MSM ger oss livsnödvändigt svavel

Trots att svavel är en riktig tungviktare bland mineralerna (svavel utgör faktiskt ungefär en fjärdedel av vår kroppsvikt!), har det förblivit något av en doldis i näringsvimlet. Nya rön tyder dock på att svavlet är viktigare än vi kanske trott.

Förr var det vanligt att folk åkte iväg till kurorter och badade i svavelrika källor för att lindra besvär som artros och reumatism. Flera studier har gjorts i Israel för att se vad som händer med artrospatienter som behandlas på spahotell med lerinpackningar och/eller bad i svavelhaltigt vatten från Döda havet. Resultaten tyder på att framför allt baden har positiv effekt.  

Intressant är också att många av de platser där befolkningen lever extra länge – de så kallade blå zonerna som Costa Rica, Ikaria, Okinawa och Sardinien – ofta består av vulkanmark som är rik på bland annat svavel. 

Svavlet bygger upp kroppens strukturer

Alla celler innehåller svavel, både hos djur och i växter. I människokroppen är svavel det vanligaste mineralämnet näst efter kalcium och fosfor. Vi har särskilt mycket svavel i vävnader som skelett, brosk, leder, hår, hud och naglar, och även i myelinet som ligger som ett skyddande lager runt våra nervceller.

Svavel behövs också för friska, elastiska cellväggar så att olika vätskor kan transporteras in och ut ur cellerna. Det innebär att svavlet även hjälper till att upprätthålla syra–basbalansen i kroppen. Om den här vätsketransporten inte fungerar som den ska, kan inflammation och smärta uppstå och det finns större risk för neurodegenerativa sjukdomar som Alzheimer och Parkinson samt perifer neuropati.

Redan på 1930-talet kunde forskare visa att personer med ledgångsbesvär led brist på svavel och att de blev bättre när mineralet tillfördes. Utöver den uppbyggande effekten på brosk- och ledvävnader, har man på senare tid också förstått att svavel hämmar olika enzymer som bryter ned de här materialen i kroppen. Kort sagt skulle kroppen inte ha någon struktur alls om den helt saknade svavel, utan bara vara en oformlig massa. 

Nödvändigt för avgiftning

En annan livsviktig uppgift för svavlet är att bistå i kroppens avgiftningsarbete. Mineralet behövs bland annat för produktionen av galla i levern och för att tillverka antioxidanterna alfaliponsyra och glutation som bryter ned många olika gifter, läkemedel, steroidhormoner och andra föreningar i kroppen.

Svavel ingår även i flera svavelbärande ämnen, framför allt aminosyrorna metionin, cystein och cystin, men också i B-vitaminerna tiamin, pantotensyra och biotin, samt i hormonet insulin. Det innebär att vi måste få i oss tillräckligt med svavel för att kroppen dels ska kunna omsätta fett, kolhydrater och glukos (vilket B-vitaminerna bidrar till), dels tillverka tillräckligt med insulin – något som förstås är extra viktigt att tänka på om man är diabetiker. 

Och inte nog med det. Olika metaboliter som innehåller svavel, däribland antioxidanten glutation, samverkar med en lång rad andra föreningar som har viktiga uppgifter i kroppen, till exempel omega-3- och omega-6-fettsyror, selen, zink, koppar och magnesium samt C- och E-vitamin och andra antioxidanter. Enligt forskarna Marcel Nimni, Bo Han och Fabiola Cordoba som skrivit artikeln ”Are we getting enough sulfur in our diet”, tyder allt mer på att glutation och andra svavelhaltiga metaboliter spelar en avgörande roll för att mekanismerna där ovanstående näringsämnen ingår ska fungera.

Svavel i kosten

För att vi ska få i oss tillräckligt med svavel gäller det att vi äter mat som innehåller de svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein. Av dem kan kroppen själv tillverka de andra svavelrika aminosyrorna – cystin, glutation och taurin. Sådan mat omfattar bland annat ekologisk äggula samt kött från gräsbetande djur, plus skaldjur och vildfångad fisk.

Dessutom finns det många växter som är bra på att ta upp svavel ur marken och vidarebefordra det till oss genom olika organiska svavelföreningar. Exempel är kålväxter som rödkål, broccoli och bok choy, lökväxter som vitlök, rödlök och purjolök samt stjälkväxter som selleri, fänkål och sparris. Även valnötter, mandlar och sesamfrön kvalar in, liksom kokosnötter, oliver, bananer och ananas och alla typer av baljväxter (blötlägg och tryckkoka alltid baljväxter om du vill äta dessa.)

Dessvärre har svavel blivit en bristvara i flera delar av världen på grund av urlakade marker. Det moderna, högavkastande intensivjordbruket tillför stora mängder konstgödsel som innehåller tre ämnen: kväve, fosfor och kalium. Det innebär att övriga mineraler konkurreras ut, däribland svavel.

