Facebook Pixel

Behövs kosttillskott?

Behövs kosttillskott?

Vad säger världsmästaren Bruce Ames om kosttillskott?

Det är vanligt att man får höra att kosttillskott inte behövs, punkt. Stämmer det? Kosttillskott kommer aldrig att ersätta varierad kost men att säga att ”Om du äter allsidigt behöver du inte kosttillskott” är att förenkla. Per Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi, beskriver det oerhört väl när han citerar en av vår tids giganter inom biokemin Bruce Ames*:  

 ”Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen och cancerogenitet. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att [för låga nivåer av essentiella näringsämnen] spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.”

*Bruce Ames är professor i biokemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, USA och är även så kallad Senior Scientist vid Children's Hospital Oakland Research Institute. Han är även medlem av det prestigefyllda National Academy of Science i USA. Bruce Ames har dessutom erhållit U.S. National Medal of Science samt att hans över 450 vetenskapliga publikationer har resulterat i han varit nummer 23 i listan över de hundra mest citerade forskarna i världen (alla vetenskaper inkluderat) i över en tioårsperiod. Bruce Ames är en världens mest ansedda forskare när det gäller biokemi och molekylärbiologi och det är troligtvis bättre att lita på honom än på många andra när han rekommenderar kosttillskott till hela befolkningen. 

Kosttillskott ska dock givetvis vara av absolut högsta kvalitet eftersom kosttillskott av dålig kvalitet gör mer skada än nytta. Det finns ett studier som hävdar att kosttillskott saknar verkan eller till och med är skadliga. Dessa studier har inte sällan omfattat kosttillskott av låg kvalitet och / eller alldeles för höga eller låga doser. Det finns inga studier vad vi känner till som visar på skador eller låg verkan från högkvalitetstillskott. Frågan huruvida kosttillskott behövs eller inte, är inte svart eller vit utan beror på mängder av olika faktorer som kön, ålder, huruvida man tränar eller inte, sjukdomshistoria, kosthållning, om man är gravid, ammar, geografisk vistelse, exponering för fria radikaler och gifter, tarmhälsan, stressnivå  för att att nämna några faktorer. 

1. Vi äter inte så allsidigt som vi tror

Även om man anser att man äter allsidigt visar en undersökning som Sifo har gjort att 70 procent av svenskarna anser att de äter allsidigt men endast cirka 30 procent av oss äter 500 gram frukt och grönt per dag som exempelvis Livsmedelsverket rekommenderar. Endast sju procent äter fisk tre gånger per vecka vilket även rekommenderas av Livsmedelsverket. Siffrorna tyder på det som de flesta troligtvis vet: vi tycker att vi äter allsidigt men vi gör inte det i praktiken. 

2. Att äta allsidigt verkar inte räcka

Det finns även studier som visar att personer som verkligen en allsidig kost inte får i sig tillräckliga nivåer av viktiga vitaminer och mineraler. I den vetenskapliga tidskriften Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55 publicerades en studie där man studerade idrottare, motionärer och stillasittande personer som alla åt en allsidig kost. Inte en enda av de studerade fick i sig tillräckliga nivåer av vitaminer eller mineraler.  

Det är alltså många som tror att de äter allsidigt men egentligen inte gör det och även dem som äter allsidigt får inte i sig tillräckliga nivåer av näringsämnen. 

3. Rekommenderat dagligt intag är lägre än optimalt intag 

Referensnivåerna för dagligt intag av vitaminer och mineraler är dessutom mycket låga. De är satta för att undvika bristsjukdomar men inte för att kroppen ska fungera optimalt och det är stor skillnad. Exempelvis är det rekommenderade dagliga intaget av C-vitamin enligt Nordiska Näringsrekommendationerna för kvinnor 14–75 år, 75 mg per dag. Det är alltså den dos man behöver få i sig varje dag för att undvika bristsjukdomen skörbjugg. Den dosen är, enligt oss, absolut för låg för att C-vitamin ska kunna genomföra övriga viktiga funktioner i kroppen. C-vitamin gör nämligen oerhört mycket mer än bara förhindrar skörbjugg: 

