Behövs kosttillskott?

Behövs kosttillskott? Den frågan besvaras inte alldeles enkelt. Det är vanligt att man får höra att kosttillskott inte behövs, punkt. Kosttillskott kommer aldrig att ersätta varierad kost men att säga att ”Om du äter allsidigt behöver du inte kosttillskott” är att förenkla, eller för att citera Per Arne Öckerman, professor emeritus i klinisk kemi:

”Bruce Ames är en av vår tids giganter på det medicinska fältet. Han är känd av alla forskare i medicin världen över för sina metoder att mäta påverkan på arvsanlagen och cancerogenitet. Han var också tidigt ute med en metodik för att mäta skador av fria radikaler. Nyligen har Bruce Ames publicerat ett arbete där han visar att för låga nivåer av essentiella näringsämnen, vilket bevisligen är vanligt i befolkningen, ökar risken för svåra sjukdomar som cancer och åderförkalkning. Det handlar om potentiella skador på arvsmassan, och Bruce Ames menar att [för låga nivåer av essentiella näringsämnen] spelar en tusenfalt större roll för befolkningen än den samlade effekten av alla bekämpningsmedel och tungmetaller. Bruce Ames rekommenderar därför kosttillskott till hela befolkningen och hävdar att detta skulle vara oerhört kostnadseffektivt, dvs. ge en kraftig sänkning av sjukligheten till en låg kostnad.”

Det finns ett flertal studier som pekar på faran med kosttillskott eller dess avsaknad av verkan; i dem ingår alltid isolerade syntetiska tillskott. Det finns däremot inga studier som har visat på skador eller verkningslöshet av tillskott från högkvalitativa 100% wholefoodtillskott, tvärtom. Läs mer om olika typer av tillskott här.  Vida Vi   VIdar


Bruce Ames är professor i biokemi och molekylärbiologi vid University of California, Berkeley, USA och är även så kallad Senior Scientist vid Children's Hospital Oakland Research Institute. Han är även medlem av det prestigefulla National Academy of Science i USA. Bruce Ames har dessutom erhållit U.S. National Medal of Science samt att hans över 450 vetenskapliga publikationer har resulterat i han varit nummer 23 i listan över de hundra mest citerade forskarna i världen (alla vetenskaper inkluderat) i över en tioårsperiod. Bruce Ames är en världens mest ansedda forskare när det gäller biokemi och molekylärbiologi och det är troligtvis bättre att lita på honom än på många andra när han rekommenderar kosttillskott till hela befolkningen. Tillskott ska dock givetvis vara av högsta kvalitet eftersom tillskott av dålig kvalitet gör mer skada än nytta. Läs mer om olika typer av tillskott här.

Om man äter allsidigt?
Frågan huruvida kosttillskott behövs eller inte, är inte svart eller vit utan beror på mängder av olika faktorer som kön, ålder, huruvida man tränar eller inte, sjukdomshistoria, kosthållning, om man är gravid, ammar, geografisk vistelse m.m. Visst, man kan troligtvis säga att kosttillskott antagligen inte behövs om man äter en mycket varierande kost med animaliskt protein, fet fisk flera gånger per vecka, rikligt med grönsaker, en del frukt och minimalt med spannmål. Även om du anser att du äter allsidigt visar en undersökning som sifo har gjort att 70 procent av svenskarna anser att de äter allsidigt men endast cirka 30 procent av oss äter 500 gram frukt och grönt per dag som exempelvis Livsmedelsverket rekommenderar. Endast sju procent äter fisk tre gånger per vecka vilket även rekommenderas av Livsmedelsverket. Siffrorna tyder på det som de flesta troligtvis vet: vi tycker att vi äter allsidigt men vi gör inte det i praktiken. Undersökningen som sifo har gjort visade alltså att vi inte äter så pass allsisigt som vi tror att vi gör.

