Besvär med sköldkörteln och sköldkörtelhormoner

Lästid: 6-7 min
Besvär med sköldkörteln och sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln & sköldkörtelhormoner

Sköldkörteln eller Glandula Thyroidea som den heter på latin är en hormonproducerande körtel som är placerad på halsen precis under struphuvudet. Sköldkörtelhormonerna påverkar flera viktiga funktioner i kroppen som exempelvis ämnesomsättningen, kroppen värmeproduktion och kalciumomsättningen. Om sköldkörteln producerar för lite hormoner uppstår ett tillstånd som kallas hypotyreos och om den producerar för mycket hormoner uppstår hypertyreos.

Utan en väl fungerande sköldkörtel är det en rejäl utmaning att må bra. Sköldkörteln styr all energiproduktion i kroppen och det är lätt att förstå hur viktigt det är att den fungerar optimalt Sköldkörtelproblem kan ge livslånga diffusa men besvärliga hälsobesvär som starkt kan reducera livskvaliteten. Målet är att få sköldkörteln att fungera väl igen. Att ge sköldkörteln hjälp på traven med rätt kost, bra näring och stressreduktion är ett första steg mot en bättre och mer välfungerande sköldkörtel med högre livskvalitet som resultat.

Vitaminer, mineraler och näringsämnen för sköldkörteln

  • Ta tillskott av selen, zink, mangan som finns i våra multivitaminmineraler samt  L-tyrosin och koppar som finns i Thyroid Response

  • Inta jod om du lider av underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos)

  • Se till att du har inte har brist på C-vitamin och Vitamin B6

  • Minimera raffinerade kolhydrater och ät en hälsosam paleokost 

  • Undvika sojaprodukter

  • Se till att binjurarna fungerar bra och bearbeta stress

  • Vid hypertyreos kan omega-3 vara gynnsamt eftersom det reducerar inflammationer i kroppen

  • Stötta med örten Ashwagandha 

Hur sköldkörteln fungerar

Hypotalamus i hjärnan får information om nivåerna av sköldkörtelhormon i blodet och skickar beroende på det, mycket eller lite av ett hormon som heter TRH (thyrotropin-releasing hormone eller Tyreotropinfrisättande hormon) till hypofysen i hjärnan. Hypofysen producerar i sin tur ett hormon vid namn TSH (tyreoideastimulerande hormon) som skickas till sköldkörteln och signalerar att producera prohormonet tyroxin (T4) samt det aktiva sköldkörtelhormonet trijodtyronin (T3). 

Det mesta av T4 omvandlas sedan i levern till T3 men njurarna, musklerna och hjärnan kan också konvertera T4 till T3. Sköldkörtelhormonet T3 transporteras därefter in i cellen där det talar om med vilken hastighet cellens ämnesomsättning bör ligga på för att upprätta en grundläggande metabolisk takt i kroppen. Eftersom celler producerar värme samtidigt som de producerar energi, kommer en underproduktion av sköldkörtelhormon att ge lägre energiproduktion och därmed lägre värmeproduktion. Det är anledningen till att man blir frusen vid hypotyreos. 

När nivåerna av T3 och T4 är låga i blodet, kommer hypotalamus i hjärnan via en så kallad negativ återkoppling att påverka hypofysen så att den producerar mer TSH för att få sköldkörteln att i sin tur producera mer sköldkörtelhormoner. Det omvända gäller också, det vill säga vid höga halter av T3 och T4 i blodet kommer hypotalamus signalera till hypofysen att reducera produktionen av TSH och därmed minska produktionen av sköldkörtelhormoner. Sköldkörtelhormonnivåerna varierar inte speciellt mycket på dagsbasis utan mer på veckobasis, vilket kan vara anledningen till att man känner sköldkörtelhormonrelaterad trötthet vid årstidsväxlingar eftersom sköldkörteln inte hinner med temperaturväxlingarna.

