Kontakta vår kundtjänst på info@greatlife.se för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa vid olika besvär relaterat till stress. Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Våra protokoll riktar sig endast till vuxna. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.
Binjurarnas funktion
Binjurarna har flera viktiga funktioner. De sätter bland annat igång din kropp från sömn till aktivitet på morgonen och de hjälper till att hantera den stress som dina vardagliga aktiviteter ger upphov till. Binjurarna reglerar även andra viktiga funktioner som exempelvis blodtrycket samt natrium- och glukosnivåerna i kroppen. Kortisol är det huvudsakliga hormon som utsöndras av binjurebarken. Däremot utsöndrar binjuremärgen primärt hormonet adrenalin. Adrenalin är ansvarigt för känslor som bland annat omfattar kamp, flykt, rädsla och oro.
Utmattade binjurar och binjureutmattning
När man talar om så kallade utmattade binjurar eller binjureutmattning (adrenal fatigue) syftar man på binjurebarken och binjurebarkens kortisolproduktion, inte på binjuremärgen. Det finns dock ingen vetenskaplig grund som stöder teorin om utmattade binjurar, det vill säga att man på grund av kronisk stress får en nedsatt binjurefunktion. Det finns däremot sjukdomar, exempelvis Addisons sjukdom (binjureinsufficiens) som innebär att binjurarna inte producerar tillräckligt med hormoner på grund av en autoimmun reaktion. Sjukdomen kräver sjukvård och ska inte förknippas med så kallad binjureutmattning. En annan sjukdom är Cushings syndrom (hyperkortisolism) som innebär att binjurarna producerar för mycket kortisol. Det kan leda till så kallat månansikte, fetma kring buken, känslighet för infektioner i huden och även ansamling av fett på nackens nedre del. Även Cushings syndrom ska behandlas av sjukvården.
Kortisolutsöndring / kortisolinsöndring
Kortisol frigörs naturligt under en 24-timmarscykel med högsta nivån på morgonen. Från den tidpunkten och framåt utsöndras mindre och mindre kortisol från binjurebarken med lägsta nivå cirka klockan 00:00 på natten. För höga kortisolnivåer på natten är inte bra eftersom du dels riskerar att vakna och dels riskerar att nedreglera immunförsvaret på grund av det höga kortisolet. När du sover arbetar immunförsvaret och de lägre kortisolnivåerna under natten är bra eftersom för höga kortisolnivåer nedreglerar det sömnrelaterade immunförsvaret. De ökade kortisolnivåerna på morgonen innebär att du blir pigg men även att det sömnrelaterade immunförsvaret minskar i aktivitet.
Svårt att vakna utan alarm?
Om du har svårt att vakna på morgonen beror det normalt på dålig sömn men en hypotes är även att för mycket gifter som innebär att det sömnrelaterade immunförsvaret får jobba på högvarv samt låg binjurefunktion kan bidra till att du har svårt att vakna på morgonen. Binjurarna ser som sagt till att du vaknar ordentligt på morgonen och att du därefter orkar ta dig igenom dagen. Om den naturliga kortisolklockan är rubbad kan det innebära att det blir näst intill omöjligt att vakna utan alarm. Ett bra sätt att reglera dygnsrytmen rent generellt är att ta morgonpromenader så att näthinnan träffas av morgonljuset och att på kvällen bära glasögon som blockerar blått för att inte störa melatoninproduktionen.
Kaffe används ofta för att vakna till liv på morgonen men stora mängder kaffe kan belasta binjurarna och med tiden riskerar man att bli beroende av kaffe för att vakna till liv på morgonen. Det sker inte sällan tillsammans konsumtion av snabba kolhydrater. En del måste ha både kaffe och kolhydrater på morgonen för att över huvud taget orka med dagen. Det kan i sin tur leda till sämre sömn och risken att en ond cirkel har skapats.