Det finns emellertid studier som visar att allsidig kost kan ge upphov till näringsbrister. I den vetenskapliga tidskriften Journal of the International Society of Sports Nutrition 2006, 3:51-55 publicerades en studie där man valde studieobjekt (idrottare, motionärer samt stillasittande personer) som åt allsidig kost. Inte en enda av de studerade hade tillräckliga vitamin- och mineralnivåer. För det första är det få som ens äter en balanserad kost, för det andra visar studien att även om man äter en balanserad kost så kan det vara svårt att få i sig tillräckligt med vitaminer och mineraler och då ska man notera att nivåerna som åsyftas är gränsvärden och inte optimala värden; det vill säga personer som åt en balanserad kost nådde inte ens upp till gränsvärden för bristsjukdomar. Kan det vara så att kostpyramiden eller kosttallriken behöver uppdateras och kanske inte är speciellt bra ur näringsstatussynpunkt på grund av dess höga innehåll av cerealier i basen? Det som vi anser vara en allsidig kosthållning är troligtvis inte optimal sett till dess innehåll och upptagseffekt av vitaminer och mineraler. Tiden kommer att visa om det stämmer eller inte.  Flertalet studier visar att våra jordar inte innehåller samma mängd av viktiga näringsämnen som de en gång gjorde.

Jordbruksdepartementet i England
Växterna suger upp den näring som finns i jorden. Med införsel av konstgödsling återför man kalium, kväve och fosfor vilket i längden innebär att övriga mineraler lakas ur med tiden eftersom den huvudsakliga näring som återförs till jorden är konstgödsel. Man säger att jorden armas ut. Detta innebär att grönsaker från konstgödslad åkermark med tiden kommer att ha ett betydligt lägre mineralinnehåll än grönsaker som inte konstgödslas. Medical Research Council i England, som lyder under Jordbruksdepartementet, gjorde en undersökning om hur mineralstatusen i olika grödor har försämrats under åren 1941-1999 och resultaten var skrämmande. Några av våra absolut viktigaste mineraler hade minskat oroväckande mycket: Kalium -16%, Magnesium - 24%, Järn -27%, Kalcium -46%, Natrium -49%, Zink -59%, Koppar -76%. (Trots tillförsel av konstgödsel hade alltså kalium minskat). Grödor från konstgödslad mark har alltså betydligt lägre näringsinnehåll och dessvärre är den mesta mat vi får i oss fortfarande från konstgödslat jordbruk vilket innebär att du får i dig lägre halter av mineraler än vad du behöver vid en ”allsidig kostföring”.

Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU)
När Sveriges Lantbruksuniversitet gjorde analyser av långtidsförsök med höstvete som sträcker sig tillbaka till 1960-talet upptäckte forskarna ett kraftigt minskat innehåll av bland annat mineraler som järn, koppar, zink i åkerjorden.

American College of Nutrition
En amerikansk studie som publicerades 2004 i Journal of the American College of Nutrition, har jämfört hur näringsinnehållet har förändrats i 43 olika frukter och grönsaker mellan åren 1950–1999. Sex av 13 näringsämnen hade minskat signifikant: protein, kalcium, fosfor, järn, riboflavin och C-vitamin. Det beror troligtvis på grund av att man idag använder grödor som ger större avkastning men lägre näringsstatus jämfört med förr.

FN och Earth Summit Report
Vid FNs stora konferens 1992, kallad Earth Summit Report 1992, fastslogs skrämmande fakta: För 100 år sedan hade vi betydligt mer mineraler i våra jordar. I Nordamerika har dessa minskat med 85%, i Sydamerika med 76%, i Asien med 76%, i Afrika med 74%, i Europa med 72% och i Australien med 55%.

FN och World Health Organization (WHO)
Världshälsoorganisationen (WHO) konstaterade år 1993 att våra jordar har minskat sitt näringsinnehåll med 95% gällande de huvudsakliga näringsämnen vi behöver.

Det stor sannolikhet, oavsett om man äter allsidigt eller inte, att man trots allt behöver kosttillskott. Faller inom någon av nedanstående kategorier är behovet ännu större:

