Varför är vi noggranna med innehållet i vår ekologiska glutenfria pasta?

Lästid: 2 min
Varför är vi noggranna med innehållet i vår ekologiska glutenfria pasta?

Pasta är extremt gott men vi har inte funnit någon bra glutenfri pasta förrän nu. Flera glutenfria pastasorter är baserade på ingredienser som vi inte vill ha i vår pasta. Vi vill att pasta ska smaka riktigt gott och vi vill kunna njuta av en härlig pasta men vi vill samtidigt att den ska vara skonsam mot tarmarna, innehålla mycket lite lektiner, vara glutenfri och givetvis ekologisk. Vi har äntligen hittat ett litet familjeföretag i Italien som tillverkar glutenfri ekologisk pasta på traditionellt vis och av den typ av mjöl vi vill ha och precis som vi vill ha det.

Vilka ingredienser vill vi inte ha i vår pasta?

Vi vill ha god pasta som är så hälsosam som möjligt med så lite antinäringsämnen och lektiner som möjligt. Vi vill inte ha följande ingredienser i vår pasta:

  • Vete
  • Majs
  • Råris / Fullkornsris
  • Bovete
  • Quinoa

Vad är lektiner?

Lektiner är proteiner som förekommer naturligt och finns i många växter, frön och baljväxter. Deras primära roll i växter är att fungera som en försvarsmekanism mot skadedjur och patogener. Problemet med lektiner för människor är att de kan störa matsmältningsprocessen och orsaka både lätta och svåra obehag i mage och tarm. Dessutom kan lektiner orsaka inflammation i kroppen. En del personer kan hantera lektiner bättre än andra men för individer med känsliga mag- och tarmproblem kan en diet som är rik på livsmedel med höga lektinhalter orsaka obehag. Lektiner som kan vara besvärliga för människan finns bland annat i vete, majs, fullkornsris, bovete och quinoa.

Varför vill vi inte ha vetemjöl i vår pasta?

Vetemjöl innehåller olika ämnen som kan skapa mag- och tarmbesvär, inte bara gluten. De flesta känner till att gluten är ett protein som finns i vetemjöl som förstör tarmslemhinnan hos dem som lider av celiaki. Emellertid kan även dem som inte har fått diagnosen celiaki uppleva samma symtom av gluten.

Vete innehåller även så kallade Amylas-trypsininhibitorer. De kan orsaka inflammatoriska reaktioner i tarmen och bidra till magbesvär. Forskning visar även att autoimmuna sjukdomar delar gemensamma gener och immunvägar med celiaki. Därför visar många studier att en vete- och glutenfri kost gynnar många personer med autoimmuna sjukdomar.

Vete innehåller problematiska lektiner som binder till tarmkanalens epitelceller och därigenom riskerar att hindra upptaget av näringsämnen. De kan även ta sig igenom tarmepitelet och via blodbanan påverka vävnader och receptorer i andra delar av kroppen på ett negativt sätt, exempelvis insulinreceptorer och troligtvis till och med leptinreceptorer. En del lektiner är dessutom starka allergener och har även koppling till besvär med lederna.

Varför vill vi inte ha majsmjöl i vår pasta?

Majs kan innehålla olika former av mykotoxiner i högre grad än många andra sädesslag. Mykotoxiner är gifter från svampar som är extremt skadliga för hälsan. Majs är ofta smittat med aflatoxin, en typ av gift som produceras av vissa mögelsvampar, särskilt Aspergillus flavus och Aspergillus parasiticus. Kokning kan döda själva mögelsvamparna som producerar aflatoxin, men själva toxinerna är relativt stabila vid höga temperaturer och kan överleva kokningen. Det betyder att även om mögelsvamparna dör, kan aflatoxin fortfarande vara närvarande i majsprodukter som kokas.

Majs är ett sädesslag som, förutom risk för aflatoxin-kontaminering, även innehåller andra komponenter som kan vara problematiska för vissa individer. En av dessa komponenter är proteiner, inklusive särskilda typer av gluten-liknande proteiner som återfinns i majs, såsom zein. Även om zein inte klassificeras som gluten och inte påverkar personer med celiaki, kan det fortfarande utlösa reaktioner i mage och tarm.