Besvär vid hypertyreos

När sköldkörteln producerar för mycket sköldkörtelhormoner kommer kroppens ämnesomsättning att gå på högvarv. Hypertyreos, tyreotoxikos, giftstruma eller Basedows eller Graves är alla tillstånd vid överproduktion av sköldkörtelhormon. Basedows är ett autoimmun tillstånd där de antikroppar som finns i blodet istället för att hämma sköldkörtelns funktion, stimulerar den. Det leder till en överproduktion av sköldkörtelhormoner. Personer som lider av någon form av hypertyreos är ofta trötta men har svårt att varva ner. Rastlöshet, nervositet, svettningar trots att det är kallt, hjärtklappning och darrningar är inte ovanligt. Konstant hunger och undervikt trots stort matintag är också symptom på hypertyreos. Personer som lider av hypertyreos kan även ha lösare avföring, högt blodtryck, gruskänsla i ögonen och ögonkänslighet för ljus och blåst.

Besvär vid hypotyreos

Det finns olika nivåer av för låg produktion av sköldkörtelhormon: primär och sekundär. Oavsett om man har primär, sekundär eller bara liten nedsatt sköldkörtelfunktion kan besvären vara många och jobbiga. Några av de besvär som förknippas med hypotyreos är bland annat trötthet, frusenhet, minnesproblem, förstoppning, ökat sömnbehov, reducerad ämnesomsättning, håravfall, torrt hår, sköra naglar, muskelkramper, sömnbesvär, övervikt (ibland även undervikt), dålig svettningsförmåga, försvagad puls men även symptom som nedstämdhet kan uppstå vi underfunktion i sköldkörteln. Dessvärre är symptomen mer eller mindre diffusa och det är inte alltid som blodprover ger korrekt svar på huruvida man har sköldkörtelbesvär eller inte. Hypotyreos går dessvärre därför oupptäckt inom vården för många. För att förstå vad man kan göra för att underlätta för sköldkörteln behöver man, lite förenklat, förstå hur den fungerar först.

Orsak – konventionell medicin

Klassisk hypotyreos karaktäriseras av förhöjd TSH samtidigt som man har för låga nivåer av T4 och T3. TSH är förhöjt eftersom hypofysen försöker att få sköldkörteln att producera mer sköldkörtelhormoner. Den vanligaste orsaken till att man producerar för lite av sköldkörtelhormonerna är enligt den konventionella medicinen på grund av en autoimmun sjukdom som orsakar antikroppar som förstör vävnaden i sköldkörteln vilket gör att T4 inte produceras i rätt takt. Andra orsaker kan vara jodbrist eller sjukdom i hypofysen och därmed problem med TSH. Temperaturförändringar påverkar även sköldkörteln som måste anpassa sin hormonproduktion till olika gradtal, vilket dock brukar justera sig inom en period på några veckor.

Orsak – komplementär medicin

Enligt komplementär medicin kan hypotyreos bero på näringsbrist (se nedan). Även stort intag av livsmedel innehållandes isoflavonoider som exempelvis soja anses påverka sköldkörteln negativt. Överkonsumtion av icke-tillagade livsmedel som innehåller så kallade goitrogener, vilka hindrar jodupptaget, kan påverka sköldkörteln negativt. Goitrogener finns i brysselkål, broccoli, majrova, kålrabbi, rädisor, blomkål, kassava, hirs, vitkål och grönkål. Om man äter stora mängder goitrogena livsmedel bör man ta extra jod såvida man inte lider av hypertyreos. 

Rökning påverkar sköldkörteln negativt, speciellt Basedows. En anledning till att rökning påverkar sköldkörteln negativt är att cyanid som cigarettrök innehåller, omvandlas till tiocyanat som försämrar sköldkörtelns funktion genom att förhindra upptaget av jod och tillverkningen av sköldkörtelhormon. Det finns fler ämnen i cigaretter som påverkar sköldkörteln negativt genom att de förhindrar att T3 binder sig till receptorer på cellerna.