Tränar regelbundet
Det är inte ovanligt att man börjar träna efter ett tags uppehåll för att efter några veckor bli förkyld. Typiskt, man hade ju precis börjat komma igång så kommer en förkylning smygande med följden att man måste göra uppehåll i träningen, man blir bättre och börjar träna igen så kommer förkylningen igen efter några veckors eller någon månads träning. När man tränar uthållighetsträning belastas kroppen hårt eftersom det under träning bildas mängder av fria radikaler. Lester Packer, forskare i University of California, Berkeley, USA, har forskat länge på hur antioxidanter minimerar skador från fria radikaler. Han säger i en artikel i Journal of Sports Science att ”Det föreligger en delikat balans mellan fria radikaler och antioxidanter i biologiska system och båda behövs för att konvertera mat till energi. Dock kan träning, precis som sjukdom tippa över balansen mot överdriven produktion av fria radikaler” Fria radikaler, det vill säga molekyler som saknar en elektron, produceras bland annat när celler metaboliserar glukos och fett för att skapa energi. Under träning kan syreanvändningen öka mellan 10 till 20 gånger jämfört med vila och därmed bildas enorma mängder fria syreradikaler i betydligt större mängder än vid energiomsättningen. Det överbelastar kroppens antioxidativa försvar och kan leda till stora skador på celler på grund av fria radikaler. Både studier på djur och människor har visat att fria radikaler framkallade av träning dramatiskt ökar oxidationen i cellerna och framförallt oxidation av DNA kan leda till allvarliga långtidseffekter som för tidigt åldrande och ökad risk för allvarligare sjukdomar. Det är ingen slump om du blir förkyld efter några veckors träning. Du har troligtvis för lite antioxidanter i kroppen. Ska du sluta träna? Givetvis inte, kosttillskott är en billig försäkring mot skador från fria radikaler. Lester Packer har funnit att antioxidanter kan förebygga skador från fria radikaler på cell- och DNA-nivå på grund av träning. Den finske forskaren  Tommi J. Vasankari från Turku Universitet i Finland gav en grupp uthållighetsatleter antigen placebo eller ett tillskott av antioxidanter (E-vitamin, C-vitamin och CoQ10) dagligen under fyra veckor. Gruppen som fick antioxidanter ökade den antioxidativa förmågan i LDL med 30-40 procent, både före och efter träning. Det är ingen slump och om du tränar och vill vara på den säkra sidan rekommenderar vi ett komplett vitamin- och mineraltillskott som innehåller antioxidanter samt eventuellt tillskott av CoQ10. Läs om våra multi-vitaminpreparat innehållandes antioxidanter här.

Vill bli eller är gravid
En kvinna i fertil ålder som vill bli gravid behöver trots en god kosthållning tillskott av folsyra vilket är ett vattenlösligt vitamin som ibland kallas vitamin B9 och som ingår i en grupp av totalt åtta B-vitaminer i det så kallade B-vitaminkomplexet. Folsyra och folat används synonymt men folsyra används mest i tillskott eller vid berikning av livsmedel men finns däremot inte i mat vilket den naturliga formen folat gör. Folat är ett viktigt ämne för att undvika att barn föds med neuralrörsdefekter (ryggmärgsbrock). Brist på folater, vilket är vanligt i Sverige kan alltså leda till hjärnskador och neuralrörsdefekter hos fostret. Tillskott av folater minskar även risk för ADHD hos barnet. Folat finns rikligt i gröna bladgrönsaker, broccoli, lever och jäst. Om man planerar att bli gravid bör man ta tillskott av folsyra eller folat 3-6 månader innan man blir gravid. Emellertid bör man inte ta enskilda B-vitaminer under lång tid eftersom hela gruppen av åtta b-vitaminer fungerar som ett komplex; det är därför bättre att ta hela b-vitaminkomplexet som kosttillskott. Det har även visat sig att tillskott av zink under graviditeten minskar risk för foster dysmorfologi (asymmetrisk tillväxt) och postnatal fosterdöd som orsakas av alkoholintag under graviditetens första månader. En forskningsgrupp från University of Kansas ledd av John Colombo har visat att barn till kvinnor som har högre halt av DHA (den viktigaste formen av omega-3 fettsyra) vid förlossningen har bättre uppmärksamhetsförmåga upp till två års ålder och utvecklas snabbare upp till sex månader än barn vars mödrar har lägre halter av DHA i blodet vid förlossningstillfället. Uppmärksamhetsförmågan anses vara en viktig komponent i intelligensutvecklingen under ungdomsåren. DHA spelar en viktig roll vid hjärnans utveckling för foster och barn. Fet fisk innehåller EPA och DHA (omega-3 fettsyror), emellertid varnas gravida kvinnor för att äta fisk alltför ofta på grund av miljögifterna. Linfröolja, Chiafrön och växtoljor brukar ibland marknadsföras som goda omega-3 källor. Det är inte sant överhuvudtaget. Frön och växtoljor innehåller en fettsyra vid namn ALA (alfa-linolen-syra) som är en omega-3 fettsyra. Så långt stämmer det. Dock måste ALA omvandlas till EPA och sedan DHA för att kroppen ska kunna tillgodogöra sig omega-3 fettsyran fullt ut. Omvandlingsgraden från ALA till EPA och DHA är mellan 0-9% vilket innebär att du i praktiken måste hälla i dig linfröolja, chiafrön eller liknande för att komma upp i relevant omega-3 nivåer. Det är inte nyttigt med de mängder frön som behövs för att erhålla adekvata nivåer av omega-3. Frön innehåller även omega-6 fettsyra vilket visserligen är en essentiell fettsyra men som vi får för mycket av med dagens kosthållning. Med andra ord, mycket av fisken som säljs innehåller tungmetaller medan frön, nötter och växtoljor inte är god källa till omega-3. Det är således en god idé att ta tillskott av omega-3 fiskoljor om du planerar att bli eller är gravid. Detsamma gäller folsyra (folat) och därmed alla andra B-vitaminer. Järn är ett mineral som gravida kan lida brist på och som det är svårt att erhålla tillräckliga nivåer via kost enbart. Då är kosttillskott nödvändigt. Läs mer om olika kvaliteter gällande tillskott av järn här. Läs om våra tillskott här: järn, b-vitaminer, DHA och EPA.