Ett annat problem är att de svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein inte lagras i någon stor mängd i kroppen, förutom som reducerat glutation (GSH) i levern. Det mesta av överskottet oxideras till sulfat och går ut via urinen. Därför är vi beroende av ett konstant intag genom kosten. Eftersom glutation är nödvändigt för kroppens avgiftningsprocesser och försvar mot oxidativ stress, kommer leder och brosk att bli utan om det råder brist på svavel i kroppen. Lederna är ju inte lika viktiga för vår överlevnad som hjärna och lever. Då kan svavelrika kosttillskott som MSM och glukosaminsulfat vara till nytta.

Svavel i kosttillskott 

Svavel finns inte att köpa som kosttillskott, men däremot i form av det kroppsegna ämnet metylsulfonylmetan (MSM). MSMS består av 35 procent organiskt svavel och förekommer hos alla ryggradsdjur och i växter. Ämnet kan även framställas på konstgjord väg. Oftast används då växtmolekylen lignin från tall.

Utöver rollen som svavelgivare, tycks MSM också påverka omsättningen av svavel i kroppen, men exakt hur den funktionen går till är ännu inte klarlagt.

En klinisk studie från 2006 visade att 3 gram MSM som togs två gånger dagligen i 12 veckor ledde till avsevärt mindre smärta hos personer med artros i knäna. I ett annat försök från 2016 på 120 personer med knäartros gav MSM kombinerat med den inflammationshämmande örten boswellia bättre resultat än behandling med glukosaminsulfat. Men en tredje studie från 2004 visade att en kombination av MSM och glukosamin på 118 artrospatienter fungerade bättre än när de togs enskilt.

Ytterligare försök som gjorts med MSM visar att tillskottet även minskar träningsvärk och skador på större muskler, inklusive skador som uppstår efter en hjärtinfarkt.

Andra bra sätt att få i sig svavel från kosttillskott är att tillföra de svavelhaltiga aminosyrorna metionin och cystein. Även svavelbärarna alfaliponsyra och glukosaminsulfat kan vara bra att tillföra som tillskott. Glukosamin hjälper till att transportera in svavlet i brosket, medan alfaliponsyra är en kraftfull antioxidant som dessutom hjälper kroppen att återanvända andra förbrukade antioxidanter, och ökar förbränningen av glukos i cellerna. Liponsyran binder också till tungmetaller och för ut dem ur kroppen.

Vi kan också få i oss svavel genom att bada i svavelhaltiga källor eller vatten där svavelhaltiga ämnen, t.ex. magnesiumsulfat (epsomsalt), tillsatts. Sådant vatten ska däremot inte drickas. 

MSM mot cancer

MSM tycks även ha cancerdödande egenskaper, åtminstone enligt försök som gjorts på odlade celler, så kallade cellkulturer. Exempelvis har MSM dödat både tarmcancerceller och bröstcancerceller av den särskilt aggressiva typen HER2. Forskarna som utförde den senare studien anser därför att MSM bör prövas i behandlingen av HER2-positiv bröstcancer.

MSM har även testats i kombination med läkemedlet tamoxifen mot den vanligaste bröstcancerformen (ER-positiv cancer), och visade sig då öka medicinens cancerdödande effekt. I ett annat försök såg forskarna att MSM minskade spridningen av bröstcancer och återställde cellernas normala ämnesomsättning.

Alla de här studierna utfördes dock som sagt på cellkulturer och måste upprepas i kliniska tester innan vi vet hur MSM fungerar i en cancersjuk människas kropp. Försök på råttor, dels med akut leverskada dels med levercancer har emellertid visat att MSM skyddade levern och minskade tumörutvecklingen.

Svaveldioxid och sulfiter

MSM innehåller den organiska formen av svavel och ska inte förväxlas med oorganiska svavelföreningar som bildas vid förbränning av svavel. Sådana föreningar omfattar bland annat svaveldioxid och olika sulfiter som ofta används som konserveringsmedel i livsmedel och kan ge överkänslighetsreaktioner. 

MSM är säkert

MSM är ett vältestat ämne och har visat sig vara helt säkert även i höga doser. Enligt forskningen är MSM verksamt i doser mellan ungefär 1,5 gram och 6 gram. Rekommendationen är att starta med runt 500 milligram och successivt öka dosen över ett par veckor. Eftersom MSM höjer mängden glutation i kroppen, ökar kroppens avgiftningsförmåga sannolikt. Det skulle eventuellt kunna leda till så kallade avgiftningssymtom, exempelvis hudutslag, om man inleder med en alltför hög dos. Att få i sig höga doser MSM via maten är svårt. Även på en växtbaserad kost får man bara i sig omkring 5 milligram MSM per dag.