Att ställa diagnos

Hypotyreosdiagnos ställs inom den konventionella sjukvården nästan alltid utifrån ett blodprov vilket mäter T4, T3 och TSH i blodet. Om TSH och T4, T3 uppvisar normala värden anses patienten inte ha hypotyreos oavsett hur många symptom som föreligger. Blodprov kan dock vara ett relativt trubbigt vapen i sköldkörteldiagnos. Urinprov anses vara ett mer fördelaktigt sköldkörteltest eftersom det kan vara bättre på att påträffa subklinisk hypotyreos som blodprover inte upptäcker.

Referensvärden sköldkörtelprov

Det finns flera olika laboratorieprover för sköldkörteln. Dessvärre är referensvärden för olika de prover som ingår i en vanlig sköldkörtelpanel en generalisering. Laboratorievärden varierar nämligen med ålder och kön. De varierar även beroende på om man är gravid eller inte och på vilken trimester man befinner sig  för att nämna några få faktorer. Olika laboratorier har dessutom olika referensvärden vilket kan försvåra analysen ytterligare. För att förenkla har vi tagit upp generella referensvärden som används av flera laboratorium.  

TSH / Tyreoidea stimulerande hormon / Tyreotropin

TSH är ett hormon som produceras av hypofysen och som reglerar sköldkörteln. Ju mer TSH som produceras desto mer T3 och T4 får sköldkörteln i uppdrag att producera. Observera att höga nivåer av biotin kan leda till att TSH-värdet blir lägre än vad de egentligen är. Det rekommenderas att upphöra med tillskott av biotin 48 timmar innan man tar TSH-prov. 

  • Lågt värde tyder normalt på att sköldkörteln producerar för mycket sköldkörtelhormoner (hypertyreos) och kroppen vill minska produktionen av sköldkörtelhormoner. Även infektioner och stress kan sänka TSH tillfälligt.

  • Högt värde tyder normalt på sköldkörteln producerar för lite sköldkörtelhormoner (hypotyreos) och kroppen vill öka produktionen av sköldkörtelhormoner.

  • Provnamn: S-TSH (S = Serum) 

  • Enhet: mäts i millienheter per liter (mE/L eller mU/L)

  • Normal referens: 0,3–4,2 mE/L

  • Optimal referens: 1–2,5 mE/L. Forskning visar att 95 % av dem med en hälsosam sköldkörtel har TSH-värden under 2,5 mE/L. 

T3 Fritt / Trijodtyronin Fritt

T3 är det mer aktiva av de två sköldkörtelhormonerna T3 och T4. Sköldkörtelhormonet T3 påverkar metabolismen i nästan alla celler i kroppen. Även om i stort sett allt T3 är bundet till transportprotein mäter man ofta fritt T3 eftersom det är mer aktivt bundet T3.  

  • Lågt värde innebär att sköldkörteln producerar för lite T3 vilket normalt tyder på en underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos). 

  • Högt värde innebär att sköldkörteln producerar för mycket T3 vilket normalt tyder på en överfunktion i sköldkörteln (hypertyreos). 

  • Provnamn: S-T3, fritt (S = Serum) 

  • Enhet: mäts i pikomol per liter (pmol/L)

  • Normal referens: 3,1–6,8 pmol/L

  • Optimal referens: 5–6,8 pmol/L

T4 Fritt / Tyroxin Fritt

T4 (tyroxin) är framförallt ett prohormon som omvandlas till det mer aktiva sköldkörtelhormonet T3. Fritt betyder att det inte är bundet till i blodet till transportproteiner och det är normalt fritt T4 som mäts. 

  • Lågt värde innebär att sköldkörteln producerar för lite T4 vilket normalt tyder på en underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos). 

  • Högt värde innebär att sköldkörteln producerar för mycket T4 vilket normalt tyder på en överfunktion i sköldkörteln (hypertyreos). 

  • Provnamn: S-T3, fritt (S = Serum) 

  • Enhet: mäts i pikomol per liter (pmol/L)

  • Normal referens: 12–22 pmol/L

  • Optimal referens: 15–18 pmol/L

TPO-ak / Tyreoideaperoxidas-antikroppar

TPO-ak är antikroppar mot ett ämne i sköldkörteln som heter tyreoideaperoxidas. Vid höga värden på TSH brukar man följa upp det med TPO-ak för att se om problemet är autoimmunt, det vill säga kroppens immunförsvar angriper sköldkörteln. Underfunktion i sköldkörteln (hypotyreos) på grund av högt antal TPO-ak, kallas för Hashimotos sjukdom.