Ammar
En kvinna som ammar behöver för det första mer kalorier per dag en kvinna som inte ammar. Det tillhandahålls emellertid via maten. Gällande enskilda näringsämnen rekommenderas en ammande kvinna att ta extra tillskott av 10 mikrogram D-vitamin av engelska livsmedelsverket. Sverige har inte dylik rekommendation trots att vi lider av solbrist under vintern. Det finns studier som pekar på att barn som ammas har bättre kognitiva förmågor än barn som föds upp på modersmjölkersättning vilket man antar beror på innehållet av den essentiella fettsyran DHA (omega-3) i modersmjölk. Dr Bruce Holub, professor emeritus på Human Health and Nutritional Sciences, University of Guelf, och även tidigare högsta chef för Nutrition Society of Canada säger: “Tillskott av 200 mg DHA per dag i fyra månader efter förlossningen resulterade i högre cirkulerande nivåer av DHA i blodets plasmafosfolipider och högre poäng på Bayley Psykomotorisk Development Index vid 30 månaders ålder. Positiva korrelation har även rapporterats vid höga halter av DHA i modersmjölken och visuell utveckling hos fullgångna spädbarn samt optimerad aktivitet hos nyfödda barn. En norsk studie visade att kvinnor som fick tillskott med 1183 mg DHA och 803 mg EPA per dag under en 3 månaders period efter förlossningen, samt från vecka 18 av graviditeten, gav upphov till barn som vid fyra års ålder hade en mer gynnsam psykisk utveckling baserat på IQ-tester. Benisek, Shabert, and Skornik rapporterade år 2000 att gravida och ammande kvinnor i USA konsumerar i genomsnitt 54 mg DHA per dag. En expertpanel från Society for the Study of Fatty Acids and Lipids rekommenderar att gravida och ammande kvinnor bör konsumera 300 mg DHA per dag. Nivån av DHA i bröstmjölk står i rak proportion till DHA i moderns kosthållning. Återigen DHA ska komma från fet fisk och gräsuppfött kött, inte nötter och frön som innehåller ALA. Det kan alltså vara klokt att ta extra tillskott av DHA både som gravid och som ammande. Om du frågar din barnmorska, vän, väninna, läkare om du bör ta tillskott av omega-3 när du ammar och de avråder, fråga dem varför?  Du kommer troligtvis inte att få ett tydligt svar.  En kvinna som ammar bör dock helt undvika ginsengprodukter och bör vara försiktig med algprodukter som innehåller mycket jod. Läs om tillskott av EPA och DHA här.

