Antibiotika och probiotika

Lästid: 1–2 min

Ibland är det livsnödvändigt att ta antibiotika och då ska man ta det. De flesta vet att antibiotika däremot kommer att påverka tarmfloran mycket negativt genom att döda många probiotiska bakterier vilket kan få långsiktiga konsekvenser för hälsan där överväxt av svamp bara är en av dem.

Börja med probiotika direkt

En del tror att man inte ska ta probiotika under samma period som man tar antibiotika eftersom antibiotikan avdödar probiotika och att det därmed skulle vara onödigt att ta probiotika. Det stämmer inte, det finns flera studier av hög kvalitet (randomiserade, placebo-kontrollerade) som visar att tillskott av probiotika som tas under en antibiotikakur minskar negativa bieffekter som samt motverkar infektioner i magtarmkanalen. Däremot är det bäst att låta det gå så många timmar som möjligt mellan det eller de tillfällen du tar din antibiotika och de tillfällen du tar din probiotika.

Mindre besvär med probiotika

Det gjordes en studie där 135 inlagda patienter som fick antibiotika även fick probiotika (magtarmbakterier) eller placebo (verkningslösa placebo-kapslar). 34 % av dem som fick verkningslösa placebo-kapslar fick antibiotikarelaterad diarré medan endast 12 % av dem som fick probiotika fick diarré. 17 % av dem som fick verkningslösa placebo-kapslar fick diarré från den svåra tarmpatogenen Clostridium difficile medan ingen av dem som fick probiotika fick dessa besvär.

Antibiotika och levern

Antibiotika som tas under längre tid kan även påverka levern så att leverns förmåga att avgifta negativt. Dessutom kommer antibiotikan att bidra till ökade nivåer av lipopolysackarider (LPS), vilka är molekyler som finns på gramnegativa bakteriers yta. När bakterier dör frisätts enorma mängder LPS. Det kan leda till en immunförsvarsreaktion vilket kan ge svåra symptom, ibland värre än sjukdomen i sig.

Ta probiotika om du tar antibiotika

Det man behöver tänka på är att inte ta antibiotika och probiotika vid samma tidpunkt under dagen. Låt det gå så många timmar som möjligt mellan det att du tar antibiotika och probiotika. För långsiktig tarmhälsa är det även värdefullt att fortsätta med probiotika på daglig basis som en del av en stödjande livsstil, särskilt efter antibiotikabehandlingar. Om du ska ta, tar eller har tagit antibiotika rekommenderar vi dessa kosttillskott omgående:

Probiotisk superkombination – ta alla tre för maximal effekt innan, under eller efter intag av antibiotika. Antibiotikabehandling kan kraftigt påverka tarmfloran genom att inte bara döda skadliga bakterier utan även många viktiga, nyttiga probiotiska bakterier. Detta leder alltid till obalans i tarmens mikrobiella ekosystem, ökad risk för överväxt av svamp och patogena mikroorganismer samt nedsatt immunfunktion. För att återställa en frisk och stabil tarmflora är det viktigt att tillföra probiotika under och efter antibiotikakuren. En kombination av Flora Plus+, Saccharomyces boulardii och Bacillus coagulans ger ett brett och effektivt stöd för tarmens mikrobiella balans efter antibiotikabehandling.

