde (Hemoglobinvärde) och järnbrist behöver inte innebära anemi (dvs nedsatt förmåga hos blodet att ta upp syre på grund av brist på röda blodkroppar). Dock kommer icke-behandlad järnbrist att leda till lågt Hb med tiden. Järnbristanemi betyder egentligen lågt hemoglobin. Förr fick läkarna lära sig termen järnbristanemi vilket är kan vara något vilseledande eftersom järnbrist inte initialt behöver betyda lågt Hb. Järnbristanemi kan bero på fler olika orsaker och inte bara brist på järn. Det kan bero på leversvikt, njursvikt, brist på folat, vitamin B-12, sickelcellanemi bland annat. Dessutom finns det olika typer av anemi. Järn transporteras och lagras med hjälp av olika ämnen:

  • Hemoglobin: järnrikt protein i de röda blodkropparna.
  • Ferritin: järndepåer för lagring av järn i cellen.
  • Transferrin: återvinner järn till benmärgen och lymfkörtlarna, dvs de organ som bildar blod. 

Blodvärde (Hb)

Blodvärdet eller hemoglobinvärdet brukar man kalla koncentrationen hemoglobin i blodet. Hemoglobinvärde är ett mått på koncentrationen av det järnrika protein hemoglobin i de röda blodkropparna (erytrocyter). Hemoglobin binder till och transporterar syre från lungorna till alla kroppens celler via de röda blodkropparna. Cirka 97 % av torrvikten av en blodcell utgörs av hemoglobin. Lågt blodvärde kallas anemi och det betyder helt enkelt att man inte har tillräckligt med friska blodceller och att cellerna inte får tillräckligt med syre vilket kan leda till abnorm trötthet och andningsbesvär beroende på vilken grad av anemi man har. Hemoglobinvärdet mäts i vanliga fall i gram per liter och normala Hb-värden för en man är cirka 130–170 g/liter, 120–150 g/liter för en kvinna, 110–160 g/liter för barn och 110–120 g/liter för gravida. Att mannens Hb är högre än kvinnans är för att män har robustare kroppsbyggnad och utvecklar mer muskler än kvinnor. 

Proteinet hemoglobin finns i de röda blodkropparna och det sköter blodets förmåga att transportera syre till alla celler. Lågt blodvärde kan leda till kraftlöshet och trötthet och kallas alltså för anemi. Blodvärdet kan öka onormalt av flera orsaker. Vid uttorkning koncentreras blodet och blodvärdet höjs. Om man vistas på hög höjd, där syrehalten är lägre, kommer kroppen att öka nybildningen av blodkroppar så att blodvärdet stiger. Rökare har ofta högre blodvärde beroende på att den kolmonoxid de dagligen får i sig blockerar en del hemoglobin vilket kroppen kompenserar genom att bilda fler blodkroppar så att den effektiva mängden hemoglobin blir normal. Man kan också ha en rubbning i benmärgen så att den hela tiden producerar för mycket röda blodkroppar (s.k. polycytemia vera).

Blodvärdet kan sjunka av flera orsaker. Om man drabbas av en leukemi kan den tränga undan nybildningen av röda blodkroppar. Det finns också läkemedel och gifter som kan hämma benmärgsfunktionen, liksom kraftiga och utbredda inflammationer även kan göra. Bildningen av röda blodkroppar stimuleras av hormonet erytropoeitin som bildas i njuren, och därför kan man även få ett lågt blodvärde vid njursvikt. Om man ofta drabbas av blödningar (kraftiga menstruationsblödningar eller blödningar till tarmen) kan man successivt utarma järndepåerna i kroppen och få ett lägre blodvärde. För bildningen av röda blodkroppar behövs bl.a. järn och kobalamin (vitamin B12), folsyra varför en brist på någon av dessa kan orsaka ett lågt blodvärde.

Ferritin

Ferritin, även kallat järndepå, är ett protein som innehåller järn. Ferritin är den huvudsakliga form av järn som förvaras inne i cellen. Själva ferritin-provet mäter dock den lilla mängd ferritin som cellen släpper och som cirkulerar i blodet. Ferritinvärdet stiger normalt med ökad ålder. Höga ferritinvärden ses bland annat vid levernekros (leverceller dör) eller långt gången hemokromatos (för mycket järn tas upp och kroppen inte kan göra sig av med överskottsjärn.) Ferritin kan öka på grund av inflammation vilket kan leda till att man får falska höga värden. Transferrinreceptor kan då vara ett bättre prov. Det är receptorer som finns på ytan på förstadiet till mogna röda blodkroppar. Vid järnbrist kommer antalet receptorer att öka eftersom kroppen försöker motverka järnbristen genom ett bättre upptag. Lågt ferritin beror nästan alltid på avsaknad av järn.