Är över 70 år
Personer över 70 år kan behöva tillskott av kalcium och D-vitamin. D-vitamin och kalcium behövs för att minska risk för olika typer av benfrakturer vilket äldre personer lättare drabbas av. D-vitamin är ett fettlösligt vitamin (egentligen en grupp av prohormoner) som finns i två huvudsakliga former: D2 (ergokalciferol) och vitamin D3 (kolekalciferol), där D3 är den för kroppen mest lättupptagliga formen. D-vitamin behövs för att kroppen ska erhålla korrekt balans mellan kalcium och fosfat. Balansen är viktig för bildandet av benvävnad och korrekt funktion av nervsystemet. D-vitamin påverkar även immunförsvaret, hämmar okontrollerad celldelning, reducerar högt blodtryck bland annat. Lindrig brist på D-vitamin leder till mängder av diffusa hälsoproblem som exempelvis kramp, energiförlust, tandlossning och ökad puls. Allvarlig brist på D-vitamin leder till rakitis (även kallat engelska sjukan) vilket är ett samlingsnamn på otillräcklig upplagring av kalcium och fosfor i benstommen. Hos barn leder det till diverse problem relaterad till benvävnad (böjlig och mjuk benstomme, fontanell som sluter sig långsamt, långsam tandutvecklig). D3-vitamin bildas främst när solens ultravioletta strålar når kolesterol i huden. Applicering av solskyddsfaktor 8 reducerar D-vitaminproduktionen med 95%. Vidare är solljuset i Norden tillräckligt starkt endast under sommarhalvåret för att D-vitamin ska bildas. Kalcium är ett mineral som behövs för bildning av tänder, ben, blodkoagulering och nervfunktion bland annat. Brist på kalcium kan ge förstoppning, katarr, muskelkramper, sömnlöshet, nedsatt produktion av magsyra, menstruationssmärtor, tandskador. Allvarliga kalciumbrister kan leda till osteoporos (benskörhet) och engelska sjukan (rakitis). För att kalcium ska tas upp krävs tillräckliga nivåer av magsyra samt D- och C-vitamin. Fytinsyra som finns i spannmål hämmar upptaget av kalcium. Lågkvalitetsformer kalciumkarbonat, kalciumoxid, kalciumglukonat, kalciumcitrat och dikalciumfosfat som ofta används i kosttillskott bör undvikas. Läs om olika kvaliteter på kosttillskott här. Läs om tillskott av vitamin D3 här.

Är vegetarian, vegan eller frukterian
Personer som äter vegetarisk kost ligger i riskgruppen att få näringsbrister. Nivån av näringsbrist beror på hur strikt man är i sin vegetariska kosthållning. Frukterian och veganer får ofta brist på järn och alltid med tiden brist på vitamin B12. Proteinbrister är även vanligt. Zinkbrist kan lätt uppstå på grund av det höga innehållet av fytinsyra i en normal vegetarisk kosthållning. Vidare är brist på omega-3 i de för kroppen viktiga formerna EPA och DHA vanligt. ALA kan erhållas via frön och nötter men omvandlingsgraden till de kroppen lättupptagliga formerna EPA och DHA är 0-9%. D3-vitamin är svårt att erhålla som icke-vegetarian under de svenska vintermånaderna. Strikt vegetarianer har ännu svårare att erhålla tillräckliga nivåer av vitamin D3 under dessa månader. Läs om vårt vitamin D3-tillskott här.

Har någon sjukom, röker eller liknande
Visste du att studier pekar på att rökare har betydligt lägre nivåer (nästan 30%!) av c-vitamin i blodet oavsett hur bra de än äter, oberoende av kön, ålder, vikt, etnicitet och alkoholkonsumtion. Det är inte speciellt underligt eftersom C-vitamin är en antioxidant och cigaretter oavsett aktiv eller passiv rök innehåller mängder av fria radikaler vilket tar från kroppens resurser av antioxidanter. Det finns studier som visat att tillskott av antioxidanter under så kort tid som tre månader minskar risk för kromosomskador hos människor som överlevt hjärtinfarkt. Tillskott av antioxidanter visade sig minska genetiska skador. Journal of the National Cancer Institute i USA publicerade en artikel så tidigt som 1993 som visade att tillskott av vitaminer och mineraler reducerade risk för cancer i en population i Kina. Allvarliga sjukdomar ska givetvis behandlas av professionell sjukvård men det är troligtvis inte fel att komplettera kosten med tillskott som en billig försäkring om att man får i sig den myriad av näringsämnen som kroppen dagligen behöver för att fungera och för att erhålla ett fullgott immunförsvar.

