Vad är probiotika? Bakterier, stammar och effekt

Lästid: 6–7 min

Probiotika är levande mikroorganismer, även kallade goda tarmbakterier. Enligt definitionen ska de ge en påvisad hälsofördel när man får i sig dem i tillräcklig mängd.

Det här ska du komma ihåg

Probiotika är levande bakterier eller jästsvampar som ska ha en dokumenterad effekt när man får i sig dem i tillräcklig mängd.
Lactobacillus och Bifidobacterium är släkten och inte stammar. Forskningen görs på enskilda stammar som har en egen stamkod.
Surkål, kefir och annan fermenterad mat räknas inte som probiotika när stammarna är oidentifierade, enligt forskarorganisationen ISAPP.
Bakterierna måste klara den sura magsaften på vägen till tarmen. Hur många som överlever beror på stammarnas kvalitet, kapselns konstruktion och om man tar dem tillsammans med mat.

Probiotika i mat

Med probiotika i mat menar man oftast fermenterade livsmedel med levande bakteriekulturer, men de räknas inte som probiotika i vetenskaplig mening. Några exempel är yoghurt, kefir, surkål, kimchi och miso. Hur mycket bakterier maten innehåller varierar dock kraftigt, och stammarna är sällan identifierade. Vi går på djupet om probiotika i mat & livsmedel i en egen artikel.

Mjölksyrabakterier

Mjölksyrabakterier är en vanlig typ av probiotika. De producerar mjölksyra genom att fermentera sockerarter och kan hjälpa till att förhindra tillväxten av skadliga bakterier i tarmen. Vanliga släkten är Lactobacillus och Bifidobacterium.

Släkte, art och stam

Släkte, art och stam är de tre nivåerna i bakteriernas namn. Först på stamnivå går en studie att koppla till det man får i sig. Släktet är den bredaste nivån, exempelvis Lactobacillus eller Bifidobacterium. Arten är nästa nivå och skrivs som ett andra ord efter släktet, exempelvis Bifidobacterium bifidum. Stammen är en enskild variant inom arten och anges med en kod av bokstäver och siffror efter artnamnet, exempelvis Lacticaseibacillus rhamnosus GG, där GG är själva stammen.

Namnen har dessutom ändrats på senare år. Enligt ISAPP (2021), det vill säga den internationella forskarorganisationen för probiotika och prebiotika, delades det gamla släktet Lactobacillus år 2020 upp i 25 separata släkten. Lactobacillus plantarum heter därför i dag Lactiplantibacillus plantarum, och Lactobacillus rhamnosus heter Lacticaseibacillus rhamnosus. Står det gamla namnet på en förpackning är det alltså samma bakterie med äldre namngivning.

Kliniska studier görs på enskilda stammar och inte på släkten eller arter. Två stammar inom samma art kan nämligen ha olika gener och ytstrukturer och därmed bete sig olika i tarmen. EU:s livsmedelsmyndighet EFSA och specialistföreningen American Gastroenterological Association anser därför att ett studieresultat bara gäller den stam som har studerats. Vissa forskare inom ISAPP menar dock att välstuderade arter av laktobaciller och bifidobakterier har vissa grundegenskaper gemensamt, exempelvis att de bildar syror som gör miljön i tarmen sämre för skadliga bakterier.

En produkt som anger art i stället för stamkod är alltså inte dålig av den anledningen. Det innebär bara att man inte kan koppla produkten direkt till en specifik studie. Vill du jämföra ett tillskott med publicerad forskning är det dock stamkoden du ska leta efter.

Livsmedelsverket (2023) kräver att mängden mikroorganismer i ett kosttillskott anges som kolonibildande enheter (CFU) per rekommenderad daglig dos. Vid sidan av mängden spelar det roll vilka stammar kapseln innehåller och att bakterierna lever när de når tarmen.

Probiotika, prebiotika och fermenterad mat

Probiotika är levande bakterier, prebiotika är fibrer som bakterierna lever på och fermenterad mat är livsmedel som har tillverkats med hjälp av mikroorganismer. Prebiotika är alltså mat åt bakterierna och inte bakterierna själva. Det handlar om fibrer och kolhydrater som kroppen inte kan bryta ned själv, exempelvis inulin, FOS (fruktooligosackarider) och GOS (galaktooligosackarider). Tarmens mikroorganismer använder dem i stället som näring. Kombinerar man levande bakterier och prebiotiska fibrer i samma produkt kallas det synbiotika.