För att hitta en bra MSM-produkt bör man titta på hur den är tillverkad. Det bästa är om den framställts genom destillering, eftersom eventuella orenheter som tungmetaller avlägsnas under processen. Framställning genom kristallisering är dock mindre kostsam och ger en billigare slutprodukt. Det MSM som Greatlife.se säljer är framställd genom destillering, och dessutom vid världens enda anläggning som klarar att förhindra korskontaminering (med exempelvis tungmetaller) som kan uppstå om andra svavelhaltiga produkter tillverkas på samma plats.

Referenser

Sukenik S1. Balneotherapy for rheumatic diseases at the Dead Sea area. Isr J Med Sci. 1996 Jul;32 Suppl:S16-9.

Ben D. Senturia. Results of treatment of chornic arthritis and rheumatoid conditins with colloidal Sulphur. J Bone Joint Surg Am, 1934 Jan; 16 (1): 119 -125.

M. X. Sullivan, W. C. Hess. The cystine content of finger nails in arthritis. J Bone Joint Surg Am, 1934 Jan; 16 (1): 185 -188.

Vignon E1, Mazières B, Richard M, Annefeld M. In vitro evaluation of a chondro-protector]. [Article in French]. Rev Rhum Mal Osteoartic. 1990 Oct 30;57(9 ( Pt 2)):15S-18S.

Nimni ME1, Han B, Cordoba F. Are we getting enough sulfur in our diet? Nutr Metab (Lond). 2007 Nov 6;4:24.

The Sulphur Institute [Internet: https://www.sulphurinstitute.org/pub/a03c65e4-a45a-9e08-38d6-c11894ec8992]

Kim LS, Axelrod LJ, Howard P, Buratovich N, Waters RF. Efficacy of methylsulfonylmethane (MSM) in osteoarthritis pain of the knee: a pilot clinical trial. Osteoarthritis Cartilage. 2006 Mar;14(3):286-94.

Usha PR, Naidu MU. Randomised, Double-Blind, Parallel, Placebo-Controlled Study of Oral Glucosamine, Methylsulfonylmethane and their Combination in Osteoarthritis. Clin Drug Investig. 2004;24(6):353-63.

Nakhostin-Roohi B1, Barmaki S, Khoshkhahesh F, Bohlooli S. Effect of chronic supplementation with methylsulfonylmethane on oxidative stress following acute exercise in untrained healthy men. J Pharm Pharmacol. 2011 Oct;63(10):1290-4.

Barmaki S, Bohlooli S, Khoshkhahesh F, Nakhostin-Roohi B. Effect of methylsulfonylmethane supplementation on exercise - Induced muscle damage and total antioxidant capacity. J Sports Med Phys Fitness. 2012 Apr;52(2):170-4.

Nakhostin-Roohi B, Niknam Z, Vaezi N, Mohammadi S, Bohlooli S. Effect of single dose administration of methylsulfonylmethane on oxidative stress following acute exhaustive exercise. Iran J Pharm Res. 2013 Fall;12(4):845-53.

Karabay AZ, Koc A, Ozkan T, Hekmatshoar Y, Sunguroglu A, Aktan F, Buyukbingol Z. Methylsulfonylmethane Induces p53 Independent Apoptosis in HCT-116 Colon Cancer Cells. Int J Mol Sci. 2016 Jul 15;17(7).

Kang DY, Darvin P, Yoo YB, Joung YH, Sp N1, Byun HJ, Yang YM1. Methylsulfonylmethane inhibits HER2 expression through STAT5b in breast cancer cells. Int J Oncol. 2016 Feb;48(2):836-42. doi: 10.3892/ijo.2015.3277.

S P N, Darvin P, Yoo YB, Joung YH, Kang DY, Kim DN et al. The combination of methylsulfonylmethane and tamoxifen inhibits the Jak2/STAT5b pathway and synergistically inhibits tumor growth and metastasis in ER-positive breast cancer xenografts. BMC Cancer. 2015 Jun 19;15:474. doi: 10.1186/s12885-015-1445-0.

Caron JM. Methyl Sulfone Blocked Multiple Hypoxia- and Non-Hypoxia-Induced Metastatic Targets in Breast Cancer Cells and Melanoma Cells. PLoS One. 2015 Nov 4;10(11):e0141565. 

Kamel R, El Morsy EM. Hepatoprotective effect of methylsulfonylmethane against carbon tetrachloride-induced acute liver injury in rats. Arch Pharm Res. 2013 Sep;36(9):1140-8.

Kim JH, Shin HJ, Ha HL, Park YH, Kwon TH, Jung MR et al. Methylsulfonylmethane suppresses hepatic tumor development through activation of apoptosis. World J Hepatol. 2014 Feb 27;6(2):98-106. doi: 10.4254/wjh.v6.i2.98.