Kortvarig zinkbrist försämrar matsmältningen

Kortvarig zinkbrist försämrar matsmältningen

Mineralet zink påverkar flera viktiga funktioner i ämnesomsättningen hos de flesta levande organismer. Vid Münchens tekniska universitet (TUM) har forskare upptäckt att också en mindre brist på zink försämrar matsmältningen redan i ett tidigt skede.

Eftersom zink finns i mycket små mängder hos levande varelser måste vi få i oss det kontinuerligt via kosten eller som kosttillskott. I den aktuella studien gjordes försök med nyligen avvanda smågrisar som fick en kost med begränsade mängder zink. Och det tog det bara tio dagar för djuren att utveckla brist.

När måttlig zinkbrist inträffar har man inga synliga symtom, men små förändringar kan identifieras i levern och i blodet. När forskarna undersökte effekterna som det minskade zinkintaget hade på djurens ämnesomsättning, såg de att kroppen försökte effektivisera upptaget, samtidigt som zinkutsöndringen från bukspottskörteln sjönk.

Det är känt att klinisk zinkbrist minskar aptiten, och flera olika hypoteser har lagts fram som förklaring till detta, bland annat att zinkbrist kan ha en direkt inverkan på vagusnerven. Den verkliga orsaken kan emellertid vara mycket enklare:

– Bristen på zink gör att maten bryts ned långsammare och därför ansamlas i mag-tarmkanalen. Det gör att man känner sig mindre hungrig, säger Daniel Brugger som är medförfattare till studien.

Matsmältningen behöver zink för att fungera normalt
Bukspottkörteln är kroppens kontrollstation för nedbrytning av mat och upptag av energi i kroppen. Den pumpar in zink i mag-tarmkanalen så att en lagom hög nivå hela tiden upprätthålls. Men om det råder brist på zink i kroppen, minskar bukspottkörteln sin utsöndring. Daniel Bruggers hypotes var att den här mekanismen kan vara relaterad till matsmältningen, vilket tycktes stämma.

– Vi har bevisat att det finns en direkt korrelation mellan mängden matsmältningsenzymer i bukspottkörteln och den totala zinkhalten i kroppen, förklarar Brugger. Även kortsiktig zinkbrist bör därför undvikas.

Eftersom grisar och människor är väldigt lika fysiologiskt sett, är Bruggers slutsats att vi bör se till att få i oss zink varje dag. Han råder särskilt veganer, vegetarianer och äldre att hålla koll på sitt zinkintag, inte minst med tanke på att zinkbrist ökar olika inflammationsmarkörer hos människor och minskar immunkompetensen – kroppens förmåga att producera ett normalt immunsvar när den utsätts för ett antigen.

Livsmedel som innehåller mycket zink omfattar bland annat skaldjur, spenat, pumpafrön, kakao och svamp.


Källa: 
Technincal University of Munich. A diet lacking in zinc is detrimental to human and animal health. Pressmeddelande 2016-09-06.

Studien:
Daniel Brugger, Wilhelm M. Windisch. Subclinical zinc deficiency impairs pancreatic digestive enzyme activity and digestive capacity of weaned piglets. British Journal of Nutrition, 2016 Sep;116(5):950-1. doi: 10.1017/S0007114516002683.