Har besvär med mag-tarmkanalen
Personer som lider av besvär i mag-tarmkanalen har per definition problem med att smälta och/eller ta upp näringsämnen. Exempelvis finns det studier som pekar på att kosttillskott är en säker och effektiv långtidsbehandling av Crohns sjukdom. Det finns även många studier som visar att Probiotika (goda tarmbakterier) har gynnsam effekt på flertalet mag- och tarmåkommor. Läs om våra probiotikatillskott här.

Lever på nordliga breddgrader under vintermånaderna
Illustrerad Vetenskap publicerade i septembernumret 2010 en artikel om att D-vitamin är nyckeln till kroppens immunförsvar. Vad artikeln även skrev var att majoriteten av Sveriges befolkning under vinterhalvåret lider brist på D-vitamin vilket inte alls är bra eftersom forskare världen över finner tungt vägande bevis på samband mellan d-vitaminbrist och risk för allvarliga sjukdomar. När solens strålar under sommarhalvåret (solen står för lågt under vinterhalvåret) träffar en liten kolesterolmolekyl i huden omvandlas den till D3-vitamin. D3-vitamin påverkar i sin tur mer än 2000 gener varav en kallad gen p53 motverkar cancer. Låga nivåer av D3-vitamin ger markant ökad risk för bröstcancer och lungcancer men även andra cancerformer. Forskarna tror nu att de många varningar för solens ljus är en av de orsaker som har lett till att vi upplever en märkbar ökning av D-vitaminbrist hos befolkningen. Solens strålar kan ge upphov till hudcancer om man bränner sig men kan även vara en källa till reducering av mängder av andra cancerformer så länge man inte bränner sig. Applicering av solskyddsfaktor 8 reducerar exempelvis kroppens D-vitaminproduktion med 95%. Ett sätt att inte bränna sig i solen förutom att sola med förnuft är att se till att man har tillräckligt med antioxidanter i blodet och därmed hudcellerna. Tillskott av D3-vitamin kan vara på sin plats under vintermånaderna. Uppenbarligen räcker inte den kosthållning vi har eftersom en majoritet av Svenskarna lider av D-vitaminbrist på vintern. Läs mer om tillskott av vitamin D3 här.

Slutord
Vi tror att vi äter allsidigt men gör egentligen inte det, även om vi äter allsidigt finns det risk att vi inte får i oss tillräckligt med näringsämnen, våra jordar är utarmade, Det Rekommenderade Dagliga Intaget (RDI) är satt till den mängd ”av ett givet näringsämne som en genomsnittlig, frisk, vuxen person behöver för att undvika bristsjukdomar.” Är det någon som tror att han eller hon kommer att få skörbjugg, vilket är bristsjukdomen vid c-vitaminbrist? Nej, den risken är troligtvis icke-existerande. Idag handlar intag av kosttillskott inte om att undvika bristsjukdomar utan om att optimera prestation, oavsett om det handlar om idrottliga prestationer, eller se till att ens ammande barn får tillräckligt med omega-3 så att hon eller han kan nå maximal kognitiv förmåga, eller reducera skador från cigaretter, bilavgaser och andra fria radikaler eller bara som en billig livförsäkring på grund av det reducerade näringsinnehåll som dagens livsmedel innehåller.

Nästa intressanta fråga är: ”Hur ska jag välja bland alla tillskott?”  Tillskottsmarknaden är en djungel bestående av mer eller mindre bra tillskott. Låt geatlife.se guida dig. Läs mer här. Artikeln är baserad på följande forskning bland annat.
 



 

Brooke L. Summers, Allan M. Rofe, and Peter Coyle. Dietary Zinc Supplementation Throughout Pregnancy Protects Against Fetal Dysmorphology and Improves Postnatal Survival After Prenatal Ethanol Exposure in Mice. Alcoholism: Clinical and Experimental Research  2009 January 
Hanson Institute/Institute of Medical and Veterinary Science (BLS, AMR, PC), Adelaide, SA, Australia.