Flora Plus+: 1 kap/dag till varje måltid. Flora Plus+ består av specifikt utvalda mjölksyrabakterier (Lactobacillus och Bifidobacterium-stammar) som fermenterar icke-smältbara kolhydrater (prebiotika) till kortkedjiga fettsyror som butyrat, propionat och acetat. Butyrat är den viktigaste energikällan för kolonocyter och har en stark antiinflammatorisk effekt. Dessa bakterier främjar också produktionen av mucin och antimikrobiella peptider som stärker tarmens mukösa barriär. Genom att återkolonisera tarmen bidrar Flora Plus+ till att sänka pH, vilket hämmar patogen tillväxt och stimulerar ett balanserat immunsvar via T-regulatoriska celler. Läs om alla stammar som finns i den här.
Saccharomyces boulardii: 1 kap/dag 30 min innan måltid. S. boulardii är en levande probiotisk jäst som överlever magsyra och gallan, och verkar genom flera mekanismer. Den binder till patogena bakterier och deras toxiner, såsom Clostridium difficile och Escherichia coli, och hindrar deras adhesion till tarmepitel. S. boulardii utsöndrar också proteaser som degraderar bakteriella toxiner och stimulerar produktionen av sekretoriskt IgA, vilket är centralt för mucosal immunitet. Den har dessutom visat sig modulera NF-kB-signaleringen, vilket minskar inflammation och främjar tarmens barriärfunktion. Dess förmåga att påverka immunsystemet gör den särskilt värdefull för att återställa homeostas efter antibiotikabehandling. Produkten innehåller äkta Lynside® Saccharomyces boulardii.
Bacillus coagulans: 1 kap/dag till måltid. Bacillus coagulans är en sporbildande, mjölksyraproducerande bakterie som tål magsyra och når tarmen levande. Sporernas robusta natur säkerställer kolonisering trots antibiotikabehandling. B. coagulans fermenterar kostfiber till mjölksyra, vilket sänker tarmens pH och hämmar patogener. Den producerar dessutom antibakteriella peptider (bakteriociner) som direkt hämmar konkurrerande skadliga bakterier. Dess immunmodulerande effekter inkluderar ökad produktion av antiinflammatoriska cytokiner (t.ex. IL-10) och minskad produktion av proinflammatoriska mediatorer (t.ex. TNF-α), vilket bidrar till att minska tarminflammation och systemisk låggradig inflammation. Detta är särskilt viktigt efter antibiotikabehandling då inflammationen ofta ökar på grund av mikrobiell obalans. Produkten innehåller äkta LactoSpore® Bacillus coagulans.
L-Glutamin: 2 kaps/dag, helst 30 minuter innan måltid. L-glutamin är en aminosyra som spelar en avgörande roll för tarmens integritet och immunfunktion, och kan vara särskilt viktig att ta om man nyligen avslutat eller håller på att ta antibiotika. Antibiotika påverkar tarmfloran negativt och kan skada tarmslemhinnan, vilket ökar risken för så kallat ”leaky gut” – en ökad genomsläpplighet i tarmen som kan trigga inflammation och immunreaktioner. Eftersom tarmcellerna använder glutamin som sin primära energikälla, kan tillskott av L-glutamin främja läkningen av tarmväggen och återställa barriärfunktionen efter antibiotikabehandling. Dessutom fungerar glutamin som förstadium till glutation – kroppens viktigaste antioxidant – vilket är särskilt relevant efter antibiotika då oxidativ stress ofta ökar. Biokemiskt omvandlas glutamin till glutamat och vidare till α-ketoglutarat, som går in i citronsyracykeln och ger energi till snabbt delande celler i tarmen.
Candida Control Plus+: 2 kap/dag till måltid. Candida är en jästsvamp som normalt förekommer i små mängder i kroppen, bland annat i tarmen och underlivet men vid rubbad mikroflora – exempelvis efter antibiotikabehandling eller vid långvarig stress, sockerintag eller hormonella förändringar – kan Candida växa till och orsaka besvär som klåda, irritation och återkommande svampinfektioner i underlivet. En av världens stora candidaexperter menar att om man någon gång tagit antibiotika lider man av överväxt av Candida. En överväxt av Candida kan också skapa obalans som gör slemhinnorna mer mottagliga för bakterier som orsakar urinvägsinfektion. Candida bildar dessutom en skyddande biofilm, en slags slemmig struktur, som gör den svår att komma åt med både immunförsvar och behandling vilket gör det viktigt att angripa den med rätt typ av näringstillskott. Candida Control Plus+ är vårt viktigaste kosttillskott om man lider av candida och annan svamp. Det är ett kraftfullt och högkvalitativt kosttillskott som hjälper till vid överväxt av Candida eller annan svamp. Formulerat med en unik blandning av aktiva ingredienser som hjälper till att motverka överväxt av Candida men även annan svamp. De aktiva ingredienserna i Candida Control Plus+ arbetar tillsammans för att minska svampöverväxt, förbättra tarmhälsan och stödja kroppens naturliga försvar. Denna formulering innehåller flera ingredienser med dokumenterad eller starkt indikerad effekt mot candidans svårbehandlade biofilm.
NAC (N-Acetylcysteine): 1 kap morgonen, 1 kap eftermiddagen och 1 kap kvällen, helst i samband med måltid. NAC är en kraftfull antioxidant och ett mycket relevant tillskott att överväga under och efter en antibiotikakur. NAC stödjer kroppens bildning av glutation, som är central för avgiftning, antioxidantförsvar och immunfunktion – alla viktiga faktorer när kroppen återhämtar sig efter antibiotikabehandling. Dessutom är NAC känt för att kunna störa biofilm, en skyddande struktur som både bakterier och jästsvampar, särskilt Candida, kan bilda efter en antibiotikakur när tarmfloran är försvagad. Genom att bryta ner biofilm och samtidigt minska inflammatoriska signaler, exempelvis genom att hämma NF-κB, hjälper NAC kroppen att rensa ut opportunistiska mikroorganismer som annars kan få fäste. På biokemisk nivå fungerar NAC genom att förse kroppen med cystein, den hastighetsbegränsande aminosyran i glutationsyntesen.