Kontakta vår kundtjänst på [email protected] för att få kostnadsfria kostråd men även andra kostnadsfria egenvårdsråd och hälsoprotokoll som du kan följa vid olika besvär relaterat till stress. Våra egenvårdsprotokoll ska inte användas för att ställa diagnos, behandla eller bota sjukdomar. Våra egenvårdsprotokoll är råd och tips för egenvård som inte ersätter konventionell sjukvård. Våra protokoll riktar sig endast till vuxna. Kosttillskott bör ej användas som ersättning till varierad kost. Det är viktigt med en mångsidig och balanserad kost och hälsosam livsstil.
Binjurarnas funktion
Binjurarna har flera viktiga funktioner. De sätter bland annat igång din kropp från sömn till aktivitet på morgonen och de hjälper till att hantera den stress som dina vardagliga aktiviteter ger upphov till. Binjurarna reglerar även andra viktiga funktioner som exempelvis blodtrycket samt natrium- och glukosnivåerna i kroppen. Kortisol är det huvudsakliga hormon som utsöndras av binjurebarken. Däremot utsöndrar binjuremärgen primärt hormonet adrenalin. Adrenalin är ansvarigt för känslor som bland annat omfattar kamp, flykt, rädsla och oro.
Utmattade binjurar och binjureutmattning
När man talar om så kallade utmattade binjurar eller binjureutmattning (adrenal fatigue) syftar man på binjurebarken och binjurebarkens kortisolproduktion, inte på binjuremärgen. Det finns dock ingen vetenskaplig grund som stöder teorin om utmattade binjurar, det vill säga att man på grund av kronisk stress får en nedsatt binjurefunktion.
Kortisolutsöndring / kortisolinsöndring
Kortisol frigörs naturligt under en 24-timmarscykel med högsta nivån på morgonen. Från den tidpunkten och framåt utsöndras mindre och mindre kortisol från binjurebarken med lägsta nivå cirka klockan 00:00 på natten. För höga kortisolnivåer på natten är inte bra eftersom du dels riskerar att vakna och dels riskerar att nedreglera immunförsvaret på grund av det höga kortisolet. När du sover arbetar immunförsvaret och de lägre kortisolnivåerna under natten är bra eftersom för höga kortisolnivåer nedreglerar det sömnrelaterade immunförsvaret. De ökade kortisolnivåerna på morgonen innebär att du blir pigg men även att det sömnrelaterade immunförsvaret minskar i aktivitet.
Svårt att vakna utan alarm?
Om du har svårt att vakna på morgonen beror det normalt på dålig sömn men en hypotes är även att för mycket gifter som innebär att det sömnrelaterade immunförsvaret får jobba på högvarv samt låg binjurefunktion kan bidra till att du har svårt att vakna på morgonen. Binjurarna ser som sagt till att du vaknar ordentligt på morgonen och att du därefter orkar ta dig igenom dagen. Om den naturliga kortisolklockan är rubbad kan det innebära att det blir näst intill omöjligt att vakna utan alarm. Ett bra sätt att reglera dygnsrytmen rent generellt är att ta morgonpromenader så att näthinnan träffas av morgonljuset och att på kvällen bära glasögon som blockerar blått för att inte störa melatoninproduktionen.
Protein till frukost
Binjurarna behöver, precis som alla organ, rätt näringsämnen för att fungera bra. Om du kämpar med energinivåerna på förmiddagen är det sämsta alternativet en frukost bestående av snabba kolhydrater. Det är bättre att starta dagen med protein. Man håller sig mätt längre men framförallt blir blodsockernivåerna bättre om man äter en proteinrik frukost istället för en frukost rik på snabba kolhydrater. Kolhydratrika frukostar riskerar faktiskt att leda till att blodsockernivån sjunker under normalnivån efter ett tag. Låga blodsockernivåer leder ofta till att man äter ännu mer söta livsmedel eller dricker kaffe för att orka med dagen, vilket bidrar till den onda cirkeln. Om man äter frukost bör den alltså bestå av framförallt protein. För den som endast äter vegetarisk kost finns det biotillgängliga vegan-proteinpulver som man kan starta dagen med. Binjurarna kommunicerar med levern för att erhålla konstant energi.
Stress, kortisol och “utbränd”
När du befinner dig i en situation som du upplever stressande, oavsett om stressen beror på emotionell stress eller stress som beror på skador, stark kyla, hård träning eller sjukdom, skickar dina binjurar en signal i form av kortisol och adrenalin till levern om att frigöra mer energi (kalorier) för omedelbar användning. Levern bildar glukos i en process som heter glukoneogenes eftersom kroppen behöver energi för att hantera stressen. Om man exempelvis måste fly från ett lejon kräver det mycket omedelbar energi och då är det bra att ha extra glukos i blodet. Om stressen däremot är emotionell och man sitter still kommer den ökade blodglukosen inte att förbrukas vilket inte är hälsosamt om det sker ofta över tid.
Stress ger även upphov till inflammationer i kroppen och binjurarna frigör då kortisol som har en antiinflammatorisk verkan. Den här kortisolutsöndringen skiljer sig från den normala 24-timmarskortisolcykeln. Vid stress frigörs alltså extra mycket kortisol för att skydda kroppen. Om binjurarna fungerar som de ska återvänder kortisolnivåerna till normala värden efter kort tid. Om stressen däremot är mer eller mindre konstant kommer binjurarna producera för mycket kortisol kontinuerligt vilket med tiden mattar ut dem enligt hypotesen om binjureutmattning. Då uppstår ofta de första tecknen på för mycket stress: man upplever djup trötthet, blir lättirriterad, har mycket låg energi på morgonen men även låg energi under dagen, man kan ha kraftiga humörsvängningar, uppleva smärta i muskler och leder och få nedsatt immunförsvar. Efter ett tag, när man inte orkar göra någonting och känner sig trött hur mycket man än sover, säger man att man blivit “utbränd”.
Binjurar och sköldkörtel
Dina binjurar och din sköldkörtel fungerar tillsammans. Besvär med binjurar och din sköldkörtel har flera gemensamma symptom även om det givetvis finns skillnader: Problem med energi på morgonen, låg tolerans mot stress och nedsatt aerobisk kapacitet kan ha med binjurar att göra medan trötthet på eftermiddagen, upplevelsen att vara kall och frysa samt känna mental trötthet kan ha med sköldkörteln att göra.
Sköldkörteln reglerar bland annat ämnesomsättningen i kroppen vilken bestämmer kroppens energinivåer. Om dessa blir för låga upplever kroppen det som en stressituation vilket automatiskt belastar binjurarna och extra kortisol frigörs. Utmattade binjurar kommer att öka inflammationer i kroppen även från normala aktiviteter vilket leder till att sköldkörteln går på sparlåga för att reducera antalet inflammationer och med tiden finns risk för underfunktion i sköldkörteln. Konstant stress påverkar därför både binjurarna och sköldkörteln. Läs artikel om sköldkörteln och vad man bör tänka på för hjälpa sköldkörteln här.
Stress och drigt
Både binjurarna och sköldkörteln påverkar könshormonerna. God funktion i båda systemen innebär för kvinnor större sannolikhet att menstruationen är mer eller mindre smärtfri och regelbunden och för både män och kvinnor att driften är normal. Minskad drift eller frånvaro av drift kan vara ett tecken på att binjurarna är utmattade enligt hypotesen om binjureutmattning. Kroppen nedprioriterar helt enkelt fortplantning vid akut och kronisk stress.
Binjurarna, andra endokrina körtlar och nedstämdhet
Binjurarna är även tätt sammankopplade med andra endokrina körtlar som exempelvis Hypotalamus-Hypofys-Binjure-axeln (HPA). Om man känner att man inte har kontroll över livet kan det det eventuellt kopplas till HPA-axeln där binjurarna har en viktig del i HPA-axeln. Binjurarna är viktiga för att kunna hantera vilken förändring som helst i livet och om de inte fungerar som de ska blir det svårt att hantera stress och känna att man orkar med förändringar. Forskning visar även att binjurarna förstoras vid nedstämdhet. Ännu vet man inte varför men det finns en klar och signifikant korrelation. I den populärvetenskapliga tidskriften Psychiatric Times skriver psykiatrikerna Paul Mackin och Allan H. Young att det finns robusta bevis som visar på abnormiteter i HPA-axeln när det gäller sjukdomar som har med humöret att göra och att personer som lider av nedstämdhet har onormala kortisolnivåer.
Vad kan man göra?
Om man lider av nedstämdhet bör man först och främst kontakta sjukvården. Om man känner sig stressad kan man stötta binjurefunktionen genom bra livsstils som man kan få tips om i den här boken, minska stressen och ge kroppen bra näring.
Har man symtom på stress, utmattning och “utbrändhet” ska man först och främst uppsöka sjukvården som sagt. När det gäller egenvårdsprotokoll för att stötta binjurarna men även för att stötta sköldkörteln, som också påverkas negativt av stress, har flera vittnat om att Adrenal Response och Adrenal Strength har fungerat bra. Båda innehåller bland annat ashwagandha som bidrar till fysisk och mental hälsa vid svaghet, utmattning, trötthet och minskad koncentration. Ashwagandha har adaptogena egenskaper och bidrar till kroppens förmåga att hantera stress. Thyroid Strength är speciellt framtaget för att bidra till normal produktion av sköldkörtelhormoner och till normal sköldkörtelfunktion samt till till normal energiomsättning.
Protein är, som sagt, viktigt för binjurarnas funktion och det erhåller man bäst från ekologiskt gräsuppfött kött, fisk, fågel, ägg, skaldjur eller musslor men för den som inte äter animalier finns det bra vegetabiliska proteiner som är lättsmälta och har hög biotillgänglihet. Binjurarna behöver även natrium som finns i salt för att fungera normalt och total saltrestriktion rekommenderas inte.
Ett bra multivitamin- och mineraltillskott är en billig garanti för att man dagligen får i sig flera viktiga näringsämnen som behövs, inte bara för att binjurarna ska få den näring de behöver utan även, för att hela kroppen ska fungera väl. Niacin, vitamin B6, biotin och vitamin B12 som finns i B Complex bidrar till normal psykologisk funktion. Det gör även magnesium.
Dessutom är det bra att ägna sig åt fysisk aktivitet. Det viktiga är att träningen sker regelbundet, flera gånger i veckan och inte med för hård belastning till en början. Fysisk aktivitet reducerar stress, stärker kroppen och är bra för binjurarna.
Läs gärna vår artikel om sköldkörteln.
Källor & referenser
Nussey S, Whitehead S. Oxford: BIOS Scientific Publishers; 2001. Chapter 4, The adrenal gland.
Boggero IA, Hostinar CE, Haak EA, Murphy MLM, Segerstrom SC. Biol Psychol. 2017 Oct;129:207-230.
De Silva DC1, Wijesiriwardene B. Ceylon Med J. 2007 Sep;52(3):95-100.
Mello AF, Mello MF, Carpenter LL, Price LH.Braz. J Psychiatry. 2003 Oct;25(4):231-8. Epub 2004 Jan 15.
Head KA, Kelly GS. Altern Med Rev. 2009 Jun;14(2):114-40.
Rico-Rosillo MG, Vega-Robledo GB. Rev Alerg Mex. 2018 Apr-Jun;65(2):160-170.
Law R, Clow A. Int Rev Neurobiol. 2020;150:187-217.
Ryu KY, Roh J. Nutrients. 2019 Apr 26;11(5). pii: E951.
Prajapati SK, Dangi DS, Krishnamurthy S. Physiol Behav. 2019 Nov 1;211:112666.
Meng H, Matthan NR, Ausman LM, Lichtenstein AH. Am J Clin Nutr. 2017;106:1246–56.
Leidy HJ, Ortinau LC, Douglas SM, Hoertel HA. Am J Clin Nutr. 2013;97:677–88.
Zorn JV, Schür RR, Boks MP, Kahn RS, Joëls M, Vinkers CH. Psychoneuroendocrinology. 2017 Mar;77:25-36.
Sun Q, Liu A, Ma Y, Wang A, Guo X, Teng W, Jiang Y. Exp Ther Med. 2016 Nov;12(5):3167-3174.
Berger I, Werdermann M, Bornstein SR, Steenblock C. J Biochem Mol Biol. 2019 Jun;190:198-206.
Kessing LV, Willer IS, Knorr U. Psychoneuroendocrinology. 2011 Jan;36(1):19-27.
Garrahy A, Thompson CJ. Front Horm Res. 2019;52:80-92.
Paul Mackin, Allan H. Young. Psychiatric Times. May 1, 2004. Volume 21. Issue 6.
Verbalis JG, Goldsmith SR, Greenberg A, Korzelius C, Schrier RW, Sterns RH, Thompson CJ. Am J Med. 2013 Oct;126(10 Suppl 1):S1-42.
Katayama K, Tokuda Y. Medicine (Baltimore). 2017 Jul;96(27):e7154.
Författare & granskare