  • Vitamin C bidrar till immunsystemets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till att bibehålla immunsystemets normala funktion under och efter intensiv fysisk träning.
  • Vitamin C bidrar till att skydda cellerna mot oxidativ stress.
  • Vitamin C bidrar till att minska trötthet och utmattning.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för blodkärlens normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för benstommens normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för broskets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för tandköttets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för hudens normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal kollagenbildning som har betydelse för tändernas normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal energiomsättning.
  • Vitamin C bidrar till nervsystemets normala funktion.
  • Vitamin C bidrar till normal psykologisk funktion.
  • Vitamin C bidrar till att återbilda den reducerade formen av vitamin E.
  • Vitamin C ökar järnupptaget.

4. Mängden vitaminer och mineraler har minskat i våra jordar och våra livsmedel 

Växterna suger upp den näring som finns i jorden. Med införsel av konstgödsel återför man kalium, kväve och fosfor vilket i längden innebär att övriga mineraler lakas ur med tiden. Man säger att jorden armas ut. Detta innebär att grönsaker från konstgödslad åkermark med tiden kommer att ha ett betydligt lägre mineralinnehåll än grönsaker som inte konstgödslas. Medical Research Council i England, som lyder under Jordbruksdepartementet, gjorde en undersökning om hur mineralstatusen i olika grödor har försämrats under åren 1941-1999 och resultaten var skrämmande. Några av våra absolut viktigaste mineraler hade minskat oroväckande mycket: Kalium -16%, Magnesium - 24%, Järn -27%, Kalcium -46%, Natrium -49%, Zink -59%, Koppar -76%. Trots tillförsel av konstgödsel hade alltså även kalium minskat. Grödor från konstgödslad mark har lägre näringsinnehåll. Dessvärre kommer majoriteten av våra livsmedel från konstgödslat jordbruk vilket innebär att man får i sig lägre halter av mineraler än vad man behöver.

Mindre mineraler i svenska åkerjordar

När Sveriges Lantbruksuniversitet gjorde analyser av långtidsförsök med höstvete som sträcker sig tillbaka till 1960-talet upptäckte forskarna ett kraftigt minskat innehåll av bland annat mineraler som järn, koppar, zink i åkerjorden.

Mindre näringsämnen i frukter och grönsaker

En av de mest citerade studierna på området är den gjord av Donald Davis och hans team av forskare från University of Texas (UT) vid Austin Department of Chemistry and Biochemistry. Den publicerades i december 2004 i Journal of American College of Nutrition. Forskarna tittade på näringsmässig data från amerikanska Department of Agriculture från både 1950 och 1999 för 43 olika grönsaker och frukter. Den fann att mängden protein, kalcium, fosfor, järn, riboflavin (vitamin B2) och vitamin C hade minskat rejält sedan 1950. 

 Davis och hans kollegor menar att det minskande näringsinnehållet till övervägande det beror på jordbruksmetoder som är avsedda att förbättra egenskaper (storlek, tillväxt, pestresistens) men tyvärr på bekostnad av näringsinnehållet.

Mindre mineraler i alla världens jordar

Vid FNs stora konferens 1992, kallad Earth Summit Report 1992, fastslogs skrämmande fakta: För 100 år sedan hade vi betydligt mer mineraler i våra jordar. I Nordamerika har dessa minskat med 85%, i Sydamerika med 76%, i Asien med 76%, i Afrika med 74%, i Europa med 72% och i Australien med 55%. Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterade år 1993 att våra jordar har minskat sitt näringsinnehåll med 95% gällande de huvudsakliga näringsämnen vi behöver. 

Professor John Crawford är en internationellt erkänd forskare inom jord, växtnäring och mikroorganismer. Han skriver på bloggen World Economic Forum:

”En grov beräkning av den grad av förstöring av [mat]jorden som pågår i dag tyder på att vi har matjord kvar för cirka 60 år. Ungefär 40 procent av den jord som används för jordbruk runt om i världen klassas som antingen förstörd eller allvarligt försämrad. Det senare innebär att 70 procent av matjorden [...] är borta. Odlingsmetoder som stjäl kol från jorden och gör jorden mindre robust samt mer näringsfattig...Även den välskötta jordbruksmarken i Europa håller på att gå förlorad i en ohållbar takt.” 