  • Lågt värde: –

  • Högt värde: innebär underfunktion i sköldkörteln med Hashimotos sjukdom som följd.

  • Provnamn: S-TPO-ak (S = Serum) 

  • Enhet: mäts i kiloenheter per liter (kE/L)

  • Normal referens: 0–33 pmol/L

  • Optimal referens: 0–33 pmol/L

En del anser kvoten mellan T4 och T3 är viktig och att den bör ligga på cirka 3:1, det vill säga tre gånger så mycket T4 som T3. Om kvoten är högre kan det finns faktorer som stör konverteringen av T4 till T3, eventuellt näringsbrister. 

Medicinering vid sköldkörtelbesvär

I Sverige ordineras hormonmedicinen Levaxin för att behandla hypotyreos. Om man lider av jodbrist kan situationen förvärras eftersom Levaxin ökar behovet av jod och därmed minskar tillgången på jod till kroppens vävnader. Om man tar Levaxin bör man först kontrollera sin jodstatus. Om man har jodbrist är risken stor att inga symptom förbättras vid behandling med Levaxin; symptomen kan till och med förvärras. Det gäller oavsett om det härrör sig om hypotyreos från autoimmuna besvär eller hypotyreos som beror på andra orsaker.

Sköldkörteln och näringsfysiologi

Ur ett näringsfysiologiskt perspektiv kan hypotyreos även bero på följande: Om sköldkörteln saknar de näringsämnen som behövs för att producera T4 samt att det saknas vissa näringsämnen som cellerna behöver för att utföra de instruktioner som T3 ger dem, kan det ge samma symptom som om man hade för lite T3. Dessa förhållanden kan man dessvärre inte se via ett sköldkörtelhormonblodprov oavsett om det är ett blodprov eller ett urinprov. En person med hypotyreossymptom (även en person som går på medicinering) kan förbättra sin sköldkörtelfunktion genom att tillhandahålla de näringsämnen som förbättrar produktionen av sköldkörtelhormon, förbättrar konverteringen av T4 till T3 samt förbättrar möjligheten för cellerna att använda sköldkörtelhormon.

Följande näringsämnen är viktiga för optimal sköldkörtelfunktion:selen, zink och koppar (alla dessa näringsämnen finns i Oyster Pure) behövs för att levern ska kunna omvandla T4 till T3. Sköldkörteln är för övrigt det organ i kroppen som har högst koncentration av selen. Mangan (finns i flera av våra multivitaminmineraler) behövs för att underlätta för antioxidativa enzymer i sköldkörteln och levern så att båda organen fungerar optimalt. L-Tyrosin är en aminosyra som konverterar dopamin till noradrenalin med hjälp av vitamin B6 och C-vitamin. Noradrenalin är en signalsubstans i sympatiska nervsystemet som stimulerar hypotalamus och hypofysen att aktivera produktionen av sköldkörtelhormon i sköldkörteln via hormonerna TRH och TSH.

Jod behövs för att tillverka T4. Observera att en person som lider av överfunktion i sköldkörteln inte bör ta extra jod. B-vitaminerna kan förbättra cellens svar på T3-instruktioner. Det finns även en koppling mellan låga nivåer av D-vitamin och autoimmuna sköldkörtelbesvär, Hashimotos och Graves. Utan alla ovan nämnda näringsämnen får sköldkörteln en betydligt mindre gynnsam arbetssituation. Det finns även örter som har gynnsam effekt på sköldkörteln. Ashwagandha har gynnsam inverkan på sköldkörteln genom dess antioxidantfunktion i levern. T4 omvandlas som nämnts ovan till T3 i levern; att levern fungerar bra är alltså oerhört viktig för en bra sköldkörtelstatus.