Wolff Schlotz, Alexander Jones, David I.W. Phillips, Catharine R. Gale, Sian M. Robinson, and Keith M. Godfrey.  Lower maternal folate status in early pregnancy is associated with childhood hyperactivity and peer problems in offspring. The Journal of Child Psychology and Psychiatry   2009 October  
MRC Epidemiology Resource Centre, University of Southampton, UK.

References: Packer L, "Oxidants, antioxidant nutrients and the athlete," J Sports Sciences, 1997;15:353-63; Vasankari TJ, Kujala UM, Vasankari TM, et al., "Increased serum and low-density-lipoprotein antioxidant potential after antioxidant supplementation in endurance athletes," Am J Clin Nutr, 1997;65:1052-6.

The DIPART (vitamin D Individual Patient Analysis of Randomized Trials) Group  Patient level pooled analysis of 68 500 patients from seven major vitamin D fracture trials in US and Europe  BMJ  2010 January  

Jane A. Cauley, DrPH; Andrea Z. LaCroix, PhD; LieLing Wu, MS; Mara Horwitz, MD; Michelle E. Danielson, PhD; Doug C. Bauer, MD; Jennifer S. Lee, MD; Rebecca D. Jackson, MD; John A. Robbins, MD; Chunyuan Wu, MS; Frank Z. Stanczyk, PhD; Meryl S. LeBoff, MD; J Serum 25-Hydroxyvitamin D Concentrations and Risk for Hip Fractures Annals of Internal Medicine  2008 August  Volume 149 Issue 4 | Pages 242-250
From University of Pittsburgh, Pittsburgh, Pennsylvania; University of Washington, Seattle, Washington; University of California, San Francisco, and San Francisco Coordinating Center, California Pacific Medical Center Research Institute, San Francisco, Cal

Key TJ, Appleby PN, Rosell MS: “Health effects of vegetarian and vegan diets” Proceedings of the Nutrition Society, 2006, 65:35-41.

BD and Butler T: “Cyanocobalamin (vitamin B-12) status in Seventh-day Adventist ministers in Australia” in American Journal of Clinical Nutrition, September 1999, 70:576S-578S; and Krajcovicova-Kudlackova M, Blazicek P, Kopcova J, Bederova A and Babinska K: “Homocysteine Levels in Vegetarians versus Omnivores” in Annals of Nutrition & Metabolism, 2000, 44:135-138; and VeganHealth.org: B12 and Chronic Disease: Homocysteine.

Drover, James, Hoffman, Dennis, Castañeda, Yolanda, Morale, Sarah, Birch, Eileen. Three Randomized Controlled Trials of Early Long-Chain Polyunsaturated Fatty Acid Supplementation on Means-End Problem Solving in 9-Month-Olds . Child Development,  2009 September  Volume 80, Number 5, pp. 1376-1384(9) Retina Foundation of the Southwest, Dallas and Memorial University.

Artemis P. Simopoulos, MD, Alexander Leaf, MD and Norman Salem, Jr, PhD Workshop on the Essentiality of and Recommended Dietary Intakes for Omega-6 and Omega-3 Fatty Acids Journal of the American College of Nutrition, Vol. 18, No. 5, 487-489 (1999). Published by the American College of Nutrition

G Schectman, J C Byrd and H W Gruchow The influence of smoking on vitamin C status in adults.American Journal of Public Health, Vol. 79, Issue 2 158-162, 1989, Division of General Internal Medicine, Medical College of Wisconsin, Milwaukee 53226.

William J. Blot, Jun-Yao Li, Philip R. Taylor, Wande Guo, Sanford Dawsey, Guo-Qing Wang, Chung S. Yang, Su-Fang Zheng, Mitchell Gail, Guang-Yi Li, Yu Yu, Buo-qi Liu, Joseph Tangrea, Yu-hai Sun, Fusheng Liu, Joseph F. Fraumeni, You-Hui Zhang Jr. and Bing Li Nutrition Intervention Trials in Linxian, China: Supplementation With Specific Vitamin/Mineral Combinations, Cancer Incidence, and Disease-Specific Mortality in the General Population. National Cancer Institute Bethesda, Md. Cancer Institute, Chinese Academy of Medical Science Beijing, People's Republic of China. Rutgers University Piscataway, N.J.