Om man får i sig mindre järn än vad man gör av med och järnbalansen blir negativ leder det till:

Negativ järnbalans – Inte tillräckligt med järn

  1. Järndepåerna töms vilket innebär att Ferritin sjunker medan transferrinreceptor ökar eftersom kroppen försöker kompensera för järnförlusten. 
  2. Bildning av röda blodkroppar med järnbrist. Laboratorieprov för S-Fe, dvs järn bundet till transferrin sjunker men transferrin ökar eftersom kroppen försöker öka transporten av järn mellan mjälte och benmärgen. Högt transferrinvärde behöver inte bara bero på järnbrist utan kan även bero på tillskott av östrogen. Låga transferrinvärden beror inte sällan på inflammation, leverskada och/eller för högt intag av järn. Transferrinmättnaden sjunker däremot eftersom andelen transferrin som är mättat med järn minskar.
  3. Anemi uppstår och den genomsnittliga storleken på de röda blodkropparna minskar. Det provet heter MCV vilket står för Medelcellvolym

Varför får man järnbrist?

Normalt beror det på att man får i sig för lite järn, att kroppen inte tar upp järn som det ska, inte sällan på grund av sjukdomar som celiaki (glutenintolerans) eller inflammatoriska sjukdomar i tunntarmen. Graviditet ställer högre krav på järnintag. 

Vad kan man göra för att få bättre järnvärden?

  • Ta Blood Builder från MegaFood eller Iron Response från Innate Response till en måltid. Börja med att ta en tablett per dag (de flesta får upp sina blodvärden med bara en tablett trots att den innehåller fyra gånger mindre järn än exempelvis Niferex eller Duroferon). Om dina värden inte går upp kan du tillfälligt ta två tabletter per dag, förslagsvis utspritt på två måltider. Gör det i 2–3 veckor och ta sedan nya blodprover. 
  • Vid den måltid du tar Blood Builder eller Iron Response, ät inte sädesslag (vete, råg, korn, havre, råris) eller baljväxter (soja, bönor, linser) eller nötter och frön som innehåller fytat. Det påverkar nämligen järnupptaget negativt. 
  • Undvik även svart te, kaffe, alla former av mjölkprodukter, soja, vassleprotein, kasein, äggvita samt spenat vid det tillfälle du tar Blood Builder eller Iron Response för att maximera upptaget. 
  • Det är perfekt att ta Blood Builder eller Iron Response till en måltid med någon form av animaliskt protein i form av kött, fisk eller skaldjur samt en sallad. 
  • Ta extra C-vitamin i whole food-form till samma måltid. 
  • Det mesta järnet tas upp i tolvfingertarmen (duodenum) och i proximala tomtarmen (dvs delen av tunntarmen mellan tolvfingertarmen och krumtarmen (duodenum). Det innebär att tunntarmens funktion måste vara god och fungera väl. Vi rekommenderar varmt att man följer dieten i PXP – Ditt bästa jag för att optimera tarmhälsan samt tar en daglig dos av goda tarmbakterier
  • Om du lider av hypotyreos, ta genast hand om det. Om du lider av hypotyreos har vi som sagt ett riktigt bra och helt kostnadsfritt protokoll för det. Maila oss så får du det. 

Vi har till dags dato inte stött på ett bättre tillskott för en bra blodbild än Blood Builder från MegaFood och Iron Response från Innate Response och även våra kunder vittnar om samma sak. 

Kontakta vår kundtjänst på info@greatlife.se för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa för att leva ett friskare och mer hälsosamt liv. Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar.

Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Författare


Greatlife.se

Greatlife.se startades utifrån ett missnöje med de kosttillskott som fanns på marknaden. Vi saknade produkter som vi själva skulle kunna tänka oss att använda, ge till våra barn eller rekommendera till våra nära och kära.

 

Vetenskapliga referenser och källor

Visa referenser