Protein till frukost
Binjurarna behöver, precis som alla organ, rätt näringsämnen för att fungera bra. Om du kämpar med energinivåerna på förmiddagen är det sämsta alternativet en kolhydratrik frukost, speciellt en frukost bestående av snabba kolhydrater. Det är bättre att starta dagen med protein. Man håller sig mätt längre men framförallt blir blodsockernivåerna bättre om man äter en proteinrik frukost istället för en kolhydratrik frukost. Kolhydratrika frukostar riskerar faktiskt att leda till att blodsockernivån sjunker under normalnivån efter ett tag. Låga blodsockernivåer leder ofta till att man äter ännu mer söta livsmedel eller dricker kaffe för att orka med dagen, vilket bidrar till den onda cirkeln. Om man äter frukost bör den alltså bestå av framförallt protein. För den som endast äter vegetarisk kost finns det biotillgängliga vegan-proteinpulver som man kan starta dagen med. Binjurarna kommunicerar med levern för att erhålla konstant energi.
Stress, kortisol och “utbränd”
När du befinner dig i en situation som du upplever stressande, oavsett om stressen beror på emotionell stress eller stress som beror på skador, stark kyla, hård träning eller sjukdom, skickar dina binjurar en signal i form av kortisol och adrenalin till levern om att frigöra mer energi (kalorier) för omedelbar användning. Levern bildar glukos i en process som heter glukoneogenes eftersom kroppen behöver energi för att hantera stressen. Om man exempelvis måste fly från ett lejon kräver det mycket omedelbar energi och då är det bra att ha extra glukos i blodet. Om stressen däremot är emotionell och man sitter still kommer den ökade blodglukosen inte att förbrukas vilket inte är hälsosamt om det sker ofta över tid.
Stress ger även upphov till inflammationer i kroppen och binjurarna frigör då kortisol som har en antiinflammatorisk verkan. Den här kortisolutsöndringen skiljer sig från den normala 24-timmarskortisolcykeln. Vid stress frigörs alltså extra mycket kortisol för att skydda kroppen. Om binjurarna fungerar som de ska återvänder kortisolnivåerna till normala värden efter kort tid. Om stressen däremot är mer eller mindre konstant kommer binjurarna producera för mycket kortisol kontinuerligt vilket med tiden mattar ut dem enligt hypotesen om binjureutmattning. Då uppstår ofta de första tecknen på för mycket stress: man upplever djup trötthet, blir lättirriterad, har mycket låg energi på morgonen men även låg energi under dagen, man kan ha kraftiga humörsvängningar, uppleva smärta i muskler och leder och få nedsatt immunförsvar. Även allergier verkar kunna förvärras vid för mycket stress. Efter ett tag, när man inte orkar göra någonting och känner sig trött hur mycket man än sover, säger man att man blivit “utbränd”.
Binjurar och sköldkörtel
Dina binjurar och din sköldkörtel fungerar tillsammans. Besvär med binjurar och din sköldkörtel har flera gemensamma symptom även om det givetvis finns skillnader: Problem med energi på morgonen, låg tolerans mot stress och nedsatt aerobisk kapacitet kan ha med binjurar att göra medan trötthet på eftermiddagen, upplevelsen att vara kall och frysa samt känna mental trötthet kan ha med sköldkörteln att göra.
Sköldkörteln reglerar bland annat ämnesomsättningen i kroppen vilken bestämmer kroppens energinivåer. Om dessa blir för låga upplever kroppen det som en stressituation vilket automatiskt belastar binjurarna och extra kortisol frigörs. Utmattade binjurar kommer att öka inflammationer i kroppen även från normala aktiviteter vilket leder till att sköldkörteln går på sparlåga för att reducera antalet inflammationer och med tiden finns risk för underfunktion i sköldkörteln. Konstant stress påverkar därför både binjurarna och sköldkörteln. Läs artikel om sköldkörteln och vad man bör tänka på för hjälpa sköldkörteln här.
Stress och sexlust
Både binjurarna och sköldkörteln påverkar könshormonerna. God funktion i båda systemen innebär för kvinnor större sannolikhet att menstruationen är mer eller mindre smärtfri och regelbunden och för både män och kvinnor att sexlusten är normal. Minskad sexlust eller frånvaro av sexlust kan vara ett tecken på att binjurarna är utmattade enligt hypotesen om binjureutmattning. Kroppen nedprioriterar helt enkelt fortplantning vid akut och kronisk stress.
Binjurarna, andra endokrina körtlar och depression
Binjurarna är även tätt sammankopplade med andra endokrina körtlar som exempelvis Hypotalamus-Hypofys-Binjure-axeln (HPA). Om man känner att man inte har kontroll över livet kan det det eventuellt kopplas till HPA-axeln där binjurarna har en viktig del i HPA-axeln. Binjurarna är viktiga för att kunna hantera vilken förändring som helst i livet och om de inte fungerar som de ska blir det svårt att hantera stress och känna att man orkar med förändringar. Forskning visar även att binjurarna förstoras vid depressioner. Ännu vet man inte varför men det finns en klar och signifikant korrelation. I den populärvetenskapliga tidskriften Psychiatric Times skriver psykiatrikerna Paul Mackin och Allan H. Young att det finns robusta bevis som visar på abnormiteter i HPA-axeln när det gäller sjukdomar som har med humöret att göra och att personer som lider av depression har onormala kortisolnivåer.
Vad kan man göra?
Om man lider av depression bör man först och främst kontakta sjukvården. Om man känner sig stressad kan man stötta binjurefunktionen genom bra livsstil, minska stressen och ge kroppen bra näring. Man bör inte själva experimentera med tillskott av olika körtlar från djur. Vi säljer inga körtelprodukter från djur. De kan nämligen resultera i oförutsägbara negativa beteenden eftersom receptorerna för hormonerna kanske inte fungerar som de ska. Dessutom kan exempelvis binjurehormon tagna från djur skapa autoimmuna reaktioner hos en person som redan har en pågående inflammationsprocess på grund av nedsatt binjurefunktion vilket inte är bra.
Har man symtom på stress, utmattning och “utbrändhet” ska man först och främst uppsöka sjukvården som sagt. När det gäller egenvårdsprotokoll för att stötta binjurarna men även för att stötta sköldkörteln, som också påverkas negativt av stress, har flera vittnat om att Adrenal Response och Adrenal Strength har fungerat bra. Båda innehåller bland annat ashwagandha som bidrar till fysisk och mental hälsa vid svaghet, utmattning, trötthet och minskad koncentration. Ashwagandha har adaptogena egenskaper och bidrar till kroppens förmåga att hantera stress. Thyroid Strength är speciellt framtaget för att bidra till normal produktion av sköldkörtelhormoner och till normal sköldkörtelfunktion samt till till normal energiomsättning.
Protein är, som sagt, viktigt för binjurarnas funktion och det erhåller man bäst från ekologiskt gräsuppfött kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur eller musslor men för den som inte äter animalier finns det bra vegetabiliska proteiner som är lättsmälta och har hög biotillgänglihet. Binjurarna behöver även natrium som finns i salt för att fungera normalt och total saltrestriktion rekommenderas inte.
Ett bra multivitamin- och mineraltillskott är en billig garanti för att man dagligen får i sig flera viktiga näringsämnen som behövs, inte bara för att binjurarna ska få den näring de behöver utan även, för att hela kroppen ska fungera väl.
Dessutom är det bra att ägna sig åt fysisk aktivitet. Det viktiga är att träningen sker regelbundet, flera gånger i veckan och inte med för hård belastning till en början. Fysisk aktivitet reducerar stress, stärker kroppen och är bra för binjurarna.
Läs gärna vår artikel om sköldkörteln.
Författare
Referenser
Nussey S, Whitehead S. Endocrinology: An Integrated Approach. Oxford: BIOS Scientific Publishers; 2001. Chapter 4, The adrenal gland.
Boggero IA, Hostinar CE, Haak EA, Murphy MLM, Segerstrom SC. Psychosocial functioning and the cortisol awakening response: Meta-analysis, P-curve analysis, and evaluation of the evidential value in existing studies. Biol Psychol. 2017 Oct;129:207-230.
De Silva DC1, Wijesiriwardene B. Ceylon Med J. 2007 Sep;52(3):95-100. The adrenal glands and their functions.
Mello AF, Mello MF, Carpenter LL, Price LH.Braz. Update on stress and depression: the role of the hypothalamic-pituitary-adrenal (HPA) axis. J Psychiatry. 2003 Oct;25(4):231-8. Epub 2004 Jan 15.
Head KA, Kelly GS. Nutrients and botanicals for treatment of stress: adrenal fatigue, neurotransmitter imbalance, anxiety, and restless sleep. Altern Med Rev. 2009 Jun;14(2):114-40.
Rico-Rosillo MG, Vega-Robledo GB. Sleep and immune system. Rev Alerg Mex. 2018 Apr-Jun;65(2):160-170.
Law R, Clow A. Stress, the cortisol awakening response and cognitive function. Int Rev Neurobiol. 2020;150:187-217.
Ryu KY, Roh The Effects of High Peripubertal Caffeine Exposure on the Adrenal Gland in Immature Male and Female Rats. J. Nutrients. 2019 Apr 26;11(5). pii: E951.
Prajapati SK, Dangi DS, Krishnamurthy S. Repeated caffeine administration aggravates post-traumatic stress disorder-like symptoms in rats. Physiol Behav. 2019 Nov 1;211:112666.
Meng H, Matthan NR, Ausman LM, Lichtenstein AH. Effect of prior meal macronutrient composition on postprandial glycemic responses and glycemic index and glycemic load value determinations. Am J Clin Nutr. 2017;106:1246–56.
Leidy HJ, Ortinau LC, Douglas SM, Hoertel HA. Beneficial effects of a higher-protein breakfast on the appetitive, hormonal, and neural signals controlling energy intake regulation in overweight/obese, “breakfast-skipping,” late-adolescent girls. Am J Clin Nutr. 2013;97:677–88.
Zorn JV, Schür RR, Boks MP, Kahn RS, Joëls M, Vinkers CH. Cortisol stress reactivity across psychiatric disorders: A systematic review and meta-analysis.
Psychoneuroendocrinology. 2017 Mar;77:25-36.
Sun Q, Liu A, Ma Y, Wang A, Guo X, Teng W, Jiang Y. Effects of forced swimming stress on thyroid function, pituitary thyroid-stimulating hormone and hypothalamus thyrotropin releasing hormone expression in adrenalectomy Wistar rats. Exp Ther Med. 2016 Nov;12(5):3167-3174.
Berger I, Werdermann M, Bornstein SR, Steenblock C. The adrenal gland in stress - Adaptation on a cellular level. J Steroid Biochem Mol Biol. 2019 Jun;190:198-206.
Kessing LV, Willer IS, Knorr U. Volume of the adrenal and pituitary glands in depression. Psychoneuroendocrinology. 2011 Jan;36(1):19-27.
Garrahy A, Thompson CJ. Hyponatremia and Glucocorticoid Deficiency. Front Horm Res. 2019;52:80-92.
Paul Mackin, Allan H. Young. The Role of Cortisol and Depression: Exploring New Opportunities for Treatments. Psychiatric Times. May 1, 2004. Volume 21. Issue 6.
Verbalis JG, Goldsmith SR, Greenberg A, Korzelius C, Schrier RW, Sterns RH, Thompson CJ. Diagnosis, evaluation, and treatment of hyponatremia: expert panel recommendations. Am J Med. 2013 Oct;126(10 Suppl 1):S1-42.
Katayama K, Tokuda Y. Mineralocorticoid responsive hyponatremia of the elderly: A systematic review. Medicine (Baltimore). 2017 Jul;96(27):e7154.