Kaliumbrist: symtom och orsaker

Lästid: 7–8 min
Kaliumbrist: symtom och orsaker

Kaliumbrist (hypokalemi) innebär att man har för lite kalium i blodet. Det märks som trötthet, muskelsvaghet, kramper och rubbad hjärtrytm. Många tror att det beror på att man äter för lite bananer, men bristen beror nästan alltid på vätskedrivande läkemedel eller förluster via diarré och kräkningar. Konstaterad kaliumbrist är alltså en fråga för vården.

Det här ska du komma ihåg

  • Kaliumbrist märks främst som trötthet, muskelsvaghet, kramper, ryckningar och störningar i hjärtrytmen, men lindrig brist ger ofta inga symtom alls.
  • Bristen beror nästan alltid på vätskedrivande läkemedel, diarré, kräkningar, lakrits eller magnesiumbrist och sällan på att man äter för lite kalium.
  • Kaliumbrist upptäcks bara med blodprov. Svår brist med hjärtklappning eller kraftig muskelsvaghet är ett fall för akutsjukvården.
  • Vuxna behöver 3,5 gram kalium per dag enligt Livsmedelsverket (NNR 2023). Tillskott är ett komplement till maten och aldrig en behandling av konstaterad brist.

Vad är kalium?

Kalium är ett mineral och en elektrolyt som är nödvändig för kroppens normala funktion. Kalium bidrar till normal muskelfunktion och till nervsystemets normala funktion. Kroppens elektrolyter, det vill säga mineraler som bär en elektrisk laddning i kroppsvätskorna, är bland annat kalium, natrium, magnesium och kalcium. Kalium finns främst inne i cellerna, medan natrium till största delen finns utanför dem.

Kaliumbrist

Kaliumbrist kan uppstå vid långvarig diarré, kräkningar, kraftig svettning, nedsatt kaliumintag och användning av vätskedrivande läkemedel. Bristen kan ge upphov till trötthet, muskelsvaghet och störningar i hjärtrytmen.

Varför får man kaliumbrist?

Man får kaliumbrist nästan alltid av läkemedel eller av förluster via mag-tarmkanalen och sällan av att man äter för lite kalium. Njurarna är nämligen oerhört effektiva på att spara kalium när intaget är lågt. Hos en frisk person som äter normalt uppstår kaliumbrist därför i princip aldrig enbart på grund av kosten.

De två helt dominerande orsakerna är vätskedrivande läkemedel (diuretika) och förluster av vätska och salter vid diarré eller kräkningar. Enligt 1177 för vårdpersonal (2024) har mellan 10 och 42 procent av de patienter som behandlas med diuretika hypokalemi. Det är alltså en vanlig biverkning och inget sällsynt fynd. Bland inneliggande sjukhuspatienter har över 20 procent hypokalemi enligt samma kunskapsstöd.

Det finns också andra orsaker:

  • Lakrits. Äkta lakritsrot innehåller glycyrrhizinsyra, som gör att njuren håller kvar natrium och gör sig av med kalium. Den som äter mycket lakrits kan därför få både lågt kalium och högt blodtryck.
  • Laxermedel. Långvarigt bruk av laxermedel ger förluster av kalium via tarmen.
  • Svält och ätstörningar. Undernäring och upprepade kräkningar hänger samman med uttalad kaliumbrist.
  • Läkemedel som flyttar kalium in i cellerna. Exempelvis insulin och vissa astmaläkemedel kan sänka kaliumvärdet i blodet utan att kroppen egentligen har förlorat kalium.
  • Magnesiumbrist. Lågt magnesium gör att njurarna läcker kalium, och det beskriver vi längre ner.

Står du på vätskedrivande läkemedel och känner igen symtomen nedan, ta genast hand om det och kontakta din vårdcentral.

Symtom på kaliumbrist

De vanligaste symtomen på kaliumbrist är muskelsvaghet och trötthet, men även rubbningar av hjärtrytmen kan uppstå. Lindrig brist på kalium ger dock ofta inga tydliga symtom. Kalium behövs nämligen för att nerverna ska kunna skicka signaler och för att musklerna ska kunna dra ihop sig. Har man för lite kalium blir musklerna svaga, och man blir inte pigg hur mycket man än vilar. Här är de vanligaste symtomen i en lista:

  • Muskelsvaghet och trötthet: Minskad muskelstyrka och trötthet kan vara tidiga tecken på brist.
  • Muskelkramper: Ofrivilliga muskelsammandragningar och kramper, exempelvis i vaderna.
  • Ryckningar runt ögonen: Ofrivilliga ryckningar i ögonlocket kan höra ihop med samma påverkan på nerver och muskler som ger kramper.
  • Hjärtproblem: Oregelbunden hjärtrytm och hjärtklappning.
  • Högt blodtryck: Lågt kalium och högt blodtryck förekommer ofta tillsammans, exempelvis hos den som äter mycket lakrits.
  • Förstoppning: Kalium är viktigt för normal tarmfunktion.

Hur mäts kaliumbrist med B-kalium?

Kaliumbrist mäts med ett vanligt blodprov där kaliumhalten anges i mmol/L. Man kan inte själv känna sig fram till sitt värde. På provsvaret står det oftast P-kalium (kalium i plasma) eller S-kalium (kalium i serum), medan B-kalium betyder kalium i blod, exempelvis vid en blodgasanalys. Hypokalemi, det vill säga kaliumbrist, definieras som ett värde under 3,5 mmol/L enligt Region Jönköpings län (2024).

Kaliumbrist kan vara svår att upptäcka utan laboratorietest. Om du upplever symtomen ovan eller har riskfaktorer som kan leda till brist bör du kontakta en läkare för att få en korrekt diagnos.

Blodprovet är dock ett indirekt mått. Nästan allt kalium i kroppen finns nämligen inne i cellerna, och det man mäter i blodet är alltså bara en bråkdel.

Region Jönköpings län (2024) delar in kaliumbrist i tre nivåer:

SvårighetsgradKalium i blodetTypiska symtomVart du vänder dig
Lindrig3,1–3,4 mmol/LOfta inga symtom, ibland trötthet och förstoppningVårdcentralen
Måttlig2,6–3,0 mmol/LMuskelsvaghet, muskelvärk, illamående och ökad risk för rubbad hjärtrytmVårdcentralen eller sjukhus
Svår≤ 2,5 mmol/LUttalad muskelsvaghet, förlamning och livshotande störningar av hjärtrytmenAkutsjukvården

Kaliumbrist är farligt när bristen är måttlig eller svår. Risken för livshotande störningar av hjärtrytmen ökar ju lägre värdet blir, och musklerna kan bli så svaga att det blir svårt att andas. Det är oerhört farligt att gå hemma med en svår kaliumbrist. Sök akut vård om du har eller misstänker kaliumbrist och samtidigt får:

  • kraftig hjärtklappning eller oregelbunden puls
  • bröstsmärta
  • svimningskänsla
  • kraftig muskelsvaghet eller svårt att andas

Magnesiumets roll för kaliumbalansen

Magnesium avgör om kroppen kan hålla kvar det kalium man får i sig. I njurarnas samlingsrör styrs utsöndringen av kalium till urinen av så kallade ROMK-kanaler. Magnesium blockerar kanalerna från cellens insida, så att kalium inte läcker ut i onödan. Har man för lite magnesium i cellerna står kanalerna öppna, och kaliumet följer med urinen ut. Magnesium behövs dessutom för natrium-kaliumpumpen, det vill säga den pump i cellväggen som för in kalium i cellerna.

Det innebär att man kan få i sig kalium utan att värdet går upp. Det kalium man tillför tas nämligen varken upp ordentligt av musklerna eller hålls kvar av njurarna, utan försvinner med urinen. Det som saknas är i de fallen egentligen magnesium och inte bara kalium.

Brist på de två mineralerna går dessutom ofta hand i hand. Vätskedrivande läkemedel, långvarig diarré och hög alkoholkonsumtion hänger samman med förluster av både kalium och magnesium. Ett vanligt blodprov för magnesium säger tyvärr ganska lite, eftersom bara en liten del av kroppens magnesium finns i blodet. Man kan alltså ha ett normalt magnesiumvärde på provsvaret men samtidigt brist i cellerna. Typiska tecken på magnesiumbrist är kramper, ryckningar och trötthet. Det är samma symtom som vid kaliumbrist, och därför är det svårt att veta vilket mineral som fattas. Har du en konstaterad kaliumbrist, be din läkare att även titta på magnesiumet.

Vilken form av magnesium man får i sig spelar stor roll. Biotillgänglighet avser den andel av ett näringsämne som tas upp i blodomloppet och används av kroppen, och den skiljer sig mycket mellan olika magnesiumformer. Magnesiumoxid tas upp oerhört dåligt, även om det är ofarligt i sig.

Vad ska man äta om man har kaliumbrist?

Man ska äta kaliumrik mat varje dag, men maten räcker inte för att ta igen en uppmätt kaliumbrist. För att få i dig mer kalium bör du välja livsmedel som är rika på kalium. Exempelvis avokado, potatis, sötpotatis, gröna bladgrönsaker, vattenmelon, fisk, bananer, apelsiner, tomater, grapefrukt och aprikoser är bra källor.

Många tror dock att man kan äta bort en kaliumbrist med bananer, men det stämmer inte. En uppmätt brist motsvarar nämligen ett stort underskott i cellerna, och förlusterna fortsätter så länge orsaken finns kvar. Maten håller nivåerna uppe hos den som är frisk men är ingen behandling. Vid en konstaterad brist är det vården som ska ta hand om det.

När ska man ta kaliumtillskott?

Kaliumtillskott passar som komplement till kosten när man förlorar extra kalium via svett, exempelvis vid hård träning, långa pass i värme eller bastubad. Det är dock vården som ska ta reda på orsaken vid brist på kalium, och ett tillskott ersätter inte den utredningen.

Vårt Kaliumcitrat ger 540 mg kalium från kaliumcitrat per dagsdos (2 kapslar). Electrolytes Plus ger 300 mg kalium och 100 mg magnesium per portion. Därför passar det dig som svettas mycket och vill få i dig båda mineralerna på en gång.

Har du en njursjukdom, eller tar du blodtryckssänkande eller vätskedrivande läkemedel, ska du prata med din läkare innan du börjar med kaliumtillskott. Vid nedsatt njurfunktion kan njurarna nämligen inte göra sig av med överskottet av kalium, och då kan värdet bli för högt (hyperkalemi). Vissa blodtrycksläkemedel och så kallade kaliumsparande diuretika höjer dessutom kaliumvärdet i sig.

Vad är kalium bra för?

Kalium har flera viktiga funktioner i kroppen, bland annat:

  • Kalium bidrar till att bibehålla normalt blodtryck.
  • Kalium bidrar till normal muskelfunktion.
  • Kalium påverkar nervsignalering och neuromuskulär funktion. Kalium bidrar till nervsystemets normala funktion.

Hur mycket kalium behöver man per dag?

Vuxna behöver 3,5 gram (3 500 mg) kalium per dag enligt Livsmedelsverket och de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023). Det gäller kvinnor från 18 år och män från 25 år. För män i åldern 18–24 år är värdet 3,4 gram per dag. Hur mycket kalium man behöver varierar beroende på ålder och kön. Värdet är ett så kallat tillräckligt intag (Adequate Intake, AI), det vill säga den mängd som bedöms räcka för friska personer. Livsmedelsverket anger egna värden för barn, gravida och ammande.

Kan man överdosera kalium?

Kalium går att överdosera, även om det är sällsynt. UL-värdet (Upper Level eller Tolerable Upper Intake Level) är en term som används inom näringsvetenskap för att ange den högsta dagliga mängd av ett näringsämne som man kan få i sig utan att riskera negativa hälsoeffekter. UL-värdet fastställs av expertpaneler som utvärderar den tillgängliga vetenskapliga forskningen om näringsämnen och deras potentiella risker. De tar hänsyn till alla kända källor för näringsämnet, inklusive kost, kosttillskott och i vissa fall berikade livsmedel. Hos den som har friska njurar gör njurarna sig av med överskottet. Vid nedsatt njurfunktion eller med vissa blodtrycksläkemedel kan kaliumvärdet däremot bli för högt (hyperkalemi).

Vanliga frågor om kaliumbrist

Är det farligt att ha lågt kaliumvärde?

Ett lågt kaliumvärde är farligt vid måttlig eller svår brist, som tabellen ovan visar. En lindrig brist ger ofta svaga eller inga symtom men ska ändå utredas av vården. Får du hjärtklappning, bröstsmärta eller kraftig muskelsvaghet ska du söka akut vård.

Kan kaliumbrist påverka ögonen?

Ryckningar i ögonlocket kan höra ihop med kaliumbrist, som vi beskrev bland symtomen ovan. Ögonryckningar har dock många orsaker, och ensamma säger de lite om kaliumvärdet.

Hur behandlas kaliumbrist?

Kaliumbrist behandlas av vården, som först letar efter orsaken, exempelvis ett vätskedrivande läkemedel eller en pågående diarré. Behandlingen bestäms utifrån hur lågt värdet är och om hjärtat påverkas, och svår brist behandlas på sjukhus. Kost och kosttillskott hjälper dig att få i dig tillräckligt med kalium i vardagen men ersätter inte vårdens behandling.

Kan alkohol ge kaliumbrist?

Hög alkoholkonsumtion hänger samman med kaliumbrist. Alkohol kan ge kräkningar och diarré, och mycket alkohol hänger dessutom samman med magnesiumbrist, som i sin tur gör att njurarna läcker kalium.

Kan man få kaliumbrist av en ätstörning?

Ätstörningar med framkallade kräkningar, missbruk av laxermedel eller svält hänger samman med kaliumbrist, och bristen kan bli allvarlig. Den som har en ätstörning behöver hjälp från vården och ska inte försöka hantera bristen själv med tillskott.

Kostnadsfria kostråd om kalium

Kontakta vår kundtjänst för att få kostnadsfria kostråd om hur du får i dig tillräckligt med kalium och magnesium, men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll. Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård.

Källor & referenser

Livsmedelsverket: Kalium, Nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023).

Region Jönköpings län, Folkhälsa och sjukvård: Hypokalemi (2024).

1177 för vårdpersonal: Hypokalemi (2024).

Författare & granskare