Negativ stress påverkar sköldkörteln

Negativ stress är, som de flesta vet, inte bra för kroppens olika funktioner rent allmänt men stress är synnerligen dåligt för sköldkörteln. Det enzym som används för att konvertera T4 till T3 hämmas av kortisol som bildas vid stressituationer. Kortisol är ett viktigt hormon som produceras av binjurarna för att hantera enstaka och akuta stressfyllda situationer. När stressen däremot blir kronisk och kroppen producerar för mycket kortisol under för lång tid, påverkas sköldkörteln mycket negativt. Binjurarnas status och sköldkörtelns status är starkt förknippade vilket kan försvåra behandlingssituationen. Medicinering med sköldkörtelhormon kan i värsta fall inte ge några resultat eller sämre resultat än förväntat gällande symptom om binjurarna inte fungerar som de ska. Man kan då behöva testa både binjurarna samt sköldkörteln och behandla båda samtidigt. Stressreducering samt stresshantering är viktigt för att motverka sköldkörtelbesvär men även för att förbättra binjurarnas funktion. Ashwagandha bidrar till fysisk och mental hälsa vid svaghet, utmattning, trötthet och minskad koncentration. Ashwagandha har även adaptogena egenskaper och bidrar till kroppens förmåga att hantera stress. Läs artikel om binjurarna här.

Avslutande ord

Varje dag står du inför flera val som antingen kan förbättra eller försämra din hälsa. Börja idag med att ta val som stöttar din hälsa och kom ihåg att hälsa är inget som plötsligt överrumplar dig. Hälsa är frukten av medvetna val som görs varje dag, ett steg i taget. Vid besvär med sköldkörteln finns det mycket man kan göra med egenvårdsprotokoll, kost- och livsstilsförändringar samt med rätt näring.

Källor & referenser

Ali J Chakera, Simon HS Pearce, Bijay Vaidya. Drug Des Devel Ther. 2012; 6: 1–11. Published online 2011 Dec 22. doi: 10.2147/DDDT.S12894 

Rayman MP. Proc Nutr Soc. 2019 Feb;78(1):34-44. doi: 10.1017/S0029665118001192.

Kim D. Int J Mol Sci. 2017 Sep 12;18(9). pii: E1949. 

Lundin MS, Alratroot A, Abu Rous F, Aldasouqi S. BMJ Case Rep. 2020 Mar 31;13(3). pii: e231337. 

Zhang Y, Wang R, Dong Y, Huang G, Ji B, Wang Q. Medicine (Baltimore). 2020 Feb;99(9):e19232.  

Wichman J, Winther KH, Bonnema SJ, Hegedüs L. A Thyroid. 2016 Dec;26(12):1681-1692. 

Larson-Meyer DE, Gostas DE. Curr Sports Med Rep. 2020 Feb;19(2):84-94. 

Severo JS, Morais JBS, de Freitas TEC, Andrade ALP, Feitosa MM, Fontenelle LC1 et al. Int J Vitam Nutr Res. 2019 Jul;89(1-2):80-88. 

Kravchenko VI, Andrusyshyna IM, Luzanchuk IA, Polumbryk MO, Tarashchenko YM. Biol Trace Elem Res. 2019 Nov 5. 

Memon NS, Kazi TG, Afridi HI, Baig JA, Sahito OM, Baloch S, Waris M. Biol Trace Elem Res. 2015 Oct;167(2):165-71. 

Hutchens S, Liu C, Jursa T, Shawlot W, Chaffee BK, Yin W, Gore ACet al. J Biol Chem. 2017 Jun 9;292(23):9760-9773. 

Lipman KM. Am J Psychiatry. 1990 Mar;147(3):372-3.

Hosny EN, El-Gizawy MM, Sawie HG, Abdel-Wahhab KG, Khadrawy YA. J Diet Suppl. 2020 Jan 20:1-20.

Kontakta vår kundtjänst på [email protected] för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa för vid olika besvär med sköldkörteln som hypotyreos eller hypertyreos. Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Våra protokoll riktar sig endast till vuxna. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.

Författare & granskare