S. Verma, B. Kirkwood, S. Brown and M. H. Giaffer. Digestive and Liver DiseaseVolume 32, Issue 9, December 2000, Pages 769-774 Oral nutritional supplementation is effective in the maintenance of remission in Crohn's disease. Department of Gastroenterology, Hull Royal Infirmary, Hull, UK

Macfarlane, GT, Cummings, JH. Probiotics, infection and immunity. Curr Opin Infect Dis 2002; 15:501.

Bohm, SK, Kruis, W. Probiotics: do they help to control intestinal inflammation?. Ann N Y Acad Sci 2006; 1072:339.

Mach, T. Clinical usefulness of probiotics in inflammatory bowel diseases. J Physiol Pharmacol 2006; 57 Suppl 9:23.

Ewaschuk, JB, Tejpar, QZ, Soo, I, et al. The role of antibiotic and probiotic therapies in current and future management of inflammatory bowel disease. Curr Gastroenterol Rep 2006; 8:486.

Hart, AL, Stagg, AJ, Kamm, MA. Use of probiotics in the treatment of inflammatory bowel disease. J Clin Gastroenterol 2003; 36:111.

Famularo, G, Mosca, L, Minisola, G, et al. Probiotic lactobacilli: a new perspective for the treatment of inflammatory bowel disease. Curr Pharm Des 2003; 9:1973.

Sartor, RB. Therapeutic manipulation of the enteric microflora in inflammatory bowel diseases: Antibiotics, probiotics and prebiotics. Gastroenterology 2004; 126:1620.

Fedorak, RN, Dieleman, LA. Probiotics in the treatment of human inflammatory bowel diseases: update 2008. J Clin Gastroenterol 2008; 42 Suppl 2:S97.

Isaacs, K, Herfarth, H. Role of probiotic therapy in IBD. Inflamm Bowel Dis 2008; 14:1597.

Seksik, P, Dray, X, Sokol, H, Marteau, P. Is there any place for alimentary probiotics, prebiotics or synbiotics, for patients with inflammatory bowel disease?. Mol Nutr Food Res 2008; 52:906.

Textbearbetning om Bruce Ames: Helene Sandström, Näringsmedicinsk tidskrift.
Öckerman P.A. Den nya medicinen, 2 uppl. 2008. ISBN:91-970087-6-1







Prenumerera på Greatlife News


I lagom längd och lagom ofta får du som prenumererar på vårt nyhetsbrev en blandning av artiklar, forskning, studier och bra erbjudanden. Direkt i din inkorg, utan att det kostar dig något.

Fyll i namn och e-postadress i formuläret nedan för att börja den kostnadsfria prenumerationen.




Relaterade produkter


Rek. pris: 298:-

298:-

 

Flora 20-14 Ultra Strength Probiotika 60

60 kapslar, Innate Response

Ett perfekt tillskott för att stödja magtarmfunktionen. Innehåller 20 miljarder bakterier och 14 olika bakteriestammar.
 
Rek. pris: 249:-

249:-

 

Flora 5-14 Complete Care 60

60 kapslar, Innate Response

Ett bra tillskott för stöd av magtarmfunktionen. Innehåller 5 miljarder bakterier och 14 olika bakteriestammar.
 
Rek. pris: 549:-

549:-

 

Flora 50-14 Clinical Strength Probiotika

60 kapslar, Innate Response

Ett perfekt tillskott för att stödja magtarmfunktionen. Innehåller 50 miljarder bakterier och 14 olika bakteriestammar.
Rek. pris: 498:-

498:-

 

Food Multi III BioMax multivitaminmineral 180

180 tabletter, Innate Response

Food Multi III BioMax är ett mycket bra multivitamin- och mineraltillskott från whole food. Det innehåller alla vitamine...
 
Rek. pris: 298:-

298:-

 

Food Multi III BioMax multivitaminmineral 90

90 tabletter, Innate Response

Food Multi III BioMax är ett mycket bra multivitamin- och mineraltillskott från whole food. Det innehåller alla vitamine...