Det florerar en del rykten om att surkål, kombucha, kefir och hemgjord yoghurt är rika källor till probiotika. I vetenskaplig mening stämmer det dock inte. Enligt ISAPP:s konsensusrapport (2021) kan traditionellt fermenterad mat inte kallas probiotisk om stammarna är oidentifierade och de specifika hälsoeffekterna saknar dokumentation i kontrollerade studier. Maten innehåller ofta levande mikroorganismer, men blandningen varierar från burk till burk. Fermenterad mat är inte dålig, men den är egentligen något annat än probiotika.

De nordiska näringsrekommendationerna från Nordiska ministerrådet (2023) fastställer heller inga rekommenderade intagsnivåer för probiotika eller levande mikroorganismer. Det finns alltså ingen officiell mängd som man ska få i sig varje dag.

Kategori	Vad det är	Exempel	Identifierad stam krävs
Probiotika	Levande bakterier eller jästsvampar med dokumenterad effekt	Mjölksyrabakterier, jästsvampen Saccharomyces boulardii	Ja
Prebiotika	Fibrer som tarmens bakterier använder som näring	Inulin, FOS, GOS	Nej, det är inga levande organismer
Synbiotika	Levande mikroorganismer och prebiotika i samma produkt	Bakteriekultur med tillsatt inulin	Ja, för bakteriedelen
Fermenterad mat	Livsmedel som tillverkats med hjälp av mikroorganismer	Yoghurt, kefir, surkål, kimchi, miso	Sällan, blandningen varierar

Hur fungerar probiotika?

Probiotika fungerar genom att konkurrera med skadliga bakterier om näring och utrymme, producera ämnen som hämmar tillväxten av patogena mikroorganismer och samverka med immunförsvaret i tarmen. Forskningen har undersökt de här mekanismerna för enskilda stammar, och de gäller inte automatiskt alla probiotika.

En del av arbetet sker vid tarmens slemhinna. I studier har vissa stammar fått bägarceller (slemproducerande celler i tarmväggen) att utsöndra mer mucin, framför allt MUC2. Mucinet bygger upp det slemlager som skyddar tarmväggen. Forskningen har också undersökt hur stammar samverkar med de täta fogarna mellan tarmcellerna, så kallade tight junctions, som avgör hur genomsläpplig tarmväggen är.

Bakterierna stannar i regel inte kvar. De flesta tillförda stammar bildar inga bestående kolonier i tarmen hos friska vuxna utan gör sitt arbete medan de passerar genom tarmen. En studie av Zmora och medarbetare i Cell (2018) visade dessutom att det skiljer sig mellan individer hur mycket av bakterierna som fäster i tarmslemhinnan. Samma tillskott kan alltså fästa olika bra hos två personer.

Hur klarar bakterierna magsyran?

Bakterierna klarar magsyran genom att vara syratåliga, genom att skyddas av kapseln eller genom en kombination av båda. Magsäcken är oerhört sur. Där möter bakterierna magsaft med saltsyra och pepsinogen (förstadiet till det proteinnedbrytande enzymet pepsin). I den miljön bryts bakteriernas enzymer ned, och många mikroorganismer dör innan de kommer längre. Syratåliga stammar klarar sig bättre eftersom de har protonpumpar i cellmembranet som för ut överskottet av vätejoner.

Efter magsäcken väntar gallsalterna i tolvfingertarmen, och de löser upp bakteriernas cellmembran. Vissa stammar klarar även det. De bildar nämligen enzymet gallsalthydrolas, som bryter ned gallsalterna så att de inte längre skadar bakterien.

För vitaminer och mineraler talar man om biotillgänglighet. Biotillgänglighet avser den andel av ett näringsämne som tas upp i blodomloppet och används av kroppen. För mjölksyrabakterier fungerar det egentligen inte så, eftersom bakterierna inte ska tas upp i blodet utan göra sitt arbete i tarmen. Det som avgör är alltså om de lever när de kommer fram.

Bakterierna i en kapsel är i regel frystorkade och i vila tills de möter vätskan i mag-tarmkanalen. Har kapseln dragit åt sig fukt under förvaringen kan bakterierna skadas innan du ens har svalt dem. Förvara därför burken enligt anvisningen på förpackningen och stäng locket ordentligt.

Även kapseln påverkar hur många bakterier som klarar passagen. Frystorkade bakterier i syraresistenta kapslar överlever bättre än bakterier i sura vätskor eller i enkla gelatinkapslar. Vår Flora Plus+ innehåller mjölksyrabakterier från 16 stammar i vegetabiliska DR-kapslar (Delayed Release), det vill säga kapslar som är gjorda för att lösas upp senare än en vanlig kapsel. Bakterierna har alltså ett skydd under passagen genom magsäcken och släpps inte ut direkt i magsaften.