Varför vill vi inte ha råris eller fullkornsris i vår pasta?

Fiber i skalet

Skalet på sädesslag innehåller ämnen som kallas antinäringsämnen. Dessa ämnen kan ha negativa effekter på människors hälsa. Antinäringsämnen är kemiska föreningar som finns naturligt i sädesslagens yttre lager och har förmågan att störa absorptionen eller användningen av viktiga näringsämnen i kroppen. Exempel på antinäringsämnen som finns i sädesslagskal inkluderar fytinsyra, tanniner och lektiner. Dessa ämnen kan binda sig till mineraler som kalcium, järn och zink och göra dem mindre tillgängliga för absorption i tarmen. De kan också störa matsmältningen. Som ett resultat kan överdriven konsumtion av antinäringsämnen leda till näringsbrister, tarmbesvär och påverka hälsan negativt. Skalet på fullkornsris eller råris innehåller betydligt mer antinäringsämnen än vitt ris. Fullkornsris eller råris innehåller visserligen mer kostfiber än vitt ris, men vi anser att kostfiber bör komma från frukt och grönsaker och inte från sädesslagets skal.

Arsenik

Många grödor, inklusive ris, kan innehålla arsenik, och ris är känt för att ha högre halter av arsenik än många andra grödor. Den största mängden arsenik finns i risets yttre skal och grodd, vilket innebär att risgryn som odlas under samma förhållanden kan innehålla olika mängder arsenik beroende på om det är fullkornsris / råris som alltså innehåller mer arsenik eller polerat ris, det vill säga vitt ris som alltså innehåller mindre arsenik. Vårt ris kontrolleras för övrigt för arsenik.

Varför vill vi inte ha bovete eller quinoa i vår pasta?

Bovete och quinoa är två livsmedel som har blivit allt mer populära på senare tid, särskilt bland dem som söker alternativ till traditionella spannmål som vete eller durumvete. Både bovete och quinoa har fördelar när det gäller näringsinnehåll och mångsidighet i köket. Trots detta finns det vissa aspekter av dessa livsmedel som kan vara oroande för vissa individer, särskilt när de används som en huvudingrediens i pasta.

En av de främsta anledningarna till försiktighet gällande bovete och quinoa i pasta är antinäringsämnen. Både bovete och quinoa innehåller ämnen som fytinsyra och saponiner, vilka har potential att binda sig till mineraler och minska deras tillgänglighet för absorption i tarmen. Detta kan potentiellt leda till näringsbrister om dessa livsmedel utgör en stor del av kosten. Förutom antinäringsämnena kan bovete och quinoa ibland skapa besvär i magen och tarmen för personer med känslig mag- och tarmfunktion. Det beror på att vissa individer kan ha svårt att smälta och tolerera vissa föreningar i dessa livsmedel, vilket kan leda till uppblåsthet, gas och obehag.

Vår pasta


Ris innehåller mer globulin och mindre prolamin i jämförelse med vete, råg och korn. Det gör polerat eller vitt ris, tillsammans med ett antal andra faktorer, till det minst problematiska sädesslaget för dem med mag- och tarmbesvär.

Att få njuta av god pasta som middagsmål efter ett träningspass kan vara helt underbart men i stort sett alla pasta vi har funnit på marknaden är för ohälsosam och håller för dålig kvalitet tycker vi. Äntligen har vi funnit ett litet italienskt familjeföretag som tillverkar glutenfri ekologisk pasta på traditionellt vis av precis de mjölsorter vi vill ha. Den pasta vi har kommer från mjöl som är glutenfria, har låg lektinhalt och lägsta andelen antinäringsämnen. Den är fri från majs, soja, mjölkprodukter, råris, bovete, fullkorn, mono- och diglycerider av fettsyror. Vår pasta kontrollera för övrigt för aflatoxin, växtgifter, salmonella, E.coli, kadmium, bly och arsenik. Pasta är ingen hälsomat och kommer aldrig att bli men om man nu ska äta pasta så varför inte äta en som extremt god och även minst onyttig av alla varianter vi har funnit på marknaden.

Författare & granskare