4. Tarmfloran är obalanserad

Det är inte ovanligt med obalanser i tarmfloran vilket i sin tur leder till besvär med upptag av näringsämnen. Det leder i sin tur till ett ökat krav på högre nivåer av vitaminer och mineraler. Besvär i matsmältningsapparaten som IBS, ulcerös kolit, Crohns sjukdom, kronisk förstoppning, refluxsjukdom med sura uppstötningar eller diffusa subkliniska mag- och tarmåkommor är vanligt och det verkar som om förekomsten ökar. Det innebär att upptaget av viktiga vitaminer och mineraler är nedsatt. 

5. Exponering för gifter

Idag utsätts vi för mer gifter än någonsin under människans historia. Det finns mycket forskning som beskriver att enskilda gifter och kombinationen av olika gifter, den så kallade cocktail-effekten kan vara nyckelkomponenter i sjukdomar. Gifter och hormonstörande ämnen kan påverka hälsan mycket negativt. Eventuellt kan de rekommendera nivåer av viktiga vitaminer och mineraler vara för lågt satta för att hjälpa kroppen med avgiftningen. 

6. Vissa situationer kräver högre näringsintag

Vissa tillstånd eller situationer kräver ett högre näringsintag och med tanke näringsfattiga livsmedel, exponering för gifter och besvär med tarmfloran blir behovet ännu högre än man kan tro. 

Personer som tränar regelbundet behöver extra näringsämnen

Det är inte ovanligt att när man börjar träna efter ett tags uppehåll bli förkyld. Typiskt, man hade ju precis börjat komma igång så kommer en förkylning smygande med följden att man måste göra uppehåll i träningen, man blir bättre och börjar träna igen så kommer förkylningen igen efter några veckors eller någon månads träning. När man tränar uthållighetsträning belastas kroppen hårt eftersom det under träning bildas mängder av fria radikaler. Lester Packer, forskare i University of California, Berkeley, USA, har forskat länge på hur antioxidanter minimerar skador från fria radikaler. Han säger i en artikel i Journal of Sports Science att ”Det föreligger en delikat balans mellan fria radikaler och antioxidanter i biologiska system och båda behövs för att konvertera mat till energi. Dock kan träning, precis som sjukdom tippa över balansen mot överdriven produktion av fria radikaler” Fria radikale är molekyler som saknar en elektron. Under träning kan syreanvändningen öka mellan 10 till 20 gånger jämfört med vila och då bildas enorma mängder fria syreradikaler. En viss mängd är bra men det kan även överbelasta kroppens antioxidativa försvar om man har för lite antioxidanter. Det kan leda till skador på cellerna. Både studier på djur och människor har visat att fria radikaler framkallade av träning dramatiskt ökar oxidationen i cellerna. Framförallt oxidation av DNA kan leda till allvarliga långtidseffekter som för tidigt åldrande och ökad risk för allvarligare sjukdomar. Det är ingen slump om du blir förkyld efter några veckors träning. Du har troligtvis för lite antioxidanter i kroppen. Ska du sluta träna? Givetvis inte, kosttillskott är en billig försäkring mot skador från fria radikaler. Lester Packer har funnit att antioxidanter kan förebygga skador från fria radikaler på cell- och DNA-nivå på grund av träning. Den finske forskaren Tommi J. Vasankari från Turku Universitet i Finland gav en grupp uthållighetsatleter antingen placebo eller ett tillskott av antioxidanter (E-vitamin, C-vitamin och CoQ10) dagligen under fyra veckor. Gruppen som fick antioxidanter ökade den antioxidativa förmågan i LDL med 30-40 procent, både före och efter träning. Det är ingen slump och om du tränar och vill vara på den säkra sidan rekommenderar vi ett komplett vitamin- och mineraltillskott som innehåller antioxidanter samt eventuellt tillskott av CoQ10. Låt det gå cirka två timmar mellan träningstillfället och det tillfälle du tar extra antioxidanter. 

Kvinnor som försöker bli gravid eller är gravida behöver extra näringsämnen

En kvinna i fertil ålder som vill bli gravid behöver, trots att hon håller en god kosthållning, tillskott av folsyra vilket är ett vattenlösligt vitamin som ibland kallas vitamin B9. Det ingår i en grupp av totalt åtta B-vitaminer i det så kallade B-vitaminkomplexet. Folsyra och folat används synonymt men folsyra används mest i tillskott eller vid berikning av livsmedel men finns däremot inte i mat vilket den naturliga formen folat gör. Folat är ett viktigt ämne för att undvika att barn föds med neuralrörsdefekter (ryggmärgsbrock). Brist på folat kan leda till hjärnskador och neuralrörsdefekter hos fostret. Tillskott av folater minskar även risk för ADHD hos barnet. Folat finns rikligt i bland annat lever och jäst. Om man planerar att bli gravid bör man ta tillskott av folsyra eller folat 3–6 månader innan man blir gravid. Emellertid bör man inte ta enskilda B-vitaminer under lång tid eftersom hela gruppen av åtta b-vitaminer fungerar som ett komplex; det är därför bättre att ta en multivitaminmineral speciellt utformad för den som vill bli gravid eller är gravid. 

Det har även visat sig att tillskott av zink under graviditeten minskar risk för fosterdysmorfologi (asymmetrisk tillväxt) och postnatal fosterdöd som orsakas av alkoholintag under graviditetens första månader. En forskningsgrupp från University of Kansas ledd av John Colombo har visat att barn till kvinnor som har högre halt av DHA (den viktigaste formen av omega-3 fettsyra) vid förlossningen har bättre uppmärksamhetsförmåga upp till två års ålder och utvecklas snabbare upp till sex månader än barn vars mödrar har lägre halter av DHA i blodet vid förlossningstillfället. Uppmärksamhetsförmågan anses vara en viktig komponent i intelligensutvecklingen under ungdomsåren. DHA spelar en viktig roll vid hjärnans utveckling för foster och barn. Fet fisk innehåller EPA och DHA (omega-3 fettsyror), emellertid varnas gravida kvinnor för att äta fisk alltför ofta på grund av miljögifterna. De säkraste fiskarna är sardiner och makrill ur ett giftperspektiv.

Linfröolja, Chiafrön och växtoljor brukar ibland marknadsföras som goda omega-3 källor. Det är inte sant överhuvudtaget. Frön och växtoljor innehåller en fettsyra vid namn ALA (alfa-linolen-syra) som är en omega-3 fettsyra. Så långt stämmer det. Dock måste ALA omvandlas till EPA och sedan DHA för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig omega-3 fettsyran fullt ut. Omvandlingsgraden från ALA till EPA och DHA är mellan 0–9% vilket innebär att man i praktiken måste hälla i dig linfröolja, chiafrön eller liknande för att komma upp i relevant omega-3 nivåer. Det är inte nyttigt med de mängder frön som behövs för att erhålla adekvata nivåer av omega-3. Frön innehåller även omega-6 fettsyra vilket visserligen är en essentiell fettsyra men som vi får för mycket av med dagens kosthållning. Med andra ord, mycket av fisken som säljs innehåller tungmetaller medan frön, nötter och växtoljor inte är god källa till omega-3. Det är således en god idé att ta tillskott av omega-3 fiskoljor om du planerar att bli eller är gravid. Järn är en mineral som gravida ofta lider brist på och som är svår att erhålla tillräckliga nivåer av enbart genom kosten.

Kontakta vår kundtjänst på info@greatlife.se för ett kostnadsfritt protokoll för den som vill bli gravid eller som är gravid.

Kvinnor som ammar behöver extra näringsämnen

En kvinna som ammar behöver för det första mer kalorier per dag en kvinna som inte ammar. Det tillhandahålls emellertid via maten. Det finns studier som pekar på att barn som ammas har bättre kognitiva förmågor än barn som föds upp på modersmjölkersättning vilket man antar beror på innehållet av den essentiella fettsyran DHA (omega-3) i modersmjölk. Dr Bruce Holub, professor emeritus på Human Health and Nutritional Sciences, University of Guelf, och även tidigare högsta chef för Nutrition Society of Canada säger: 

“Tillskott av 200 mg DHA per dag i fyra månader efter förlossningen resulterade i högre cirkulerande nivåer av DHA i blodets plasmafosfolipider och högre poäng på Bayley Psykomotorisk Development Index vid 30 månaders ålder.” 

Positiva korrelation har även rapporterats vid höga halter av DHA i modersmjölken och visuell utveckling hos fullgångna spädbarn samt optimerad aktivitet hos nyfödda barn. En norsk studie visade att kvinnor som fick tillskott med 1183 mg DHA och 803 mg EPA per dag under en 3 månadersperiod efter förlossningen, samt från vecka 18 av graviditeten, gav upphov till barn som vid fyra års ålder hade en mer gynnsam psykisk utveckling baserat på IQ-tester. Benisek, Shabert, and Skornik rapporterade år 2000 att gravida och ammande kvinnor i USA konsumerar i genomsnitt 54 mg DHA per dag. En expertpanel från Society for the Study of Fatty Acids and Lipids rekommenderar att gravida och ammande kvinnor bör konsumera 300 mg DHA per dag. Nivån av DHA i bröstmjölk står i rak proportion till DHA i moderns kosthållning. Återigen DHA ska komma från fet fisk som sardiner och makrill och gräsuppfött kött. Det ska inte komma från nötter och frön som innehåller ALA. Det kan alltså vara klokt att ta extra tillskott av DHA både som gravid och som ammande. Om du frågar din barnmorska, vän, väninna, läkare om du bör ta tillskott av omega-3 när du ammar och de avråder, fråga dem varför? Du kommer troligtvis inte att få ett tydligt svar. 

Det finns bra multivitaminmineraler för dem som ammar. Kontakta vår kundtjänst på info@greatlife.se för ett kostnadsfritt protokoll för den som ammar.

Äldre behöver extra näring

Personer över 70 år kan behöva tillskott av kalcium och D-vitamin. D-vitamin och kalcium behövs för att minska risken för olika typer av benfrakturer vilket äldre personer lättare drabbas av. D-vitamin är ett fettlösligt vitamin (egentligen en grupp av prohormoner) som finns i två huvudsakliga former: D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolekalciferol), där D3 är den för kroppen mest lättupptagliga formen. D-vitamin behövs för att kroppen ska erhålla korrekt balans mellan kalcium och fosfat. Balansen är viktig för bildandet av benvävnad och korrekt funktion av nervsystemet. D-vitamin påverkar även immunförsvaret, hämmar okontrollerad celldelning, reducerar högt blodtryck bland annat. Lindrig brist på D-vitamin leder till mängder av diffusa hälsoproblem som exempelvis kramp, energiförlust, tandlossning och ökad puls. Allvarlig brist på D-vitamin leder till rakitis (även kallat engelska sjukan) vilket är ett samlingsnamn på otillräcklig upplagring av kalcium och fosfor i benstommen. Hos barn leder det till diverse problem relaterad till benvävnad (böjlig och mjuk benstomme, fontanell som sluter sig långsamt, långsam tandutvecklig). D3-vitamin bildas främst när solens ultravioletta strålar når kolesterol i huden. Applicering av solskyddsfaktor 8 reducerar D-vitaminproduktionen med 95 %. Vidare är solljuset i Norden endast tillräckligt starkt under sommarhalvåret för att kunna bilda D-vitamin. 

Kalcium är ett mineral som behövs för bildning av tänder, ben, blodkoagulering och nervfunktion bland annat. Brist på kalcium kan ge förstoppning, katarr, muskelkramper, sömnlöshet, nedsatt produktion av magsyra, menstruationssmärtor, tandskador. Allvarliga kalciumbrister kan leda till osteoporos (benskörhet) och engelska sjukan (rakitis). För att kalcium ska tas upp krävs tillräckliga nivåer av magsyra samt D-vitamin och C-vitamin. Det finns även bra multivitaminmineraler för kvinnor som är äldre än 55 år och detsamma för män som är äldre än 55 år. 

Vegetarianer, veganer eller frukterianer behöver extra näringsämnen

Personer som äter vegetarisk kost eller vegankost ligger i riskgruppen att få näringsbrister. Nivån av näringsbrist beror på hur strikt man är i sin kosthållning. Frukterian och veganer får ofta brist på järn och alltid med tiden brist på vitamin B12. Zinkbrist kan lätt uppstå på grund av det höga innehållet av fytinsyra i en normal vegetarisk kosthållning och låga nivåer av zink i den vegetariska kosthållningen. Vidare är brist på omega-3 i de för kroppen viktiga formerna EPA och DHA vanligt. ALA kan erhållas via frön och nötter men omvandlingsgraden till de kroppen lättupptagliga formerna EPA och DHA är 0–9%. D3-vitamin är svårt att erhålla som icke-vegetarian under de svenska vintermånaderna. Strikt vegetarianer har ännu svårare att erhålla tillräckliga nivåer av vitamin D3 under dessa månader. 

Personer med sjukdom, personer som röker behöver extra näringsämnen

Studier pekar på att rökare har betydligt lägre nivåer av C-vitamin i blodet oavsett hur bra de än äter, oberoende av kön, ålder, vikt, etnicitet och alkoholkonsumtion. Det är inte speciellt underligt eftersom C-vitamin är en antioxidant och cigaretter oavsett aktiv eller passiv rök innehåller mängder av fria radikaler vilket tar från kroppens resurser av antioxidanter. Det finns studier som visat att tillskott av antioxidanter under så kort tid som tre månader minskar risk för kromosomskador hos människor som överlevt hjärtinfarkt. Tillskott av antioxidanter visade sig minska genetiska skador. Journal of the National Cancer Institute i USA publicerade en artikel redan år 1993 som visade att tillskott av vitaminer och mineraler reducerar risk för cancer i en population i Kina. Allvarliga sjukdomar ska givetvis behandlas av sjukvården men det är även viktigt med en sund kost och för en del kan det även vara av värde att ta tillskott som en billig försäkring så att man verkligen får i sig den myriad av näringsämnen som kroppen dagligen behöver för att fungera och för att erhålla ett fullgott immunförsvar. Observera att kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil. 

Personer med magtarmbesvär behöver extra näringsämnen

Personer som lider av besvär i mag-tarmkanalen har per definition problem med att smälta och / eller ta upp näringsämnen. Exempelvis finns det studier som pekar på att kosttillskott är en säker och effektiv långtidsbehandling av Crohns sjukdom. Det finns även många studier som visar att nyttiga tarmbakterier har gynnsam effekt på flertalet mag- och tarmåkommor. 

Personer som lever på nordliga breddgrader under vintermånaderna behöver extra näringsämnen

Illustrerad Vetenskap publicerade i septembernumret 2010 en artikel om att D-vitamin är nyckeln till kroppens immunförsvar. Vad artikeln även skrev var att majoriteten av Sveriges befolkning lider brist på D-vitamin under vinterhalvåret vilket inte är bra eftersom forskare världen över finner tungt vägande bevis på samband mellan D-vitaminbrist och risk för allvarliga sjukdomar. När solens strålar under sommarhalvåret träffar huden omvandlas bildas D3-vitamin men solen är för svag från september till april för att kunna bilda D-vitamin. Forskarna tror dessutom att de många varningar för solens ljus är en av de orsaker som har lett till att vi upplever en märkbar ökning av D-vitaminbrist hos befolkningen. Applicering av solskyddsfaktor 8 reducerar exempelvis kroppens D-vitaminproduktion med 95 %. Ett sätt att inte bränna sig när man solar, förutom att sola med förnuft, är att se till att man har tillräckligt med antioxidanter i blodet och därmed även i hudcellerna. Tillskott av D3-vitamin rekommenderas till alla under vinterhalvåret. Uppenbarligen räcker inte den kosthållning vi har eftersom en majoritet av Svenskarna lider av D-vitaminbrist på vintern. Läs mer om tillskott av vitamin D3 här. Om man inte får upp sina D-vitaminnivåer trots att man tar tillskott av vitamin D3 kan man även behöva extra magnesium

Kosttillskott verkar vara viktigare än man kan tro

Vi tror att vi äter allsidigt men gör egentligen inte det, även om vi äter allsidigt finns det risk att vi inte får i oss tillräckligt med näringsämnen, våra jordar är utarmade, tarmobalanser är inte ovanligt och vi exponeras dessutom för betydligt mer gifter än någonsin förr. Dessutom är det rekommenderade dagliga intaget satt till “den mängd av ett givet näringsämne som en genomsnittlig, frisk, vuxen person behöver för att undvika bristsjukdomar.” Är det någon som tror att han eller hon kommer att få skörbjugg, alltså bristsjukdomen vid brist på på C-vitamin?

Idag handlar kosttillskott inte om att undvika bristsjukdomar utan om att optimera hälsan, bidra till tarmarnas hälsa, klara av den stress som livet innebär, optimera idrottsliga prestationer, se till graviditeten blir bra eller att ens ammande barn får tillräckligt med omega-3, reducera skador från cigaretter, bilavgaser och andra fria radikaler eller bara som en billig försäkring mot livsmedel med för låga nivåer av vitaminer och mineraler. Vi har mängder av solskenshistorier från personer som blivit hjälpta av våra kosttillskott och hälsoprotokoll.

Kontakta oss på info@greatlife.se om du vill ha ett sådant.

Vetenskapliga referenser och källor

Visa referenser

Brooke L. Summers, Allan M. Rofe, and Peter Coyle. Dietary Zinc Supplementation Throughout Pregnancy Protects Against Fetal Dysmorphology and Improves Postnatal Survival After Prenatal Ethanol Exposure in Mice. Alcoholism: Clinical and Experimental Research 2009 January

Hanson Institute/Institute of Medical and Veterinary Science (BLS, AMR, PC), Adelaide, SA, Australia.

Wolff Schlotz, Alexander Jones, David I.W. Phillips, Catharine R. Gale, Sian M. Robinson, and Keith M. Godfrey. Lower maternal folate status in early pregnancy is associated with childhood hyperactivity and peer problems in offspring. The Journal of Child Psychology and Psychiatry 2009 October

MRC Epidemiology Resource Centre, University of Southampton, UK.

References: Packer L, "Oxidants, antioxidant nutrients and the athlete," J Sports Sciences, 1997;15:353-63; Vasankari TJ, Kujala UM, Vasankari TM, et al., "Increased serum and low-density-lipoprotein antioxidant potential after antioxidant supplementation in endurance athletes," Am J Clin Nutr, 1997;65:1052-6.

The DIPART (vitamin D Individual Patient Analysis of Randomized Trials) Group Patient level pooled analysis of 68 500 patients from seven major vitamin D fracture trials in US and Europe BMJ 2010 January

Jane A. Cauley, DrPH; Andrea Z. LaCroix, PhD; LieLing Wu, MS; Mara Horwitz, MD; Michelle E. Danielson, PhD; Doug C. Bauer, MD; Jennifer S. Lee, MD; Rebecca D. Jackson, MD; John A. Robbins, MD; Chunyuan Wu, MS; Frank Z. Stanczyk, PhD; Meryl S. LeBoff, MD; J Serum 25-Hydroxyvitamin D Concentrations and Risk for Hip Fractures Annals of Internal Medicine 2008 August Volume 149 Issue 4 | Pages 242-250

From University of Pittsburgh, Pittsburgh, Pennsylvania; University of Washington, Seattle, Washington; University of California, San Francisco, and San Francisco Coordinating Center, California Pacific Medical Center Research Institute, San Francisco, Cal

Key TJ, Appleby PN, Rosell MS: “Health effects of vegetarian and vegan diets” Proceedings of the Nutrition Society, 2006, 65:35-41.

BD and Butler T: “Cyanocobalamin (vitamin B-12) status in Seventh-day Adventist ministers in Australia” in American Journal of Clinical Nutrition, September 1999, 70:576S-578S; and Krajcovicova-Kudlackova M, Blazicek P, Kopcova J, Bederova A and Babinska K: “Homocysteine Levels in Vegetarians versus Omnivores” in Annals of Nutrition & Metabolism, 2000, 44:135-138; and VeganHealth.org: B12 and Chronic Disease: Homocysteine.

Drover, James, Hoffman, Dennis, Castañeda, Yolanda, Morale, Sarah, Birch, Eileen. Three Randomized Controlled Trials of Early Long-Chain Polyunsaturated Fatty Acid Supplementation on Means-End Problem Solving in 9-Month-Olds . Child Development, 2009 September Volume 80, Number 5, pp. 1376-1384(9) Retina Foundation of the Southwest, Dallas and Memorial University.

Artemis P. Simopoulos, MD, Alexander Leaf, MD and Norman Salem, Jr, PhD Workshop on the Essentiality of and Recommended Dietary Intakes for Omega-6 and Omega-3 Fatty Acids Journal of the American College of Nutrition, Vol. 18, No. 5, 487-489 (1999). Published by the American College of Nutrition

G Schectman, J C Byrd and H W Gruchow The influence of smoking on vitamin C status in adults.American Journal of Public Health, Vol. 79, Issue 2 158-162, 1989, Division of General Internal Medicine, Medical College of Wisconsin, Milwaukee 53226.

William J. Blot, Jun-Yao Li, Philip R. Taylor, Wande Guo, Sanford Dawsey, Guo-Qing Wang, Chung S. Yang, Su-Fang Zheng, Mitchell Gail, Guang-Yi Li, Yu Yu, Buo-qi Liu, Joseph Tangrea, Yu-hai Sun, Fusheng Liu, Joseph F. Fraumeni, You-Hui Zhang Jr. and Bing Li Nutrition Intervention Trials in Linxian, China: Supplementation With Specific Vitamin/Mineral Combinations, Cancer Incidence, and Disease-Specific Mortality in the General Population. National Cancer Institute Bethesda, Md. Cancer Institute, Chinese Academy of Medical Science Beijing, People's Republic of China. Rutgers University Piscataway, N.J.

S. Verma, B. Kirkwood, S. Brown and M. H. Giaffer. Digestive and Liver DiseaseVolume 32, Issue 9, December 2000, Pages 769-774 Oral nutritional supplementation is effective in the maintenance of remission in Crohn's disease. Department of Gastroenterology, Hull Royal Infirmary, Hull, UK

Macfarlane, GT, Cummings, JH. Probiotics, infection and immunity. Curr Opin Infect Dis 2002; 15:501.

Bohm, SK, Kruis, W. Probiotics: do they help to control intestinal inflammation?. Ann N Y Acad Sci 2006; 1072:339.

Mach, T. Clinical usefulness of probiotics in inflammatory bowel diseases. J Physiol Pharmacol 2006; 57 Suppl 9:23.

Ewaschuk, JB, Tejpar, QZ, Soo, I, et al. The role of antibiotic and probiotic therapies in current and future management of inflammatory bowel disease. Curr Gastroenterol Rep 2006; 8:486.

Hart, AL, Stagg, AJ, Kamm, MA. Use of probiotics in the treatment of inflammatory bowel disease. J Clin Gastroenterol 2003; 36:111.

Famularo, G, Mosca, L, Minisola, G, et al. Probiotic lactobacilli: a new perspective for the treatment of inflammatory bowel disease. Curr Pharm Des 2003; 9:1973.

Sartor, RB. Therapeutic manipulation of the enteric microflora in inflammatory bowel diseases: Antibiotics, probiotics and prebiotics. Gastroenterology 2004; 126:1620.

Fedorak, RN, Dieleman, LA. Probiotics in the treatment of human inflammatory bowel diseases: update 2008. J Clin Gastroenterol 2008; 42 Suppl 2:S97.

Isaacs, K, Herfarth, H. Role of probiotic therapy in IBD. Inflamm Bowel Dis 2008; 14:1597.

Seksik, P, Dray, X, Sokol, H, Marteau, P. Is there any place for alimentary probiotics, prebiotics or synbiotics, for patients with inflammatory bowel disease?. Mol Nutr Food Res 2008; 52:906.

Textbearbetning om Bruce Ames: Helene Sandström, Näringsmedicinsk tidskrift.

Öckerman P.A. Den nya medicinen, 2 uppl. 2008. ISBN:91-970087-6-1