Måltiden spelar också roll. Enligt en expertöversikt av Kim och medförfattare i Journal of Neurogastroenterology and Motility (2026) sänker magsyran bakteriernas överlevnad på fastande mage, medan fler bakterier klarar passagen när man tar dem i samband med en måltid. Ta därför Flora Plus+ till mat, en kapsel om dagen.

Vad är probiotika bra för?

Probiotika är framför allt undersökt för hur bakterierna samverkar med tarmfloran, tarmens slemhinna och immunsystemet i tarmen. En stor del av kroppens immunförsvar finns nämligen i tarmen, där slemhinnans lymfatiska vävnad hela tiden är i kontakt med bakterier. Studierna gäller som sagt enskilda stammar, och resultatet för en stam går inte att föra över på en annan.

Inom EU finns i dag inga godkända hälsopåståenden för probiotiska mikroorganismer.

Probiotika till barn?

Probiotika till barn har undersökts i flera studier, men resultaten gäller specifika stammar i specifika åldrar och situationer. En stam som har studerats på spädbarn säger alltså ingenting om en annan stam eller om äldre barn. Rådfråga dock läkare innan du ger probiotika till små barn.

Forskningen om mjölksyrabakterier och tarmen

Forskningen om mjölksyrabakterier och tarmen handlar i dag mycket om IBS (colon irritabile) och om hur specifika stammar samverkar med tarmslemhinnan och gasbildningen i tarmen. En metaanalys av Goodoory och medförfattare i Gastroenterology (2023) gick igenom 82 randomiserade studier på IBS, varav 24 med låg risk för bias. Evidensgraden bedömdes som låg till mycket låg i nästan samtliga analyser. Underlaget räcker alltså inte för att lova något. Har du besvär med magen eller en konstaterad tarmsjukdom ska du kontakta vården.

Är biverkningar vanliga från probiotika?

Nej, biverkningar från probiotika är inte vanliga. De biverkningar som finns är oftast milda och övergående. Vi går på djupet om biverkningar av probiotika i denna artikel.

Levande mikroorganismer passar dock inte alla. Enligt American Gastroenterological Association anses probiotika i regel säkra för den som har ett normalt immunförsvar, men hos personer med nedsatt immunförsvar kan de orsaka en infektion. Bakterierna kan då ta sig genom tarmväggen och ut i blodet. Har du nedsatt immunförsvar ska du prata med din läkare innan du tar mjölksyrabakterier.

Vanliga frågor om probiotika

Är probiotika och mjölksyrabakterier samma sak?

Nej, men begreppen överlappar till stor del. Mjölksyrabakterier är bakterier som bildar mjölksyra när de bryter ned socker, och de flesta probiotiska tillskott innehåller mjölksyrabakterier. Probiotika kan dock även vara andra mikroorganismer, exempelvis jästsvampen Saccharomyces boulardii. Alla mjölksyrabakterier är heller inte probiotika, exempelvis de oidentifierade bakterierna i hemgjord surkål.

Hur fungerar mjölksyrabakterier?

Mjölksyrabakterier bryter ned socker till organiska syror, främst laktat (mjölksyrans salt) och acetat, som sänker pH-värdet i tarmen. I en surare miljö har många skadliga bakterier svårare att växa. Många stammar bildar dessutom bakteriociner, det vill säga antimikrobiella peptider som hämmar andra bakterier. Laktatet och acetatet blir sedan näring åt andra tarmbakterier, och de bildar i sin tur fettsyran butyrat, som är den viktigaste energikällan för cellerna i tjocktarmen.

När ska man äta probiotika?

Ta probiotika enligt doseringen på förpackningen, gärna i samband med en lättare måltid. Maten buffrar nämligen magsyran tillfälligt, och då har bakterierna lättare att klara passagen genom magsäcken.

Vilka är de vanligaste biverkningarna av mjölksyrabakterier?

De vanligaste biverkningarna av mjölksyrabakterier är gaser, uppblåsthet eller lös mage. Får du kraftiga eller långvariga besvär ska du sluta ta tillskottet och kontakta vården.

Vill du ha hjälp att välja mjölksyrabakterier efter ditt behov kan du kontakta vår kundtjänst för kostnadsfria kostråd, men även för andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll för mage och tarm. Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård.