De nyttiga bakterierna i tarmen har flera viktiga funktioner och vi skulle inte överleva utan dem. De viktigaste funktionerna är att motverka att skadliga bakterier eller andra patogena mikroorganismer som svamp och virus förökar sig oproportionerligt, att bryta ner gallsyror, producera korta fettsyror, så kallade SCFA, producera arginin och glutamin, syntetisera Vitamin K och Folsyra, stimulera produktionen av immunoglobulin A – en antikropp som finns i bland annat tarmslemhinnan och som spelar stor roll för immunförsvaret i slemhinnan, bidra till att bilda anti-inflammatoriska cytokiner och nedreglera pro-inflammatoriska cytokiner samt att bidra till att framkalla så kallade Regulatoriska T-celler vilka förhindrar autoimmuna reaktioner.
Tarmbakterier, övervikt och fetma
Det finns forskning som visar att bakteriefloran i tarmarna även är förknippad med kroppsvikt. Exempelvis har bakteriestammen Lactobacillus rhamnosus rapporterats reducera kroppsvikten hos möss trots att dessa möss inte får färre kalorier. Det tyder på att tarmfloran har en påverkan på antingen mitokondrierna eller hormonerna på något sätt. Forskning visar även att personer som lider av fetma har lägre mångfald av bakterier jämfört med normalviktiga personer. Dessutom visar forskning att möss som får tarmflora transplanterad från en överviktig person lättare ökar i vikt än om de får tarmfloran från en normalviktig person. En välfungerande tarmflora och matsmältning i balans är viktigt för att nå och bibehålla en sund vikt. Det finns även forskning som tyder på att det till och med finns pro-inflammatoriska tarmbakterier som kan leda till fetma.
Tarmflora, probiotika, IBS och IBD
IBS, irriterad tjocktarm, är en av de vanligaste tarmsjukdomarna i världen. Ökad genomsläpplighet och framförallt onormal tarmflora kan leda till ökad aktivering av tarmens immunförsvar, vilket i sin tur kan ha koppling till IBS. Forskning visar även att personer som lider av IBS kan uppleva förbättringar när de får probiotika tillskott innehållandes goda tarmbakterier. Förändringar i tarmfloran hos personer som lider av IBS, i kombination med läckande tarm, kan leda till att bakterier och/eller biprodukter från bakterier tar sig förbi tarmens epitelceller och riskerar att aktivera stamceller och immunceller. Dessa släpper i sin tur ifrån sig ämnen som påverkar magtarm-kanalen negativt hos personer som lider av IBS. Tillskott av vissa bakteriestammar som exempelvis Lactobacillus reuteri, Lactobacillus rhamnosus, Lactobacillus plantarum, Lactobacillus acidophilus, Lactobacillus casei har visat sig minska besvär förknippade med IBS. Forskning visar dessutom att tillskott av mjölksyrabakterier av hög kvalitet kan bidra till att motverka besvär som inflammation i ileum (tunntarmens sista del) och ileocekalklaffen samt att dem som blivit fria från inflammationen inte får tillbaka inflammationen i samma utsträckning som dem som inte tar tillskott av mjölksyrabakterier.
